🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 10,029
すべて 智慧 4354 老い 931 苦しみ 772 正念 695 怒り 356 執着 350 350 業・因果 346 幸せ 337 自己 244 人間関係 243 家族 234 不安 168 仕事 165 渇愛 147 慈悲 115 無常 111 孤独 45 43 感謝 23
vinaya 2606 中部経典 2117 長部経典 1357 相応部経典 1136 増支部経典 857 jataka 563 スッタニパータ 522 ダンマパダ(法句経) 426 テーラガーター 211 テーリーガーター 68 クッダカパータ 57 イティヴッタカ 54 ウダーナ 34 金剛経 5 維摩経 5 般若心経 4 法華経 4 涅槃経 2 AN 1
人間関係 中部経典 趣旨一致
imināvārahāmevāhaṁ, bhante, bhagavati paramanipaccakāraṁ kātuṁ, mittūpahāraṁ upadaṁsetuṁ. Tena kho pana samayena rājā pasenadi kosalo nagarakaṁ anuppatto hoti kenacideva karaṇīyena. Atha kho rājā pasenadi kosalo dīghaṁ kārāyanaṁ āmantesi: “yojehi, samma kārāyana, bhadrāni bhadrāni yānāni, uyyānabhūmiṁ gacchāma subhūmiṁ dassanāyā”ti. “Evaṁ, devā”ti kho dīgho kārāyano rañño pasenadissa kosalassa paṭissutvā bhadrāni bhadrāni yānāni yojāpetvā rañño pasenadissa kosalassa paṭivedesi: “yuttāni kho te,
it’s proper for me to act with such utmost deference for the Buddha and demonstrate such friendship. Now at that time King Pasenadi of Kosala had arrived at Townsville on some business. Then he addressed Dīgha Kārāyana, “My good Kārāyana, harness the finest chariots. We will go to a park and see the scenery.” “Yes, Your Majesty,” replied Dīgha Kārāyana. He harnessed the chariots and informed the king, “Sire, the finest chariots are harnessed. Please go at your convenience.” Well, now, sir, I mus
世尊よ、まさにこのゆえにこそ、私は世尊に対して最上の敬意(paramanipaccakāra)を表し、また友誼(mittūpahāra)をお示し申し上げるのがふさわしいと存じます。 さて、その折りのことでございます。コーサラ国のパセーナディ王は、何らかの用務があって城市(ナーガラカ)に到着しておられました。そのとき王はディーガ・カーラーヤナに仰せになりました。 「カーラーヤナよ、すぐれた車をいくつか用意するよう命じよ。われらは園林(ウッヤーナ)へ赴き、美しき地の景色を眺めることにしよう。」 「かしこまりました、陛下」 と、ディーガ・カーラーヤナは王の仰せをお受けし、すぐれた車々を用意させ、やがて王にこう申し上げました。 「陛下、立派な御車の準備がととのいました。どうぞ御都合のよろしき折りに御出発くださいませ。」 さて、世尊よ——
副テーマ: relationship,gratitude,happiness,wisdom
導線タグ: 敬意,感謝,人間関係,友情,礼儀,信頼,つながり
人間関係 中部経典 趣旨一致
‘idāneva kho te, samma, bhāsitaṁ—mayaṁ evaṁ ājānāma— aṭṭhānaṁ kho etaṁ samma, anavakāso yaṁ tvaṁ uparipabbate ṭhito passeyyāsi ārāmarāmaṇeyyakaṁ vanarāmaṇeyyakaṁ bhūmirāmaṇeyyakaṁ pokkharaṇīrāmaṇeyyakan’ti. Idāneva ca pana te bhāsitaṁ mayaṁ evaṁ ājānāma: ‘passāmi kho ahaṁ, samma, uparipabbate ṭhito ārāmarāmaṇeyyakaṁ vanarāmaṇeyyakaṁ bhūmirāmaṇeyyakaṁ pokkharaṇīrāmaṇeyyakan’ti. So evaṁ vadeyya: ‘tathā hi panāhaṁ, samma, iminā mahatā pabbatena āvuto daṭṭheyyaṁ nāddasan’ti. Tamenaṁ dve sahāyakā tam
‘Just now I understood you to say: “It’s impossible, it cannot happen that, standing at the peak, you can see delightful parks, woods, meadows, and lotus ponds.” But now you say: “Standing at the peak, I see delightful parks, woods, meadows, and lotus ponds!”’ They’d say, ‘But my dear, it was because I was obstructed by this big mountain that I didn’t see what could be seen.’ And two friends set out from that village or town, lending each other a hand up to the mountain. Once there, one friend w
「たった今、あなたはこう仰っていたではありませんか——『山の頂に立って、園林の美しさ、森の美しさ、大地の美しさ、蓮池の美しさを見ることなど、あり得ないことであり、不可能なことである』と。ところが今また、あなたはこう仰る——『山の頂に立って、園林の美しさ、森の美しさ、大地の美しさ、蓮池の美しさを、わたしは見る』と。」するとその者はこう答えるであろう——「友よ、実はわたしは、この大きな山に遮られていたがゆえに、見えるはずのものが見えていなかったのです」と。 そして二人の友は、その村あるいは町を出発し、互いに手を取り合いながら山を登っていく。頂に至ったとき、一方の友は……
副テーマ: relationship,wisdom,suffering,self
導線タグ: 視野が狭い,思い込み,固定観念,支え合い,友人関係,助け合い,新しい視点
人間関係 中部経典 趣旨一致
