🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 10,029
すべて 智慧 4354 老い 931 苦しみ 772 正念 695 怒り 356 執着 350 350 業・因果 346 幸せ 337 自己 244 人間関係 243 家族 234 不安 168 仕事 165 渇愛 147 慈悲 115 無常 111 孤独 45 43 感謝 23
vinaya 2606 中部経典 2117 長部経典 1357 相応部経典 1136 増支部経典 857 jataka 563 スッタニパータ 522 ダンマパダ(法句経) 426 テーラガーター 211 テーリーガーター 68 クッダカパータ 57 イティヴッタカ 54 ウダーナ 34 金剛経 5 維摩経 5 般若心経 4 法華経 4 涅槃経 2 AN 1
仕事 中部経典 趣旨一致
‘ramaṇīyo vata bho bhūmibhāgo, pāsādiko ca vanasaṇḍo, nadī ca sandati setakā supatitthā, ramaṇīyā samantā ca gocaragāmo. Alaṁ vatidaṁ kulaputtassa padhānatthikassa padhānāyā’ti. So kho ahaṁ, rājakumāra, tattheva nisīdiṁ: ‘alamidaṁ padhānāyā’ti. Apissu maṁ, rājakumāra, tisso upamā paṭibhaṁsu anacchariyā pubbe assutapubbā. Seyyathāpi, rājakumāra, allaṁ kaṭṭhaṁ sasnehaṁ udake nikkhittaṁ. Atha puriso āgaccheyya uttarāraṇiṁ ādāya: ‘aggiṁ abhinibbattessāmi, tejo pātukarissāmī’ti. Taṁ kiṁ maññasi, rāja
‘This park is truly delightful, a lovely grove with a flowing river that’s clean and charming, with smooth banks. And nearby there’s a village to resort to for alms. This is good enough for striving for a gentleman wanting to strive.’ So I sat down right there, thinking, ‘This is good enough for striving.’ And then these three similes, which were neither supernaturally inspired, nor learned before in the past, occurred to me. Suppose there was a green, sappy log, and it was lying in water. Then
「この土地はまことに清らかで、森の木立は美しく、澄んだ川が流れ、渡り場も穏やかで心地よい。あたりには托鉢(たくはつ)に赴くべき村もある。これは、精進(しょうじん)を志す善家の子が、励みに努めるにふさわしい場所である」と。 王子よ、そこでわたしはまさにその場に坐し、「ここは精進するに十分な場所である」と思うたのです。 そのとき、王子よ、かつて聞いたことも学んだこともない、三つの譬え(たとえ)が、おのずとわたしの心に浮かんで来ました。 たとえば、王子よ、水気をふくんだ生木(なまき)が、水の中に置かれていたとします。そこへある人がやって来て、火きり棒(上鑽〔うわきり〕)を手にとり、「火を起こそう、炎を燃やし出そう」と試みたとします。王子よ、あなたはいかにお思いになりますか――
副テーマ: work,mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 努力が報われない,やる気が出ない,環境を整える,精進,目標達成,準備不足,取り組む姿勢
仕事 中部経典 趣旨一致
Āraññikenāvuso, bhikkhunā abhidhamme abhivinaye yogo karaṇīyo. Santāvuso, āraññikaṁ bhikkhuṁ abhidhamme abhivinaye pañhaṁ pucchitāro. Sace, āvuso, āraññiko bhikkhu abhidhamme abhivinaye pañhaṁ puṭṭho na sampāyati, tassa bhavanti vattāro. ‘Kiṁ panimassāyasmato āraññikassa ekassāraññe serivihārena yo ayamāyasmā abhidhamme abhivinaye pañhaṁ puṭṭho na sampāyatī’ti— Tasmā āraññikena bhikkhunā abhidhamme abhivinaye yogo karaṇīyo. Āraññikenāvuso, bhikkhunā ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tat
A wilderness monk should make an effort in regards to the teaching and training. There are those who will question a wilderness monk about the teaching and training. If he is stumped, there’ll be some who say: ‘What’s the point of this wilderness venerable’s staying alone and autonomous in the wilderness, since he is stumped by a question about the teaching and training?’ That’s why a wilderness monk should make an effort to learn the teaching and training. A wilderness monk should practice medi
