🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます
💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 695
すべて
智慧 4354
老い 931
苦しみ 772
正念 695
怒り 356
執着 350
死 350
業・因果 346
幸せ 337
自己 244
人間関係 243
家族 234
不安 168
仕事 165
渇愛 147
慈悲 115
無常 111
孤独 45
空 43
感謝 23
vinaya 2606
中部経典 2117
長部経典 1357
相応部経典 1136
増支部経典 857
jataka 563
スッタニパータ 522
ダンマパダ(法句経) 426
テーラガーター 211
テーリーガーター 68
クッダカパータ 57
イティヴッタカ 54
ウダーナ 34
金剛経 5
維摩経 5
般若心経 4
法華経 4
涅槃経 2
AN 1
正念
中部経典
趣旨一致
長
Khemo maggo sovatthiko pītigamanīyoti kho, bhikkhave, ariyassetaṁ aṭṭhaṅgikassa maggassa adhivacanaṁ, seyyathidaṁ— sammādiṭṭhiyā sammāsaṅkappassa sammāvācāya sammākammantassa sammāājīvassa sammāvāyāmassa sammāsatiyā sammāsamādhissa. Iti kho, bhikkhave, vivaṭo mayā khemo maggo sovatthiko pītigamanīyo, pihito kummaggo, ūhato okacaro, nāsitā okacārikā. Ayaṁ cevettha attho— mahantaṁ ninnaṁ pallalanti kho, bhikkhave, kāmānametaṁ adhivacanaṁ. Mahāmigasaṅghoti kho, bhikkhave, sattānametaṁ adhivacanaṁ.
‘The safe, secure path that leads to happiness’ is a term for the noble eightfold path, that is: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. So, mendicants, I have opened up the safe, secure path to happiness and closed off the wrong path. And I have got rid of the male and female decoys. And this is what it means. ‘An expanse of low-lying marshes’ is a term for sensual pleasures. ‘A large herd of deer’ is a term
「安穏にして安楽に至る道」とは、すなわち八聖道のことである。正見、正思惟、正語、正業、正命、正精進、正念、正定がそれである。比丘たちよ、かくして我は安穏にして安楽に至る道を開き、邪道を塞いだ。また、雌雄の囮をも除き去った。これはいかなる意味を持つものであるか。「広大なる低湿の沼沢地」とは、感官的欲楽のことを指す。「大いなる鹿の群れ」とは……
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念
中部経典
趣旨一致
長
“Abhijānāmahaṁ, aggivessana, gimhānaṁ pacchime māse pacchābhattaṁ piṇḍapātapaṭikkanto catugguṇaṁ saṅghāṭiṁ paññapetvā dakkhiṇena passena sato sampajāno niddaṁ okkamitā”ti. “Etaṁ kho, bho gotama, eke samaṇabrāhmaṇā sammohavihārasmiṁ vadantī”ti? “Na kho, aggivessana, ettāvatā sammūḷho vā hoti asammūḷho vā. Api ca, aggivessana, yathā sammūḷho ca hoti asammūḷho ca, taṁ suṇāhi, sādhukaṁ manasi karohi, bhāsissāmī”ti. “Evaṁ, bho”ti kho saccako nigaṇṭhaputto bhagavato paccassosi. Bhagavā etadavoca: “Yas
“I do recall that in the last month of the summer, I have spread out my outer robe folded in four and lain down in the lion’s posture—on the right side, placing one foot on top of the other—mindful and aware.” “Some ascetics and brahmins call that a deluded abiding.” “That’s not how to define whether someone is deluded or not. But as to how to define whether someone is deluded or not, listen and apply your mind well, I will speak.” “Yes, worthy sir,” replied Saccaka. The Buddha said this: “Anyon
「アッギヴェッサナよ、私はよく憶えている――夏の最後の月、食後に托鉢(ピンダパータ)より戻り、四つ折りにした上衣(サンガーティ)を敷いて、右脇を下にして獅子臥(ししが)の姿勢をとり、一方の足をもう一方の足の上に重ね、正念(サティ)正知(サンパジャンニャ)のうちに睡眠に入ったことを。」
「ゴータマよ、それこそをまさに、ある沙門・婆羅門たちは『迷乱の住(サンモーハヴィハーラ)』と呼んでいるのではありませんか。」