‘passāmi kho ahaṁ, samma, uparipabbate ṭhito ārāmarāmaṇeyyakaṁ vanarāmaṇeyyakaṁ bhūmirāmaṇeyyakaṁ pokkharaṇīrāmaṇeyyakan’ti. So evaṁ vadeyya: ‘aṭṭhānaṁ kho etaṁ, samma, anavakāso yaṁ tvaṁ uparipabbate ṭhito passeyyāsi ārāmarāmaṇeyyakaṁ vanarāmaṇeyyakaṁ bhūmirāmaṇeyyakaṁ pokkharaṇīrāmaṇeyyakan’ti. Tamenaṁ uparipabbate ṭhito sahāyako heṭṭhimapabbatapādaṁ orohitvā taṁ sahāyakaṁ bāhāyaṁ gahetvā uparipabbataṁ āropetvā muhuttaṁ assāsetvā evaṁ vadeyya:
‘Standing at the peak, I see delightful parks, woods, meadows, and lotus ponds!’ But the other would say, ‘It’s impossible, it cannot happen that, standing at the peak, you can see delightful parks, woods, meadows, and lotus ponds.’ So their friend would come down from the peak, take their friend by the arm, and make them climb to the peak. After giving them a while to catch their breath, they’d say,
「山の頂に立てば、園林の美しさも、森の趣も、野の広がりも、蓮池のたたずまいも、みな見渡せるのだ。」 ところが、もう一人の者はこう言うであろう。「友よ、それはあり得ないことだ。山の頂に立ったとて、園林の美しさや、森の趣や、野の広がりや、蓮池のたたずまいが見えるなどということは、断じてあり得ない。」 そこで、頂に立つ友は山を下り、もう一人の友の腕をとって、ともに山頂へと登らせた。しばらく息をととのえさせてから、こう語りかけるのであった――
副テーマ: relationship,wisdom,compassion
導線タグ: 価値観の違い,理解されない,共感,対話,信頼関係,導き,経験の共有
人間関係 中部経典 趣旨一致
Atha kho rājā pasenadi kosalo bhagavato bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā bhagavantaṁ abhivādetvā padakkhiṇaṁ katvā pakkāmīti. Tena kho pana samayena rājā pasenadi kosalo uruññaṁ anuppatto hoti kenacideva karaṇīyena. Atha kho rājā pasenadi kosalo aññataraṁ purisaṁ āmantesi: “ehi tvaṁ, ambho purisa, yena bhagavā tenupasaṅkama; upasaṅkamitvā mama vacanena bhagavato pāde sirasā vandāhi, appābādhaṁ appātaṅkaṁ lahuṭṭhānaṁ balaṁ phāsuvihāraṁ puccha: evañca vadehi: ‘ajja kira, bhante, rājā p
Then King Pasenadi approved and agreed with what the Buddha said. Then he got up from his seat, bowed, and respectfully circled the Buddha, keeping him on his right, before leaving. Now at that time King Pasenadi of Kosala had arrived at Ujuññā on some business. Then he addressed a man, “Please, my friend, go to the Buddha, and in my name bow with your head to his feet. Ask him if he is healthy and well, nimble, strong, and living comfortably. And then say: ‘Sir, King Pasenadi of Kosala will com
そののち、コーサラ国のパセーナディ王は、世尊の御言葉を慶喜し、随喜して、座より立ち上がり、世尊を礼拝し、右繞(うじょう)して退出された。 さて、そのとき、コーサラ国のパセーナディ王は、何らかの用向きのために、ウジュンニャーに到着しておられた。そこで王はある者に呼びかけて言われた。 「さあ、そなた、世尊のもとへ赴きなさい。赴いたならば、わが名において世尊の御足に頭を以て礼拝し、世尊が病なく、障りなく、軽やかに起ち、力強く、安楽に住しておられるかどうかをお尋ね申し上げなさい。そして次のように申し上げなさい。『尊師よ、コーサラ国のパセーナディ王が参上いたします……』」
副テーマ: relationship,gratitude,compassion,wisdom
導線タグ: 礼儀,敬意,人間関係,信頼,伝言,誠実さ,気遣い
人間関係 中部経典 趣旨一致
Atha kho rājā pasenadi kosalo viṭaṭūbhaṁ senāpatiṁ āmantesi: “ko nu kho, senāpati, imaṁ kathāvatthuṁ rājantepure abbhudāhāsī”ti? “Sañjayo, mahārāja, brāhmaṇo ākāsagotto”ti. Atha kho rājā pasenadi kosalo aññataraṁ purisaṁ āmantesi: “ehi tvaṁ, ambho purisa, mama vacanena sañjayaṁ brāhmaṇaṁ ākāsagottaṁ āmantehi: ‘rājā taṁ, bhante, pasenadi kosalo āmantetī’”ti. “Evaṁ, devā”ti kho so puriso rañño pasenadissa kosalassa paṭissutvā yena sañjayo brāhmaṇo ākāsagotto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā sañjayaṁ b
Then King Pasenadi addressed General Viḍūḍabha, “General, who introduced this topic of discussion to the royal compound?” “It was Sañjaya, great king, the brahmin of the Ākāsa clan.” Then the king addressed a man, “Please, my friend, in my name tell Sañjaya that King Pasenadi summons him.” “Yes, Your Majesty,” that man replied. He did as the king asked. Then the king said to the Buddha, “Sir, might the Buddha have spoken in reference to one thing, but that person believed it was something else?