森林に住む比丘(āraññika)は、法(アビダンマ)と律(アビヴィナヤ)に励まなければならない。友よ、森林に住む比丘に対して、法と律について問いを発する者たちがいる。もし森林に住む比丘が、法と律についての問いを受けて答えに窮するならば、次のように言う者たちが現れるであろう。「この尊者は森林に一人、自由に住んでおられるが、法と律について問われて答えられないとは、いったい何のためであろうか」と。それゆえに、森林に住む比丘は、法と律に励まなければならない。 また、森林に住む比丘は、かの寂静なる解脱(ヴィモッカ)――色(ルーパ)を超えて無色(アルーパ)に至る――を修習しなければならない。
副テーマ: work,wisdom,loneliness,self
導線タグ: 勉強不足,専門知識,孤独な修行,怠惰,自己研鑽,責任感,目的意識
⚠ 自己責任論に誤解されやすい,出家者向けの文脈
仕事 中部経典 趣旨一致
Nāhaṁ, bhikkhave, ādikeneva aññārādhanaṁ vadāmi; api ca, bhikkhave, anupubbasikkhā anupubbakiriyā anupubbapaṭipadā aññārādhanā hoti. Kathañca, bhikkhave, anupubbasikkhā anupubbakiriyā anupubbapaṭipadā aññārādhanā hoti? Idha, bhikkhave, saddhājāto upasaṅkamati, upasaṅkamanto payirupāsati, payirupāsanto sotaṁ odahati, ohitasoto dhammaṁ suṇāti, sutvā dhammaṁ dhāreti, dhatānaṁ dhammānaṁ atthaṁ upaparikkhati, atthaṁ upaparikkhato dhammā nijjhānaṁ khamanti, dhammanijjhānakkhantiyā sati chando jāyati,
Mendicants, I don’t say that enlightenment is achieved right away. Rather, enlightenment is achieved by gradual training, progress, and practice. And how is enlightenment achieved by gradual training, progress, and practice? It’s when someone in whom faith has arisen approaches a teacher. They pay homage, actively listen, hear the teachings, remember the teachings, examine their meaning, and accept them after deliberation. Then enthusiasm springs up; they make an effort, weigh up, and persevere.
比丘たちよ、私は最初から直ちに究極の智慧(aññā)が成就されると説くのではない。むしろ、比丘たちよ、段階的な修学(anupubbasikkhā)、段階的な実践(anupubbakiriyā)、段階的な道の歩み(anupubbapaṭipadā)によってこそ、究極の智慧は成就されるのである。 では、比丘たちよ、いかにして段階的な修学・実践・道の歩みによって究極の智慧は成就されるのか。 すなわちここに、信(saddhā)を生じた者が師のもとへと近づく。近づいてはよく親しみ仕え、親しみ仕えては耳を傾ける。耳を傾けては法(dhamma)を聴き、聴いては法を心に保ち保ちたる法の意義を深く考察する。意義を考察するうちに、法は内なる熟慮(nijjhāna)に堪えるものとなる。法が熟慮に堪えるとき、そこに意欲(chanda)が生じ、励み努め、はかり、そして精進(paggāha)するのである。
副テーマ: work,wisdom,mindfulness,self
導線タグ: 努力が報われない,焦り,成長,学び,継続,段階的な進歩,モチベーション
仕事 中部経典 趣旨一致
Katamo cāvuso, sammākammanto? Pāṇātipātā veramaṇī, adinnādānā veramaṇī, kāmesumicchācārā veramaṇī, ayaṁ vuccatāvuso: ‘sammākammanto’. Katamo cāvuso, sammāājīvo? Idhāvuso, ariyasāvako micchāājīvaṁ pahāya sammāājīvena jīvikaṁ kappeti, ayaṁ vuccatāvuso: ‘sammāājīvo’. Katamo cāvuso, sammāvāyāmo? Idhāvuso, bhikkhu anuppannānaṁ pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ anuppādāya chandaṁ janeti vāyamati vīriyaṁ ārabhati cittaṁ paggaṇhāti padahati, uppannānaṁ pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya chandaṁ janeti
And what is right action? Refraining from killing living creatures, stealing, and sexual misconduct. This is called right action. And what is right livelihood? It’s when a noble disciple gives up wrong livelihood and earns a living by right livelihood. This is called right livelihood. And what is right effort? It’s when a mendicant generates enthusiasm, tries, makes an effort, exerts the mind, and strives so that bad, unskillful qualities don’t arise. They generate enthusiasm, try, make an effor