「アッギヴェッサナよ、そのような基準によって、人が迷乱しているかどうかが定まるわけではない。では、いかにして人が迷乱しているか、あるいは迷乱していないかが定まるのか――よく聴き、よく心に作意(マナシカーラ)せよ。私は説き明かすであろう。」
「はい、尊者よ」と、サッカカ・ニガンタプッタは世尊にお答えした。
世尊はこのように仰せられた――
「およそ誰であれ……」
正念
中部経典
趣旨一致
長
So telassapi parisuddhattā vaṭṭiyāpi parisuddhattā na andhandhaṁ viya jhāyati; evameva kho, āvuso kaccāna, idhekacco bhikkhu ‘parisuddhābhā’ti pharitvā adhimuccitvā viharati. Tassa kāyaduṭṭhullampi suppaṭippassaddhaṁ hoti, thinamiddhampi susamūhataṁ hoti, uddhaccakukkuccampi suppaṭivinītaṁ hoti. So kāyaduṭṭhullassapi suppaṭippassaddhattā thinamiddhassapi susamūhatattā uddhaccakukkuccassapi suppaṭivinītattā na andhandhaṁ viya jhāyati. So kāyassa bhedā paraṁ maraṇā parisuddhābhānaṁ devānaṁ sahabya
Because of the purity of the oil and the wick it doesn’t burn dimly, as it were. In the same way, take some mendicant who meditates focused on pervading ‘pure radiance’. Their physical discomfort is completely settled, their dullness and drowsiness is completely eradicated, and their restlessness and remorse is completely eliminated. Because of this they don’t practice absorption dimly, as it were. When their body breaks up, after death, they’re reborn in the company of the gods of pure radiance
油の清浄さと芯の清浄さゆえに、灯火はぼんやりと燃えることなく輝く。それと同じように、比丘のうちある者は、「清浄なる光明(パリスッダーバー)」と観じて、その光明に心を満たし遍く行きわたらせ(pharitvā)、そこに心を集中して住する。かかる比丘においては、身の粗重さ(kāyaduṭṭhulla)もよく静まり、昏沈・睡眠(thinamiddha)もよく除かれ、掉挙・悔恨(uddhaccakukkucca)もよく取り除かれる。身の粗重さのよく静まれるがゆえに、昏沈・睡眠のよく除かれるがゆえに、掉挙・悔恨のよく取り除かれるがゆえに、その者は灯火のごとくぼんやりと禅定(jhāna)に入ることなく、清澄な光明のうちに瞑想する。そして身の滅するとき、死後にはかの清浄光天(パリスッダーバー)の神々と同じ境涯に生まれるのである。
⚠ 出家者向けの文脈
正念
中部経典
趣旨一致
長
Okacārikāti kho, bhikkhave, avijjāyetaṁ adhivacanaṁ. Yaṁ, bhikkhave, satthārā karaṇīyaṁ sāvakānaṁ hitesinā anukampakena anukampaṁ upādāya, kataṁ vo taṁ mayā. Etāni, bhikkhave, rukkhamūlāni, etāni suññāgārāni; jhāyatha, bhikkhave, mā pamādattha; mā pacchā vippaṭisārino ahuvattha. Ayaṁ vo amhākaṁ anusāsanī”ti. Idamavoca bhagavā. Attamanā te bhikkhū bhagavato bhāsitaṁ abhinandunti. Tassa mayhaṁ, bhikkhave, evaṁ appamattassa ātāpino pahitattassa viharato uppajjati kāmavitakko. So evaṁ pajānāmi: ‘upp
‘A domesticated female deer’ is a term for ignorance. Out of sympathy, I’ve done what a teacher should do who wants what’s best for their disciples. Here are these roots of trees, and here are these empty huts. Practice absorption, mendicants! Don’t be negligent! Don’t regret it later! This is my instruction to you.” That is what the Buddha said. Satisfied, the mendicants approved what the Buddha said. Then, as I meditated—diligent, keen, and resolute—a sensual thought arose. I understood: ‘This
「飼い慣らされた雌鹿」とは、無明を指す言葉である。弟子たちの利益を願う師として、なすべきことを、慈悲の心をもって私はすでになし終えた。ここに樹木の根があり、ここに空屋がある。比丘たちよ、禅定を修めよ。放逸であってはならぬ。後に悔いることのなきようにせよ。これが汝らへの私の教えである」と。かく世尊は説き給うた。比丘たちは歓喜し、世尊の御言葉を奉じた。そして私が精勤し、熱誠をもって、堅固な意志のもとに瞑想に住していたとき、欲念の思いが起こった。私はそれを了知した。「この