そのときコーサラ国のパセーナディ王は、ヴィダウーダバ将軍に向かって仰せられた。「将軍よ、いったい誰がこの話題を王宮の内に持ち込んだのか」と。「大王よ、アーカーサ姓のバラモン、サンジャヤにございます」と。 そこでコーサラ国のパセーナディ王は、ある者を呼び寄せて仰せられた。「さあ、そなた、我が名においてアーカーサ姓のバラモン、サンジャヤのもとへ赴き、こう伝えよ。『尊者よ、コーサラ国のパセーナディ王が、あなたをお召しになっております』と」。「かしこまりました、大王様」と、その者は王のお言葉を承り、アーカーサ姓のバラモン、サンジャヤのもとへと赴き、仰せのとおりに伝えた。 そして王は世尊に向かって申し上げた。「尊師よ、世尊はある一事について説かれたのに、あの者はそれを別のことと受け取ったのでございましょうか。
副テーマ: relationship,wisdom,karma
導線タグ: コミュニケーションの食い違い,誤解,意図が伝わらない,言葉の受け取り方,対話,権力関係,責任の所在
人間関係 中部経典 趣旨一致
Saupādisesoti jānamāno so evaṁ vadeyya: ‘ambho purisa, ubbhataṁ kho te sallaṁ, apanīto visadoso saupādiseso. Analañca te antarāyāya. Sappāyāni ceva bhojanāni bhuñjeyyāsi, mā te asappāyāni bhojanāni bhuñjato vaṇo assāvī assa. Tena kho pana samayena sambahulehi bhikkhūhi bhagavato santike aññā byākatā hoti: “‘khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānāmā”ti. Assosi kho sunakkhatto licchaviputto: Tassa evamassa: ‘ubbhataṁ kho me sallaṁ, apanīto visadoso anupādis
Imagining that no residue remained, the surgeon would say: ‘My friend, the dart has been extracted and the poison expelled without residue. It is still capable of harming you. Eat only suitable food. Don’t eat unsuitable food, or else the wound may get infected. Now at that time several mendicants had declared their enlightenment in the Buddha’s presence: “We understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is nothing further for t
残滓(さんし)なきものと思いなして、その外科医はこう告げるであろう——「友よ、汝の矢はすでに抜き取られ、毒の害もまた除かれた。されど(サウパーディセーサ)、いまだ残りあるものよ。これは汝に障(さわ)りをなすことなきにあらず。適した食物のみを摂るがよい。適さぬ食物を摂るならば、傷口より膿が流れ出ることもあろうぞ。」 さてその折、複数の比丘(びく)たちが世尊(せそん)の御前において、みずから阿羅漢果(あらかんか)を証(しょう)したことを表明していた——「『生(しょう)は尽き、梵行(ぼんぎょう)はすでに成就し、なすべきことはなし終えられた、もはやこの世における再生はない』と、われらはかく了知(りょうち)する」と。 これをスナッカッタ・リッチャヴィの子は耳にした。そしてかれの心にかく思いが生じた——「われが抜き取られ、毒の害もまた除かれ、(アヌパーディ)……」
副テーマ: wisdom,self,suffering,attachment
導線タグ: 慢心,自己過信,修行の落とし穴,精神的成長,油断,自覚なき執着,未完成
人間関係 中部経典 趣旨一致
‘ambho purisa, ubbhataṁ kho te sallaṁ, apanīto visadoso anupādiseso. Analañca te antarāyāya. Sappāyāni ceva bhojanāni bhuñjeyyāsi, mā te asappāyāni bhojanāni bhuñjato vaṇo assāvī assa. Tassa evamassa: ‘ubbhataṁ kho me sallaṁ, apanīto visadoso anupādiseso. Analañca me antarāyāyā’ti. So sappāyāni ceva bhojanāni bhuñjeyya. Tassa sappāyāni bhojanāni bhuñjato vaṇo na assāvī assa. Kālena kālañca vaṇaṁ dhoveyya, kālena kālaṁ vaṇamukhaṁ ālimpeyya. Tassa kālena kālaṁ vaṇaṁ dhovato kālena kālaṁ vaṇamukhaṁ
‘My friend, the dart has been extracted and the poison expelled with no residue. It’s not capable of harming you. Eat only suitable food. Don’t eat unsuitable food, or else the wound may get infected. They’d think: ‘The dart has been extracted and the poison expelled with no residue. It’s not capable of harming me.’ They’d eat suitable food, and the wound wouldn’t get infected. And they’d regularly wash and anoint the opening, so it wouldn’t get covered in pus and blood. And they wouldn’t walk t
「友よ、矢はすでに抜き取られ、毒は余すところなく取り除かれた。もはやそなたに害をなすことはできぬ。適切な食物のみを摂るがよい。適切でない食物を摂ってはならぬ——さもなければ、傷口が膿んでしまうであろう。」 その者はこのように思うであろう——「矢はすでに抜き取られ、毒は余すところなく取り除かれた。もはや我が身に害をなすことはできぬ」と。かくして適切な食物を摂るであろう。適切な食物を摂ることにより、傷口が膿むことはない。そして時に応じて傷口を洗い、時に応じて傷口に薬を塗るであろう。時に応じて傷口を洗い、時に応じて薬を塗ることにより、傷口は膿や血に覆われることなく、
副テーマ: suffering,wisdom,mindfulness,self
導線タグ: 心の傷,回復,癒し,過去のトラウマ,自己ケア,執着を手放す,前に進む
人間関係 中部経典 趣旨一致
Saddhiṁ caraṁ sādhuvihāri dhīraṁ; Rājāva raṭṭhaṁ vijitaṁ pahāya, Eko care mātaṅgaraññeva nāgo. Ekassa caritaṁ seyyo, Natthi bāle sahāyatā; nāññaṁ bhiyyo amaññaruṁ. Eko care na ca pāpāni kayirā, Appossukko mātaṅgaraññeva nāgo”ti. Parimuṭṭhā paṇḍitābhāsā, vācāgocarabhāṇino;
no attentive friend to live happily together, then, like a king who flees his conquered realm, wander alone like a tusker in the wilds. It’s better to wander alone, there’s no fellowship with fools. they think no better of the other. Wander alone and do no wrong, at ease like a tusker in the wilds.” Dolts pretending to be astute, they talk, their words out of bounds.