では、正業(sammākammanto)とは何か。生き物を殺すことを慎むこと、与えられていないものを取ることを慎むこと、諸々の欲における邪な行いを慎むこと——これを正業という。 では、正命(sammāājīvo)とは何か。ここに聖なる弟子(ariyasāvaka)が邪命(micchāājīva)を捨て、正命によって生計を立てる——これを正命という。 では、正精進(sammāvāyāmo)とは何か。ここに比丘(bhikkhu)が、いまだ生じていない悪しき不善の諸法(pāpakā akusalā dhammā)が生じることのないよう、意欲を起こし、努め、精力を振り起こし、心を励まし、奮励する。また、すでに生じた悪しき不善の諸法を断ずるために、意欲を起こし、努め、精力を振り起こし——
副テーマ: work,karma,mindfulness,wisdom
導線タグ: 仕事の取り組み方,正しい生き方,悪い習慣をやめたい,努力の方向性,精進,自己改善,行動の正しさ
⚠ 自己責任論に誤解されやすい,出家者向けの文脈
仕事 中部経典 趣旨一致
yadi muddāya yadi gaṇanāya yadi saṅkhānena yadi kasiyā yadi vaṇijjāya yadi gorakkhena yadi issatthena yadi rājaporisena yadi sippaññatarena— sītassa purakkhato uṇhassa purakkhato ḍaṁsamakasavātātapasarīsapasamphassehi rissamāno khuppipāsāya mīyamāno; ayampi, bhikkhave, kāmānaṁ ādīnavo sandiṭṭhiko, dukkhakkhandho kāmahetu kāmanidānaṁ kāmādhikaraṇaṁ kāmānameva hetu. Tassa ce, bhikkhave, kulaputtassa evaṁ uṭṭhahato ghaṭato vāyamato te bhogā nābhinipphajjanti. So socati kilamati paridevati urattāḷiṁ
arithmetic, accounting, calculating, farming, trade, raising cattle, archery, government service, or one of the professions. But they must face cold and heat, being hurt by the touch of flies, mosquitoes, wind, sun, and reptiles, and risking death from hunger and thirst. This is a drawback of sensual pleasures apparent in the present life, a mass of suffering caused by sensual pleasures. That gentleman might try hard, strive, and make an effort, but fail to accrue money. If this happens, they s
算術、会計、計算、農業、商業、牧畜、弓術、官吏奉職、あるいはいずれかの職業に従事するのである。しかしながら彼らは、寒さと暑さに耐え、蠅、蚊、風、日光、および爬虫類の接触による苦痛を受け、飢えと渇きによる死の危険を冒さねばならない。これが現世において明らかなる欲楽の過患であり、欲楽によってもたらされる苦しみの集積である。かの人はいかに懸命に努め、励み、精進を尽くそうとも、財を積むことができぬ場合がある。そのような事態が生じた時、彼らは……
副テーマ: work,suffering,craving,anxiety
導線タグ: 仕事が報われない,努力が実らない,働いても成果が出ない,生活の苦しさ,職業上の苦労,経済的不安,頑張っても無駄
涅槃経 直接根拠
自燈明 法燈明
みずからを灯明とし、みずからをたよりとせよ。法を灯明とし、法をたよりとせよ。
副テーマ: self,wisdom,death,mindfulness
導線タグ: 自分を信じられない,依存,よりどころ,自立,迷い,自己信頼,道しるべ
⚠ 宗教色が強い
苦しみ 涅槃経 直接根拠
一切衆生悉有佛性
すべての生きとし生けるものには、仏となる可能性(仏性)がそなわっている。
副テーマ: self,suffering,wisdom,compassion
導線タグ: 自己肯定,自信がない,劣等感,自分の価値,可能性,生きる意味,希望
⚠ 宗教色が強い
老い 相応部経典 趣旨一致
“Katamo ca, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo? Ariyo aṭṭhaṅgiko maggo. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, asaṅkhatagāmimaggo. Iti kho, bhikkhave, desitaṁ vo mayā asaṅkhataṁ, desito asaṅkhatagāmimaggo. Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya kataṁ vo taṁ mayā. Etāni, bhikkhave, rukkhamūlāni, etāni suññāgārāni. Jhāyatha, bhikkhave, mā pamādattha; mā pacchā vippaṭisārino ahuvattha. Ayaṁ vo amhākaṁ anusāsanī”ti.
“And what is the path that leads to the unconditioned? The noble eightfold path. This is called the path that leads to the unconditioned. So, mendicants, I’ve taught you the unconditioned and the path that leads to the unconditioned. Out of sympathy, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples. Here are these roots of trees, and here are these empty huts. Practice absorption, mendicants! Don’t be negligent! Don’t regret it later! This is my instruction to you.”