正念
中部経典
趣旨一致
長
evameva kho, āvuso kaccāna, idhekacco bhikkhu ‘saṅkiliṭṭhābhā’ti pharitvā adhimuccitvā viharati, tassa kāyaduṭṭhullampi na suppaṭippassaddhaṁ hoti, thinamiddhampi na susamūhataṁ hoti, uddhaccakukkuccampi na suppaṭivinītaṁ hoti. So kāyaduṭṭhullassapi na suppaṭippassaddhattā thinamiddhassapi na susamūhatattā uddhaccakukkuccassapi na suppaṭivinītattā andhandhaṁ viya jhāyati. So kāyassa bhedā paraṁ maraṇā saṅkiliṭṭhābhānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapajjati. Evaṁ vutte, āyasmā sabhiyo kaccāno āyasmantaṁ
In the same way, take some mendicant who meditates focused on pervading ‘corrupted radiance’. Their physical discomfort is not completely settled, their dullness and drowsiness is not completely eradicated, and their restlessness and remorse are not completely eliminated. Because of this they practice absorption dimly, as it were. When their body breaks up, after death, they’re reborn in the company of the gods of corrupted radiance. When he had spoken, Venerable Sabhiya Kaccāna said to Venerabl
「それと同じように、カッチャーナ尊者よ、ここにある比丘が『濁れる光明あり』(saṅkiliṭṭhābhā)と遍満して、それに心を傾注して住するとします。その者は、身の粗重(kāyaduṭṭhulla)もいまだ十分に寂静せられず、惛沈・睡眠(thinamiddha)もいまだ十分に除滅せられず、掉挙・悪作(uddhaccakukkucca)もいまだ十分に退治せられていません。かくして、身の粗重の十分に寂静せられざるがゆえに、惛沈・睡眠の十分に除滅せられざるがゆえに、掉挙・悪作の十分に退治せられざるがゆえに、その者はあたかも暗闇の中にあるかのごとく、禅定(jhāna)を修します。その者は、身の壊滅ののち、死後において、濁れる光明の神々(saṅkiliṭṭhābhānaṁ devā)の仲間に生まれるのです。」
こう説かれたとき、サビヤ・カッチャーナ尊者は、尊者に向かって……
⚠ 出家者向けの文脈
正念
中部経典
趣旨一致
長
“Taṁ kiṁ maññasi, ānanda, ye vo mayā dhammā abhiññā desitā, seyyathidaṁ— cattāro satipaṭṭhānā cattāro sammappadhānā cattāro iddhipādā pañcindriyāni pañca balāni satta bojjhaṅgā ariyo aṭṭhaṅgiko maggo, passasi no tvaṁ, ānanda, imesu dhammesu dvepi bhikkhū nānāvāde”ti? “Ye me, bhante, dhammā bhagavatā abhiññā desitā, seyyathidaṁ— Ye ca kho, bhante, puggalā bhagavantaṁ patissayamānarūpā viharanti tepi bhagavato accayena saṅghe vivādaṁ janeyyuṁ ajjhājīve vā adhipātimokkhe vā. Svāssa vivādo bahujanāh
“What do you think, Ānanda? Do you see even two mendicants whose opinion differs regarding the things I have taught from my direct knowledge, that is, the four kinds of mindfulness meditation, the four right efforts, the four bases of psychic power, the five faculties, the five powers, the seven awakening factors, and the noble eightfold path?” “No, sir, I do not. Nevertheless, there are some individuals who appear to live obedient to the Buddha, but when the Buddha has passed away they might cr
「アーナンダよ、汝はどう思うか。わたしが直接の知慧(abhiññā)によって説き示した諸法、すなわち四念処(cattāro satipaṭṭhānā)・四正勤(cattāro sammappadhānā)・四神足(cattāro iddhipādā)・五根(pañcindriyāni)・五力(pañca balāni)・七覚支(satta bojjhaṅgā)・八聖道(ariyo aṭṭhaṅgiko maggo)について、これらの法に関して異なる見解を持つ比丘が、二人たりとも存在するとおもうか」と。
「世尊よ、わたしはそのような者を見ておりません。されど世尊よ、世尊に随順して住しているかに見える人々のなかにも、世尊の滅後には、戒律の日常の行持(ajjhājīva)についてあるいは波羅提木叉(pātimokkha)の根本規定についてのことがらを巡り、僧伽(saṅgha)のなかに諍い(vivāda)を生じさせる者が出てくるかもしれません。そのような諍いは、多くの人々にとって……」