共に歩み、善く住し、智慧ある友なく、 王が征服した国土を捨て去るように、 マータンガの森の象のごとく、ただひとり歩め。 ひとり歩むことこそ勝れり、 愚者(バーラ)との交わりはなきに如かず、 彼らはたがいを尊ぶことを知らぬ。 ひとり歩み、悪しきことを為さず、 マータンガの森の象のごとく、心安らかに歩め。 愚鈍なる者どもは智者(パンディタ)のごとく装い、 言葉の限りを超えてさかしらに語る。
副テーマ: relationship,wisdom,loneliness,self
導線タグ: 孤独,一人でいること,友人関係,人間関係の悩み,愚かな人との付き合い,距離を置く,自立
人間関係 中部経典 趣旨一致
“Addhā kho, bhante, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti. “Evameva kho tvaṁ, udāyi, ‘yasmā, bhante, vaṇṇā añño vaṇṇo uttaritaro vā paṇītataro vā natthi so paramo vaṇṇo’ti vadesi, tañca vaṇṇaṁ na paññapesī”ti. ‘yasmā, bhante, vaṇṇā añño vaṇṇo uttaritaro vā paṇītataro vā natthi so paramo vaṇṇo’ti vadesi, tañca vaṇṇaṁ na paññapesi. Seyyathāpi, udāyi, puriso evaṁ vadeyya: ‘ahaṁ yā imasmiṁ janapade janapadakalyāṇī taṁ icchāmi, taṁ kāmemī’ti. Tamenaṁ evaṁ vadeyyuṁ: ‘ambho
“Clearly that’s the case, sir.” “In the same way, you say, ‘The ultimate splendor is the splendor compared to which no other splendor is finer.’ But you don’t describe that splendor.” You say, ‘The ultimate splendor is the splendor compared to which no other splendor is finer.’ But you don’t describe that splendor. Suppose a man was to say, ‘Whoever the finest lady in the land is, it is her that I want, her I desire!’ They’d say to him, ‘My friend, that finest lady in the land who you desire—do
「まさしく、尊者よ、そのような場合、その人の言葉は的外れなものとなりましょう。」「ウダーインよ、そなたもまた同じことである。そなたは『尊者よ、その色(vaṇṇa)よりも優れ、またより優美な他の色のないもの、それが最上の色である』と言いながら、その色を示すことができない。ウダーインよ、そなたは『尊者よ、その色よりも優れ、またより優美な他の色のないもの、それが最上の色である』と言いながら、その色を明示することができないのだ。たとえばウダーインよ、ある人がこのように言ったとしよう。『わたしはこの国において最も美しい女性(janapadakalyāṇī)を望み、彼女を愛し求める』と。するとその人に向かって、人々はこのように言うであろう。『そなたよ、そなたが望んでいる、この国における最も美しい女性とは——』」
副テーマ: wisdom,attachment,craving,self
導線タグ: 理想の追求,根拠のない主張,執着,自己矛盾,言葉と実態のずれ,曖昧な欲望,自分を見つめ直す
人間関係 中部経典 趣旨一致
Iti puṭṭho ‘no’ti vadeyya. Tamenaṁ evaṁ vadeyyuṁ: ‘ambho purisa, yaṁ tvaṁ na jānāsi na passasi, taṁ tvaṁ icchasi kāmesī’ti? Iti puṭṭho ‘āmā’ti vadeyya. Taṁ kiṁ maññasi, kaccāna, nanu evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti? “Addhā kho, bho gotama, evaṁ sante tassa purisassa appāṭihīrakataṁ bhāsitaṁ sampajjatī”ti. “Evameva kho tvaṁ, kaccāna, ‘yasmā, bho gotama, vaṇṇā añño vaṇṇo uttaritaro vā paṇītataro vā natthi so paramo vaṇṇo’ti vadesi; tañca vaṇṇaṁ na paññapesī”ti. ‘y
Asked this, he’d say, ‘No.’ They’d say to him, ‘My friend, do you desire someone who you’ve never even known or seen?’ Asked this, he’d say, ‘Yes.’ What do you think, Kaccāna? This being so, doesn’t that man’s statement turn out to have no demonstrable basis?” “Clearly that’s the case, worthy Gotama.” “In the same way, you say, ‘The ultimate splendor is the splendor compared to which no other splendor is finer.’ But you don’t describe that splendor.” You say, ‘The ultimate splendor is the splend
こう問われて、彼は「いいえ」と答えるでしょう。すると人々は彼にこう言うでしょう。「おい、そなた、かつて知ったことも見たこともない者を、そなたは求め、欲しているというのか」と。こう問われて、彼は「そうです」と答えるでしょう。カッチャーナよ、そなたはどう思いますか。このような次第であれば、その人の言葉は、よるべき根拠を持たぬものとなりはしないでしょうか」 「まことに、ゴータマ尊者よ、そのような次第であれば、その人の言葉は根拠なきものとなりましょう」 「それとまったく同じように、カッチャーナよ、そなたは『ゴータマ尊者よ、その光輝(vaṇṇa)よりも優れ、あるいはより勝れたる光輝は他にない、それこそが最上の光輝(paramo vaṇṇo)である』と言う。しかるにそなたは、その光輝を何ら示すことができないでいるのです」
副テーマ: wisdom,attachment,craving,self
導線タグ: 根拠のない主張,思い込み,執着,知らないものへの欲求,自己正当化,空虚な言葉,盲目的な信念
人間関係 中部経典 趣旨一致
‘ahaṁ yā imasmiṁ janapade janapadakalyāṇī, taṁ icchāmi taṁ kāmemī’ti. Tamenaṁ evaṁ vadeyyuṁ: ‘ambho purisa, yaṁ tvaṁ janapadakalyāṇiṁ icchasi kāmesi, jānāsi taṁ janapadakalyāṇiṁ—khattiyī vā brāhmaṇī vā vessī vā suddī vā’ti? Iti puṭṭho ‘no’ti vadeyya. Tamenaṁ evaṁ vadeyyuṁ: ‘ambho purisa, yaṁ tvaṁ janapadakalyāṇiṁ icchasi kāmesi, jānāsi taṁ janapadakalyāṇiṁ evaṁnāmā evaṅgottāti vāti …pe… dīghā vā rassā vā majjhimā vā kāḷī vā sāmā vā maṅguracchavī vāti … amukasmiṁ gāme vā nigame vā nagare vā’ti? “