「では、無為へと導く道とは何か。それは八聖道である。これを、無為へと導く道と称する。かくして、比丘らよ、我は汝らに無為と、無為へと導く道を説き示した。弟子の利益を願う師として、慈悲の心をもって、なすべきことはすべてなし終えた。比丘らよ、ここに樹の根あり、ここに空閑の房あり。禅定に励め、比丘らよ。放逸であってはならぬ。後に悔いることなかれ。これが汝らへの我が教誡である。」
副テーマ: wisdom,mindfulness,impermanence,suffering
導線タグ: 怠惰,先延ばし,修行,後悔,努力,人生の目的,精進
老い 相応部経典 趣旨一致
Kapilavatthunidānaṁ. Saraṇāni sakko sikkhāya aparipūrakārī ahosī”ti. Atha kho mahānāmo sakko yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo sakko bhagavantaṁ etadavoca: Tena kho pana samayena saraṇāni sakko kālaṅkato hoti. So bhagavatā byākato: “sotāpanno avinipātadhammo niyato sambodhiparāyaṇo”ti. Tatra sudaṁ sambahulā sakkā saṅgamma samāgamma ujjhāyanti khīyanti vipācenti: “acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho. Ettha dāni ko
At Kapilavatthu. Sarakāni didn’t fulfill the training.” Then Mahānāma the Sakyan went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and told him what had happened. The Buddha said: Now at that time Sarakāni the Sakyan had passed away. The Buddha declared that he was a stream-enterer, not liable to be reborn in the underworld, destined for awakening. At that, several Sakyans came together complaining, grumbling, and objecting, “Oh lord, how incredible, how amazing! Who can’t become a stream-ente
カピラヴァットゥにて。サーラカーニは修行を全うしなかった。」そこでサッカ族のマハーナーマは仏陀のもとへ赴き、礼拝して一側に座し、その事の次第を申し上げた。仏陀は仰せになった。その時、サッカ族のサーラカーニはすでに命を終えていた。仏陀は彼が預流果を得た者であり、悪趣に堕することなく、必ずや菩提へと向かう定めにあると宣言された。これを聞いて、数人のサッカ族の者たちが集まり、不平を言い、嘆き、異議を唱えた。「ああ、なんと信じ難く、なんと驚くべきことか! 誰が預流果を得られぬことがあろうか――
副テーマ: death,impermanence,karma,wisdom
導線タグ: 死後の行方,臨終,信仰の疑問,救済,功徳,修行の成果,不安
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. Atha kho anāthapiṇḍiko gahapati yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinnaṁ kho anāthapiṇḍikaṁ gahapatiṁ bhagavā etadavoca: Saṅghe aveccappasādena samannāgato hoti: ‘suppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, ujuppaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, ñāyappaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, sāmīcippaṭipanno bhagavato sāvakasaṅgho, yadidaṁ cattāri purisayugāni aṭṭha purisapuggalā, esa bhagavato sāvakasaṅgho āhuneyyo pāhuneyyo da
At Sāvatthī. Then the householder Anāthapiṇḍika went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. Seated to one side, the Buddha said to the householder Anāthapiṇḍika: They have experiential confidence in the Saṅgha: ‘The Saṅgha of the Buddha’s disciples is practicing the way that’s good, direct, systematic, and proper. It consists of the four pairs, the eight individual persons. This is the Saṅgha of the Buddha’s disciples that is worthy of offerings dedicated to the gods, worthy of hospi
舎衛城にて。その時、長者・給孤独は世尊のもとへ赴き、礼拝して一側に坐した。一側に坐すると、世尊は長者・給孤独にこう仰せられた。「僧伽に対して体験的な信を有する者たちがいる。すなわち、『世尊の弟子たちの僧伽は、善く道を行じ、正直に行じ、如法に行じ、正しく行じている。四双八輩よりなるこの仏弟子の僧伽は、神々への供養に値し、もてなしを受けるに値し、
副テーマ: gratitude,wisdom,relationship,happiness
導線タグ: 信仰,コミュニティ,帰依,感謝,仲間,支え合い,精神的な拠り所
老い 相応部経典 趣旨一致
“Kiṁ jīrati kiṁ na jīrati, kiṁsu uppathoti vuccati; Kiṁsu dhammānaṁ paripantho, kiṁsu rattindivakkhayo; Kiṁ malaṁ brahmacariyassa, kiṁ sinānamanodakaṁ. Kati lokasmiṁ chiddāni, yattha vittaṁ na tiṭṭhati; Bhagavantaṁ puṭṭhumāgamma, kathaṁ jānemu taṁ mayan”ti. “Rūpaṁ jīrati maccānaṁ, nāmagottaṁ na jīrati; Rāgo uppathoti vuccati. Lobho dhammānaṁ paripantho, Vayo rattindivakkhayo; Itthī malaṁ brahmacariyassa, Etthāyaṁ sajjate pajā; Tapo ca brahmacariyañca, Taṁ sinānamanodakaṁ. Cha lokasmiṁ chiddāni,
“What ages, what does not age? What’s called a deviation? What’s a roadblock for skillful qualities? What is ending day and night? What’s the stain of celibacy? What’s the waterless bath? How many holes are there in the world, where one’s wealth leaks out? We’ve come to ask you, worthy sir: how are we to understand this?” “The physical form of mortals gets old, but their name and clan don’t. Lust is called a deviation, and greed is a roadblock for skillful qualities. Youth is ending day and nigh
「何が老い、何が老いぬものか。何が逸脱と呼ばれるものか。善なる法への障壁とは何か。昼夜問わず尽きゆくものとは何か。梵行の垢とは何か。水なき沐浴とは何か。世において、財が漏れ出る穴はいくつあるか。尊者よ、われらはあなたに問いに参りました。これらをいかに理解すべきでしょうか。」 「死すべき者の色身は老いる。しかれども、その名と家系は老いることがない。貪欲は逸脱と呼ばれ、慳貪は善なる法への障壁である。青春の時は昼夜を問わず尽きゆく。」
副テーマ: aging,impermanence,craving,attachment
導線タグ: 老い,年をとること,外見の衰え,欲望,執着,生きる意味,時間の流れ
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho āyasmā sāriputto yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā sāriputto bhagavantaṁ etadavoca: “sakalamidaṁ, bhante, brahmacariyaṁ, yadidaṁ—kalyāṇamittatā kalyāṇasahāyatā kalyāṇasampavaṅkatā”ti. “Sādhu sādhu, sāriputta. Sakalamidaṁ, sāriputta, brahmacariyaṁ, yadidaṁ—kalyāṇamittatā kalyāṇasahāyatā kalyāṇasampavaṅkatā. Kalyāṇamittassetaṁ, sāriputta, bhikkhuno pāṭikaṅkhaṁ kalyāṇasahāyassa kalyāṇasampavaṅka
At Sāvatthī. Then Sāriputta went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said to him: “Sir, good friends, companions, and associates are the whole of the spiritual life.” “Good, good, Sāriputta! Good friends, companions, and associates are the whole of the spiritual life. A mendicant with good friends, companions, and associates can expect to develop and cultivate the noble eightfold path. And how does a mendicant with good friends develop and cultivate the noble eightfold path? It’s
舎衛城にてのことである。時に舎利弗尊者は世尊のもとへと赴き、礼拝して一方に座し、かく申し上げた。「世尊よ、善き友、善き伴侶、善き同朋を持つことは、梵行の全てであります。」「よきかな、よきかな、舎利弗よ。善き友、善き伴侶、善き同朋を持つことは、まことに梵行の全てである。善き友を持つ比丘は、八正道を修習し、円満に発展させることが期待できるのである。では、善き友を持つ比丘はいかにして八正道を修習し、円満に発展させるのであろうか。それは
副テーマ: relationship,wisdom,mindfulness
導線タグ: 良い友人,人間関係,精神的成長,修行,導き,孤独,信頼できる人
⚠ 出家者向けの文脈
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Ekamantaṁ ṭhito kho rohitasso devaputto bhagavantaṁ etadavoca: “yattha nu kho, bhante, na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati, sakkā nu kho so, bhante, gamanena lokassa anto ñātuṁ vā daṭṭhuṁ vā pāpuṇituṁ vā”ti? “Yattha kho, āvuso, na jāyati na jīyati na mīyati na cavati na upapajjati, nāhaṁ taṁ gamanena lokassa antaṁ ñāteyyaṁ daṭṭheyyaṁ patteyyanti vadāmī”ti. “Acchariyaṁ, bhante, abbhutaṁ, bhante. Yāvasubhāsitamidaṁ, bhante, bhagavatā: Bhūtapubbāhaṁ, bhante, rohit