‘Whoever the finest lady in the land is, it is her that I want, her I desire!’ They’d say to him, ‘My friend, that finest lady in the land who you desire—do you know whether she’s an aristocrat, a brahmin, a peasant, or a menial?’ Asked this, he’d say, ‘No.’ They’d say to him, ‘My friend, that finest lady in the land who you desire—do you know her name or clan? Whether she’s tall or short or medium? Whether her skin is black, brown, or dingy? What village, town, or city she comes from?’ “Mister
「この国で一番美しい女(じょ)がいる。その女を私は求め、愛したいと思う」と言ったとする。するとその者たちは彼にこう言うであろう——「友よ、汝が求め愛したいと思うその国の美女(janapadakalyāṇī)は、刹利(khattiya)の女か、婆羅門(brāhmaṇa)の女か、毘舎(vessa)の女か、首陀(sudda)の女か、汝はそれを知っているか」と。かく問われて、彼は「知らない」と答えるであろう。さらにその者たちは彼にこう言うであろう——「友よ、汝が求め愛したいと思うその国の美女は、その名は何と言い、その姓族(gotta)は何というのか……背は高いのか、低いのか、中くらいなのか、肌は黒いのか、浅黒いのか、それとも赤みがかっているのか……いかなる村に住み、いかなる町に住み、いかなる都城に住んでいるのか、汝はそれを知っているか」と。
副テーマ: attachment,craving,wisdom,self
導線タグ: 理想の相手,恋愛依存,幻想,執着,相手を知らない,片思い,求める気持ち
人間関係 中部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā kurūsu cārikaṁ caramāno mahatā bhikkhusaṅghena saddhiṁ yena thullakoṭṭhikaṁ nāma kurūnaṁ nigamo tadavasari. Atha kho raṭṭhapālassa kulaputtassa sahāyakā yena raṭṭhapālo kulaputto tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā raṭṭhapālaṁ kulaputtaṁ etadavocuṁ: Kiṁ pana te taṁ jīvantaṁ anujānissanti agārasmā anagāriyaṁ pabbajjāyā”ti? Evaṁ vutte, raṭṭhapālo kulaputto tuṇhī ahosi. Dutiyampi kho … tatiyampi kho raṭṭhapālassa kulaputtassa sahāyakā raṭṭhapālaṁ kulaputtaṁ etadavocu
So I have heard. At one time the Buddha was wandering in the land of the Kurus together with a large Saṅgha of mendicants when he arrived at a town of the Kurus named Thullakoṭṭhika. Then Raṭṭhapāla’s friends went to him and said, So how can they allow you to go forth while you’re still alive?” When they said this, Raṭṭhapāla kept silent. For a second time, and a third time, Raṭṭhapāla’s friends made the same request. And for a third time, Raṭṭhapāla kept silent. “Our dear Raṭṭhapāla, you are yo
以上のように私は聞いた。ある時、世尊はクル国において多くの比丘僧伽とともに遊行され、トゥッラコッティカというクル国の町に至られた。そこでラッタパーラの友人たちが彼のもとに来て言った。「どうして生きながらにして出家することが許されたのですか」と。このように言われたとき、ラッタパーラは沈黙を守られた。二度目も、三度目も、ラッタパーラの友人たちは同じことを申し上げた。そして三度目もまた、ラッタパーラは沈黙を守られた。「親愛なるラッタパーラよ、あなたは若く……」
副テーマ: relationship,attachment,self,loneliness
導線タグ: 出家,人生の選択,周囲の理解,沈黙,孤独,生き方,友人関係
⚠ 出家者向けの文脈
人間関係 中部経典 趣旨一致
jaṭilakassa ce, bhikkhave, jaṭādhāraṇamattena abhijjhālussa abhijjhā pahīyetha, byāpannacittassa byāpādo pahīyetha, kodhanassa kodho pahīyetha, upanāhissa upanāho pahīyetha, makkhissa makkho pahīyetha, paḷāsissa paḷāso pahīyetha, issukissa issā pahīyetha, maccharissa macchariyaṁ pahīyetha, saṭhassa sāṭheyyaṁ pahīyetha, māyāvissa māyā pahīyetha, pāpicchassa pāpikā icchā pahīyetha, micchādiṭṭhikassa micchādiṭṭhi pahīyetha, tamenaṁ mittāmaccā ñātisālohitā jātameva naṁ jaṭilakaṁ kareyyuṁ, jaṭilakatt
having matted hair someone with covetousness, ill will, irritability, acrimony, disdain, contempt, jealousy, stinginess, deviousness, deceit, corrupt wishes, and wrong view could give up these things. If that were the case, your friends and colleagues, relatives and kin would make you a matted-hair ascetic as soon as you were born. They’d encourage you: ‘Please, dearest, become a matted-hair ascetic! By doing so you will give up covetousness, ill will, irritability, hostility, disdain, contempt,