At Sāvatthī. Standing to one side, the godling Rohitassa said to the Buddha: “Sir, is it possible to know or see or reach the end of the world by traveling to a place where there’s no being born, growing old, dying, passing away, or being reborn?” “Reverend, I say it’s not possible to know or see or reach the end of the world by traveling to a place where there’s no being born, growing old, dying, passing away, or being reborn.” “It’s incredible, sir, it’s amazing, how well said this was by the
舎衛城にて。神霊ローヒタッサは傍らに立ち、世尊に申し上げた。「尊師よ、生・老・死・没・再生のなき境地へと旅することによって、世界の果てを知り、見、到達することは可能でございましょうか。」「友よ、生・老・死・没・再生のなき境地へと旅することによって、世界の果てを知り、見、到達することは不可能であると、わたしは説く。」「尊師よ、まことに希有なること、まことに未曾有なること、この
副テーマ: aging,death,wisdom,suffering
導線タグ: 老い,死,輪廻,解脱,世界の真理,生死,悟り
老い 相応部経典 趣旨一致
Ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati pubbārāme migāramātupāsāde. Tena kho pana samayena bhagavā sāyanhasamayaṁ paṭisallānā vuṭṭhito bahidvārakoṭṭhake nisinno hoti. Atha kho rājā pasenadi kosalo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Patirūpako mattikākuṇḍalova, Lohaḍḍhamāsova suvaṇṇachanno; Caranti loke parivārachannā, Anto asuddhā bahi sobhamānā”ti. Tena kho pana samayena satta ca jaṭilā satta ca nigaṇṭhā satta ca acelakā satta ca ekasāṭakā satt
At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in the stilt longhouse of Migāra’s mother in the Eastern Monastery. Then in the late afternoon, the Buddha came out of retreat and sat outside the gate. Then King Pasenadi of Kosala went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. Like a fake earring made of clay, like a copper halfpenny covered with gold, they live hidden in the world, corrupt inside but impressive outside.” Now at that time seven matted-hair ascetics, seven Jain ascetics,
時に、世尊は舎衛城の近く、東園に建つ鹿子母講堂に滞在しておられた。ある日の夕刻、世尊は禅定より出られ、門外に設けられた座にお就きになった。そこへコーサラ国の波斯匿王が世尊のもとへ参り、礼拝して一傍に座した。「粘土で作られた偽の耳飾りのごとく、金で覆われた銅の半銭のごとく、彼らは世間に隠れて生きている。内には腐敗を宿しながら、外には威風を装っているのだ。」折しもその時、七人の結髪の苦行者たちと、七人のジャイナ教の修行者たちが、
副テーマ: self,wisdom,suffering,impermanence
導線タグ: 見栄,虚偽,外見と内面のギャップ,偽りの自分,欺瞞,表裏のある人間関係,信頼できない人
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. “Candūpamā, bhikkhave, kulāni upasaṅkamatha— apakasseva kāyaṁ, apakassa cittaṁ, niccanavakā kulesu appagabbhā. Seyyathāpi, bhikkhave, puriso jarudapānaṁ vā olokeyya pabbatavisamaṁ vā nadīviduggaṁ vā— apakasseva kāyaṁ, apakassa cittaṁ; evameva kho, bhikkhave, candūpamā kulāni upasaṅkamatha— apakasseva kāyaṁ, apakassa cittaṁ, niccanavakā kulesu appagabbhā. Kassapo, bhikkhave, candūpamo kulāni upasaṅkamati— apakasseva kāyaṁ, apakassa cittaṁ, niccanavako kulesu appagabbho. Taṁ
At Sāvatthī. “Mendicants, you should approach families like the moon: withdrawn in body and mind, ever the newcomer, and never rude. Suppose a person were to look down at an old well, a rugged cliff, or an inaccessible riverland. They’d withdraw their body and mind. In the same way, you should approach families like the moon: withdrawn in body and mind, always the newcomer, and never rude. Kassapa approaches families like the moon: withdrawn in body and mind, ever the newcomer, and never rude. W
舎衛城にて。「比丘たちよ、汝らは月のごとく家家を訪れるべきである。身と心を慎み、常に初めて訪れる者のごとくあり、決して無礼であってはならない。たとえば、ある人が古い井戸、険しい断崖、あるいは近づきがたい河岸を見下ろすとする。その者は身と心を引き締めるであろう。同じように、汝らは月のごとく家家を訪れるべきである。身と心を慎み、常に初めて訪れる者のごとくあり、決して無礼であってはならない。迦葉は月のごとく家家を訪れる。身と心を慎み、常に初めて訪れる者のごとくあり、決して無礼であることがない。
副テーマ: mindfulness,relationship,wisdom,self
導線タグ: 謙虚さ,人付き合い,礼儀,初心,慎み,訪問,人間関係
老い 相応部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ … rājagahe veḷuvane. Atha kho āyasmā mahākassapo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinnaṁ kho āyasmantaṁ mahākassapaṁ bhagavā etadavoca: “jiṇṇosi dāni tvaṁ, kassapa, garukāni ca te imāni sāṇāni paṁsukūlāni nibbasanāni. Tasmātiha tvaṁ, kassapa, gahapatāni ceva cīvarāni dhārehi, nimantanāni ca bhuñjāhi, mama ca santike viharāhī”ti. “Ahaṁ kho, bhante, dīgharattaṁ āraññiko ceva āraññikattassa ca vaṇṇavādī, piṇḍapātiko ceva p
So I have heard. Near Rājagaha, in the Bamboo Grove. Then Venerable Mahākassapa went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to him: “You’re old now, Kassapa. Those worn-out hempen rag robes must be a burden for you. So Kassapa, you should wear clothes given by householders, accept invitations for the meal, and stay in my presence.” “For a long time, sir, I’ve lived in the wilderness, eaten only almsfood, worn rag robes, and owned just three robes; and I’ve praised the
以下のように翻訳いたします。 --- このように私は聞いた。ラージャガハの近く、竹林精舎においてのことである。あるとき、尊者マハーカッサパは仏陀のもとに参じ、礼拝して、かたわらに座した。仏陀は彼に告げられた。「カッサパよ、汝はすでに老いた。その擦り切れた麻の糞掃衣は、汝にとって重荷となっておるであろう。ゆえにカッサパよ、汝は在家信者の施す衣を受け、食事の招待に応じ、私のそばに留まるがよい。」「世尊よ、私はながきにわたり、山林に住し、乞食して食を得、糞掃衣を纏い、三衣のみを所持してまいりました。そしてつねにそのような行を讃えてまいりました。」
副テーマ: aging,attachment,self,wisdom
導線タグ: 老い,執着,生き方,隠居,身の丈,シンプルな暮らし,自分らしさ
老い 相応部経典 趣旨一致
… “Evameva kho, bhikkhave, appakā te sattā ye jātarūparajatapaṭiggahaṇā paṭiviratā; atha kho eteva bahutarā sattā ye jātarūparajatapaṭiggahaṇā appaṭiviratā …pe….
“… the sentient beings who refrain from receiving gold and currency are few, while those who don’t refrain are many. …”
……金銀財貨を受け取ることを慎む衆生は少なく、慎まざる者は多い……
副テーマ: attachment,craving,aging,wisdom
導線タグ: お金への執着,財産,欲望,物欲,老い,足るを知る,生き方
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. Yāvadeva ca pana so puriso kilamathassa vighātassa bhāgī assā”ti. “Seyyathāpi, bhikkhave, satti tiṇhaphalā. Atha puriso āgaccheyya: ‘ahaṁ imaṁ sattiṁ tiṇhaphalaṁ pāṇinā vā muṭṭhinā vā paṭileṇissāmi paṭikoṭṭissāmi paṭivaṭṭessāmī’ti. Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, bhabbo nu kho so puriso amuṁ sattiṁ tiṇhaphalaṁ pāṇinā vā muṭṭhinā vā paṭileṇetuṁ paṭikoṭṭetuṁ paṭivaṭṭetun”ti? “No hetaṁ, bhante”. “Taṁ kissa hetu”? “Asu hi, bhante, satti tiṇhaphalā na sukarā pāṇinā vā muṭṭhinā vā p
At Sāvatthī. That man will eventually get weary and frustrated.” “Mendicants, suppose there was a sharp-pointed spear. And a man came along and thought, ‘With my hand or fist I’ll fold this sharp spear over, crumple it, and bend it back!’ What do you think, mendicants? Is that man capable of doing so?” “No, sir. Why not? Because it’s not easy to fold that sharp spear over, crumple it, and bend it back with the hand or fist. “In the same way, suppose a mendicant has developed the heart’s release