もし、比丘たちよ、結髪(けつはつ)をまとうことによって、貪欲(とんよく)ある者の貪欲が捨てられ、瞋恚(しんに)ある者の瞋恚が捨てられ、怒りやすき者の怒りが捨てられ、怨恨(おんこん)ある者の怨恨が捨てられ、軽蔑する者の軽蔑が捨てられ、侮辱する者の侮辱が捨てられ、嫉妬(しっと)する者の嫉妬が捨てられ、物惜しみする者の物惜しみが捨てられ、狡猾(こうかつ)な者の狡猾さが捨てられ、欺く者の欺きが捨てられ、邪欲(じゃよく)ある者の邪欲が捨てられ、邪見(じゃけん)ある者の邪見が捨てられるというならば——まことにそうであるならば——その者の友人・知人、親族・血縁たちは、生まれたその日から、その者を結髪の行者(ぎょうじゃ)となさしめるであろう。そして口々にこう勧めるであろう。「どうか、愛しき者よ、結髪の行者となりなさい。そうすることによって、あなたは貪欲を、瞋恚を、怒りを、怨恨を、軽蔑を、侮辱を、捨て去ることができるであろう」と。
副テーマ: attachment,anger,craving,relationship
導線タグ: 外見へのこだわり,形式主義,内面の浄化,怒りが消えない,嫉妬,執着を手放す,本質と形
人間関係 中部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā uruññāyaṁ viharati kaṇṇakatthale migadāye. “Nāhaṁ, bhante, bhagavantaṁ diṭṭhadhammikaṁ pucchāmi; appābādho hoti appātaṅko samavepākiniyā gahaṇiyā samannāgato nātisītāya nāccuṇhāya majjhimāya padhānakkhamāya; asaṭho hoti amāyāvī yathābhūtaṁ attānaṁ āvikattā satthari vā viññūsu vā sabrahmacārīsu; āraddhavīriyo viharati akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya, kusalānaṁ dhammānaṁ upasampadāya, thāmavā daḷhaparakkamo anikkhittadhuro kusalesu dhammesu; paññavā hoti udayattha
So I have heard. At one time the Buddha was staying near Ujuññā, in the deer park at Kaṇṇakatthala. “Sir, I am not asking you about this life, They are rarely ill or unwell. Their stomach digests well, being neither too hot nor too cold, but just right, and fit for meditation. They’re not devious or deceitful. They reveal themselves honestly to the Teacher or sensible spiritual companions. They live with energy roused up for giving up unskillful qualities and embracing skillful qualities. They’r
以下のように翻訳いたします。 --- このように私は聞いた。あるとき、世尊はウジュンニャーの近く、カンナカッタラの鹿野苑に滞在しておられた。「尊師よ、私はこの世のことについてお尋ねしているのではございません。彼らはめったに病むことなく、不調を知らず、その胃腑はよく消化し、熱からず冷えからず、ほどよき按配にして、禅定に適う身を保っております。彼らは狡猾にして欺くことなく、師または賢明なる梵行の友に対し、己をありのままに誠実に示します。彼らは不善の法を捨て、善の法を取り入れんがために、精進の気概を奮い起こして生きております。
副テーマ: relationship,wisdom,mindfulness,happiness
導線タグ: 誠実さ,信頼関係,自己開示,精進,善行,師への敬意,心身の健康
人間関係 中部経典 趣旨一致
‘ambho purisa, na tvaṁ addasa manussesu rājāno coraṁ āgucāriṁ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente— kasāhipi tāḷente vettehipi tāḷente addhadaṇḍakehipi tāḷente hatthampi chindante pādampi chindante hatthapādampi chindante kaṇṇampi chindante nāsampi chindante kaṇṇanāsampi chindante bilaṅgathālikampi karonte saṅkhamuṇḍikampi karonte rāhumukhampi karonte jotimālikampi karonte hatthapajjotikampi karonte erakavattikampi karonte cīrakavāsikampi karonte eṇeyyakampi karonte baḷisamaṁsikampi karonte kahāp
‘My friend, did you not see among human beings when the rulers arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— whipping, caning, and clubbing; cutting off hands or feet, or both; cutting off ears or nose, or both; the ‘porridge pot’, the ‘shell-shave’, the ‘demon’s mouth’, the ‘garland of fire’, the ‘burning hand’, the ‘bulrush twist’, the ‘bark dress’, the ‘antelope’, the ‘meat hook’, the ‘coins’, the ‘caustic pickle’, the ‘twisting bar’, the ‘straw mat’; being splashe
「友よ、汝は人間界において、王たちが盗賊や罪人を捕らえ、さまざまな刑罰を加えるのを見たことがなかったであろうか。——鞭打ち、藤条打ち、棍棒打ち、手を切り、足を切り、手足ともに切り、耳を切り、鼻を切り、耳と鼻をともに切り、『粥鍋の刑』を加え、『貝剃りの刑』を加え、『羅睺(ラーフ)の口の刑』を加え、『火の花環の刑』を加え、『燃ゆる手の刑』を加え、『藺草巻きの刑』を加え、『樹皮の衣の刑』を加え、『羚羊(かもしか)の刑』を加え、『肉鉤の刑』を加え、『金銭の刑』を加え、『苛性の漬け込みの刑』を加え、『捩り棒の刑』を加え、『藁筵(わらむしろ)の刑』を加え、また熱湯を浴びせ——
副テーマ: suffering,karma
導線タグ: 暴力,苦しみ,罰,因果応報,業,悪行の結果,苦痛
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
人間関係 中部経典 趣旨一致