舎衛城にての御説法。 「比丘たちよ、鋭き穂先を持つ槍があったとしよう。そこへ一人の男がやって来て、こう思う。『この鋭い槍を、我が手や拳をもって折り曲げ、ひしゃげさせ、押し返してみせよう』と。比丘たちよ、汝らはいかに思うか。その男はかかることを成し遂げ得るであろうか」 「いいえ、世尊よ。それはなぜかと申せば、手や拳をもって鋭き槍を折り曲げ、ひしゃげさせ、押し返すことは、容易になし得ることではないからでございます」 「まさにそのごとく、比丘たちよ、慈しみによる心解脱(慈心三昧)を修め、よく修習し、車軸となし、基盤となし、実践し、積み重ね、善く奮励したる比丘がいたとしよう。その者に対して、何者かが怒りを抱き、害意をもって臨もうとも、その男はついに疲れ果て、徒労に終わるであろう」
副テーマ: anger,compassion,mindfulness,self
導線タグ: 怒り,攻撃される,慈しみ,心の平静,瞑想,精神的防御,対人トラブル
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. Tena kho pana samayena aññataro bhikkhu ativelaṁ kulesu cārittaṁ āpajjati. Tamenaṁ bhikkhū evamāhaṁsu: “māyasmā ativelaṁ kulesu cārittaṁ āpajjī”ti. So bhikkhu bhikkhūhi vuccamāno na viramati. Atha kho sambahulā bhikkhū yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinnā kho te bhikkhū bhagavantaṁ etadavocuṁ: “Bhūtapubbaṁ, bhikkhave, biḷāro sandhisamalasaṅkaṭīre ṭhito ahosi mudumūsiṁ maggayamāno: ‘yadāyaṁ mudumūsi gocar
At Sāvatthī. Now at that time a certain mendicant socialized with families too often. The mendicants said to him, “Venerable, don’t socialize with families too often.” But that mendicant, when spoken to by the mendicants, did not stop. And then several mendicants went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and told him what had happened. The Buddha said: “Once upon a time, mendicants, a cat was standing by an alley or a drain or a dustbin hunting a little mouse, thinking, ‘When that litt
舎衛城にての事なり。その頃、ある比丘が、あまりにも頻繁に在家の家々に出入りしておった。他の比丘たちはその者に向かって、「尊者よ、家々への出入りをそれほど多くなさいますな」と諌めた。しかしその比丘は、他の比丘たちに諌められてもなお、その行いを止めようとしなかった。そこで数人の比丘たちが世尊のもとへと参り、礼拝して一方の座に就き、この一部始終を申し上げた。世尊はこのように仰せになった。「比丘たちよ、昔々のことじゃ。一匹の猫が、路地あるいは溝、あるいは塵芥捨て場のそばに佇み、小さな鼠を狙っておった。『あの小さな鼠が現れたならば』と思いながら。
副テーマ: attachment,craving,mindfulness,suffering
導線タグ: 執着,欲望,節制,自制心,忠告を聞かない,他者の意見,在家への執着
⚠ 出家者向けの文脈
老い 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. Sādhu khvassa, bhikkhave, yaṁ idhekacco sakyaputtiyapaṭiñño evarūpampi attabhāvapaṭilābhaṁ paṭisaṁvediyetha. Tasmātiha, bhikkhave, evaṁ sikkhitabbaṁ: ‘appamattā viharissāmā’ti. Evañhi vo, bhikkhave, sikkhitabban”ti. “Assuttha no tumhe, bhikkhave, rattiyā paccūsasamayaṁ jarasiṅgālassa vassamānassā”ti? “Evaṁ, bhante”. “Eso kho, bhikkhave, jarasiṅgālo ukkaṇḍakena nāma rogajātena phuṭṭho. So yena yena icchati tena tena gacchati; yattha yattha icchati tattha tattha tiṭṭhati; yat
At Sāvatthī. A certain person here who claims to follow the Sakyan would be lucky to experience even such an incarnation. So you should train like this: ‘We will stay diligent.’ That’s how you should train.” “Mendicants, did you hear an old jackal howling at the crack of dawn?” “Yes, sir.” “That old jackal has the disease called mange. Yet it still goes where it wants, stands where it wants, sits where it wants, and lies down where it wants. And the cool breeze still blows on it.
舎衛城にて。 釈尊の弟子を自称するある者が、かかる生を受けることすら稀有なる僥倖と知るべきである。ゆえに汝らはかくのごとく修行すべし。「我らは怠りなく精進せん」と。まさにかくのごとく修行すべきなり」 「比丘たちよ、夜明けの頃、老いたる野干の遠吠えを耳にしたか」「はい、世尊」「あの老いた野干は、疥癬という病を患っておる。しかるにそれでもなお、行きたき所へ赴き、立ちたき所に立ち、坐りたき所に坐り、臥したき所に臥す。そして涼風はなおもその身に吹き渡るのである」
副テーマ: aging,suffering,mindfulness,happiness
導線タグ: 老い,病気,身体の衰え,それでも生きる,前向き,精進,日常の喜び
← 前270271272273274275276次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