Tamenaṁ antepuradvāragataṁ samānaṁ mittāmaccā ñātisālohitā evaṁ puccheyyuṁ: ‘iminā tvaṁ, mahārāja, rathavinītena sāvatthiyā sāketaṁ anuppatto antepuradvāran’ti? Kathaṁ byākaramāno nu kho, āvuso, rājā pasenadi kosalo sammā byākaramāno byākareyyā”ti? “Evaṁ byākaramāno kho, āvuso, rājā pasenadi kosalo sammā byākaramāno byākareyya: ‘idha me sāvatthiyaṁ paṭivasantassa sākete kiñcideva accāyikaṁ karaṇīyaṁ uppajji. Tassa me antarā ca sāvatthiṁ antarā ca sāketaṁ satta rathavinītāni upaṭṭhapesuṁ. Atha kh
And when he was at the gate, friends and colleagues, relatives and kin would ask him: ‘Great king, did you come to Sāketa from Sāvatthī by this chariot at the ready?’ If asked this, how should King Pasenadi rightly reply?” “The king should reply: ‘Well, while staying in Sāvatthī, I had some urgent business come up in Sāketa. Now, between Sāvatthī and Sāketa seven chariots were stationed at the ready for me. Then, exiting Sāvatthī, I mounted the first chariot at the ready by the gate of the royal
「城門にて、友人や同僚、親族や縁者たちが彼に問うたとしましょう。『大王よ、あなたはこの仕立ての整った車でシュラーヴァスティーよりサーケータまでいらしたのですか』と。このように問われたとき、パセーナディ王はいかにお答えになるのが正しいでしょうか」「王はこのようにお答えになるべきでしょう。『さよう、シュラーヴァスティーに滞在しておりましたところ、サーケータにて急ぎの用件が生じました。さて、シュラーヴァスティーとサーケータの間には、七台の仕立ての整った車が私のために用意されておりました。そこで、シュラーヴァスティーを出立し、王城の門のほとりに備えられた最初の車に乗り込み——』」
副テーマ: relationship,wisdom,attachment,self
導線タグ: 人間関係,コミュニケーション,誤解,伝え方,説明責任,信頼,対話
人間関係 中部経典 趣旨一致
‘Evaṁ, sammā’ti kho, ānanda, jotipālo māṇavo ghaṭikārassa kumbhakārassa paccassosi. Atha kho, ānanda, ghaṭikāro ca kumbhakāro jotipālo ca māṇavo sottisināniṁ ādāya nadiṁ agamaṁsu sināyituṁ. Ghaṭikārassa kho, ānanda, kumbhakārassa jotipālo nāma māṇavo sahāyo ahosi piyasahāyo. Atha kho, ānanda, ghaṭikāro kumbhakāro jotipālaṁ māṇavaṁ āmantesi: ‘āyāma, samma jotipāla, kassapaṁ bhagavantaṁ arahantaṁ sammāsambuddhaṁ dassanāya upasaṅkamissāma. Sādhusammatañhi me tassa bhagavato dassanaṁ arahato sammāsa
‘Yes, dear,’ replied Jotipāla. So that’s what they did. Ghaṭīkāra had a dear friend named Jotipāla, a student. Then Ghaṭīkāra addressed Jotipāla, ‘Come, dear Jotipāla, let’s go to see the Blessed One Kassapa, the perfected one, the fully awakened Buddha. For I deem it holy to see that Blessed One.’ When he said this, Jotipāla said to him, ‘Enough, dear Ghaṭīkāra. What’s the use of seeing that shaveling, that fake ascetic?’ For a second time …
「はい、わかりました」とジョーティパーラは答えた。こうして二人は連れ立って出かけた。アーナンダよ、かの陶工ガティーカーラには、ジョーティパーラという名の若き学徒(māṇava)がおり、互いに心の通じ合う親しい友であった。 そこでアーナンダよ、陶工ガティーカーラはジョーティパーラ青年にこう呼びかけた。「さあ、友よジョーティパーラよ、われらともに世尊カッサパ、かの阿羅漢(arahant)にして正等覚者(sammāsambuddha)のみもとに詣でようではないか。かの世尊にまみえることは、まことに尊く、清らかなことと、わたしは信ずるのだ」 こう言われたとき、ジョーティパーラは彼にこう答えた。「もうよい、友よガティーカーラよ。あのような頭を剃り込んだ偽りの沙門(samaṇa)に会うて、何の益があろうというのか」 二度目にもまた……
副テーマ: relationship,wisdom,attachment,self
導線タグ: 友人関係,価値観の違い,信仰の違い,偏見,先入観,拒絶,心の閉ざし
⚠ 出家者向けの文脈
人間関係 中部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ āyasmā bākulo rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. “Asīti me, āvuso, vassāni pabbajitassa nābhijānāmi satthena cīvaraṁ chinditā”. “Asīti me, āvuso, vassāni pabbajitassa nābhijānāmi sūciyā cīvaraṁ sibbitā …pe… nābhijānāmi rajanena cīvaraṁ rajitā … nābhijānāmi kathine cīvaraṁ sibbitā … nābhijānāmi sabrahmacārīnaṁ cīvarakamme vicāritā … nābhijānāmi nimantanaṁ sāditā … nābhijānāmi evarūpaṁ cittaṁ uppannapubbaṁ: ‘aho vata maṁ koci nimanteyyā’ti … nābhijānāmi antarag
So I have heard. At one time Venerable Bakkula was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground. cutting a robe with a knife … sewing a robe with a needle … dying a robe … sewing a robe during the robe-making ceremony … wandering to look for robe material for my companions in the spiritual life when they are making robes … accepting an invitation … having such a thought: ‘If only someone would invite me!’ … sitting down inside a house … eating inside a house … Then t
以下は翻訳文です。 かくの如く我は聞けり。ある時、尊者バックラは王舎城の竹林精舎、栗鼠の飼育場の近くに滞在しておられた。刀をもって衣を裁断すること……針をもって衣を縫うこと……衣を染めること……衣作りの儀式において衣を縫うこと……梵行の同伴者たちが衣を作る際にその衣の材料を求めて歩き回ること……招待を受けること……「誰かが私を招待してくださればよいのに」という思いを起こすこと……家の内側に座すこと……家の内側にて食事をすること……
副テーマ: relationship,attachment,mindfulness,self
導線タグ: 人間関係,依存,孤独,距離感,執着,修行,自立
人間関係 中部経典 趣旨一致
So iti paṭisañcikkhati: ‘ahaṁ kho pubbe aḍḍho ahosiṁ mahaddhano mahābhogo. Tassa me te bhogā anupubbena parikkhayaṁ gatā. Na kho pana mayā sukaraṁ anadhigataṁ vā bhogaṁ adhigantuṁ adhigataṁ vā bhogaṁ phātiṁ kātuṁ. Yannūnāhaṁ kesamassuṁ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṁ pabbajeyyan’ti. So tena bhogapārijuññena samannāgato kesamassuṁ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṁ pabbajati. Katamañca, bho raṭṭhapāla, ñātipārijuññaṁ? Idaṁ vuccati, bho raṭṭhapāla,
They reflect: ‘I used to be rich, affluent, and wealthy. But gradually my wealth has dwindled away. It’s not easy for me to acquire more wealth or to increase the wealth I’ve already acquired. Why don’t I go forth from the lay life to homelessness?’ So because of that decay of wealth they go forth. And what is decay of relatives? This is called decay of relatives. But worthy Raṭṭhapāla has many friends and colleagues, relatives and kin right here in Thullakoṭṭhika. You have no decay of relatives
彼はこのように熟慮する。「わたしはかつて富裕であり、大いなる財産と資産を持つ者であった。しかるに、その財はしだいしだいに尽き果ててしまった。今やわたしには、いまだ得ていない財を新たに得ることも、すでに得た財をさらに増やすことも、容易ではない。いっそのこと、髪と髭を剃り、袈裟衣(かさえ)をまとい、家を出て家なき者となって出家(パッバジャー)しようではないか」と。かくして彼は、その財の衰滅(ボーガパーリジュンニャ)によって、髪と髭を剃り、袈裟衣をまとい、在家の生活を捨てて出家の道へと赴くのである。 では、ラッタパーラ尊者よ、親族の衰滅(ニャーティパーリジュンニャ)とはいかなるものか。これを、ラッタパーラ尊者よ、親族の衰滅と呼ぶのである。しかるに、ラッタパーラ尊者よ、あなたにはこのトゥッラコッティカにおいて、多くの友人・知人、縁者・親族があるではありませんか。あなたには親族の衰滅というものがないのです。
副テーマ: impermanence,attachment,craving,family
導線タグ: 財産の喪失,経済的困窮,人間関係の変化,孤独感,家族との別れ,出家,執着からの解放
人間関係 中部経典 趣旨一致
Kiṁ bhavaṁ raṭṭhapālo ñatvā vā disvā vā sutvā vā agārasmā anagāriyaṁ pabbajito? Idha, bho raṭṭhapāla, ekaccassa bahū honti mittāmaccā ñātisālohitā. Tassa te ñātakā anupubbena parikkhayaṁ gacchanti. So iti paṭisañcikkhati: ‘mamaṁ kho pubbe bahū ahesuṁ mittāmaccā ñātisālohitā. Tassa me te anupubbena parikkhayaṁ gatā. Na kho pana mayā sukaraṁ anadhigataṁ vā bhogaṁ adhigantuṁ adhigataṁ vā bhogaṁ phātiṁ kātuṁ. Yannūnāhaṁ kesamassuṁ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṁ pabbajeyyan
So what did you know or see or hear that made you go forth? It’s when someone has many friends and colleagues, relatives and kin. But gradually their relatives dwindle away. They reflect: ‘I used to have many friends and colleagues, relatives and kin. But gradually they’ve dwindled away. It’s not easy for me to acquire more wealth or to increase the wealth I’ve already acquired. Why don’t I shave off my hair and beard, dress in ocher robes, and go forth from the lay life to homelessness?’ So bec
「では、ラッタパーラ殿は、何を知り、何を見、何を聞いて、家を捨てて出家されたのですか。」 「友よ、ここにある人がいるとしましょう。その人には、多くの朋友・知己(ミッタ・アマッチャ)や、血を分けた親族(ニャーティ・サーロヒタ)がおります。ところが、その親族たちは、次第次第に失われてゆくのです。その人はこのように省察します——『かつては、多くの朋友・知己や、血を分けた親族が、わたしにはおった。しかるに彼らは、次第次第に失われてしまった。いまやわたしには、いまだ得ていない財を新たに得ることも、すでに得た財をさらに増やすことも、容易ではない。いっそのこと、髪と鬚を剃り落とし、黄褐色の衣(カーサーヤ)をまとい、家を捨てて無家(アナガーリヤ)の出家の道へ赴こうではないか』と。
副テーマ: impermanence,loneliness,attachment,family
導線タグ: 孤独,喪失,人間関係,別れ,親族,友人を失う,人生の虚しさ
← 前206207208209210211212次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