正念
中部経典
趣旨一致
長
lohitakasiṇameko sañjānāti … odātakasiṇameko sañjānāti … Puna caparaṁ, udāyi, akkhātā mayā sāvakānaṁ paṭipadā, yathāpaṭipannā me sāvakā cattāri jhānāni bhāventi. Idhudāyi, bhikkhu vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisukhaṁ paṭhamaṁ jhānaṁ upasampajja viharati. So imameva kāyaṁ vivekajena pītisukhena abhisandeti parisandeti paripūreti parippharati, nāssa kiñci sabbāvato kāyassa vivekajena pītisukhena apphuṭaṁ hoti. Seyyathāpi, udāyi, dakkho nhāpako vā nh
the meditation on universal red … the meditation on universal white … Furthermore, I have explained to my disciples a practice that they use to develop the four absorptions. It’s when a mendicant, quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, enters and remains in the first absorption, which has the rapture and bliss born of seclusion, while placing the mind and keeping it connected. They drench, steep, fill, and spread their body with rapture and bliss born of seclu
遍赤(へんじゃく)の禅定を修し……遍白(へんびゃく)の禅定を修する。
さらにまた、ウダーインよ、わたしは弟子たちに修行の道を説き示した。その道にしたがって修行する弟子たちは、四つの禅定(ジャーナ)を修め育てるのである。
ウダーインよ、ここにひとりの比丘がいる。彼はまさしく諸々の欲望から離れ、不善なる諸々の法から離れて、尋(ヴィタッカ)あり伺(ヴィチャーラ)あり、遠離より生じた喜悦(ピーティ)と安楽(スカ)を具えた初禅(パタマ・ジャーナ)に入り、そこに住する。
彼はこの身を、遠離より生じた喜悦と安楽によって、あまねく浸し、あまねく満たし、あまねく充溢させ、あまねく行き渡らせる。その身のいかなる部分も、遠離より生じた喜悦と安楽によって触れられないところは少しもない。
ウダーインよ、たとえば巧みな沐浴師、あるいは沐浴師の弟子が……
⚠ 出家者向けの文脈
正念
中部経典
趣旨一致
長
Taṁ kissa hetu? Passati hi so, bhikkhave, gopālako tatonidānaṁ vadhaṁ vā bandhanaṁ vā jāniṁ vā garahaṁ vā. Evameva kho ahaṁ, bhikkhave, addasaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ ādīnavaṁ okāraṁ saṅkilesaṁ, kusalānaṁ dhammānaṁ nekkhamme ānisaṁsaṁ vodānapakkhaṁ. Tassa mayhaṁ, bhikkhave, evaṁ appamattassa ātāpino pahitattassa viharato uppajjati nekkhammavitakko. Ūhate citte ārā cittaṁ samādhimhāti. So kho ahaṁ, bhikkhave, ajjhattameva cittaṁ saṇṭhapemi sannisādemi ekodiṁ karomi samādahāmi. Taṁ kissa hetu? ‘Mā m
Why is that? For he sees that if they wander into the crops he could be executed, imprisoned, fined, or condemned. In the same way, I saw that unskillful qualities have the drawbacks of sordidness and corruption, and that skillful qualities have the benefit and cleansing power of renunciation. Then, as I meditated—diligent, keen, and resolute—a thought of renunciation arose. And when the mind is stressed, it’s far from immersion. So I stilled, settled, unified, and immersed my mind internally. W
なぜそうなのか。彼は、もし牛が作物の中に迷い込めば、自分は処刑され、投獄され、罰金を科され、あるいは譴責されるであろうことを知っているからである。それと同じように、私は不善の諸法には卑劣と穢濁という過患があり、善の諸法には出離という功徳と清浄の力があることを見た。かくして、私が精勤し、鋭敏に、不退の決意をもって禅思惟していたとき、出離の尋が生じた。そして心が動揺しているとき、それは定から遠く隔たっている。そこで私は内に心を静め、安定させ、統一し、三昧に住せしめた。
正念
中部経典
趣旨一致
長
Idha pana, gahapati, bhikkhu yāvatā samuddapariyantaṁ pathaviṁ mahaggatanti pharitvā adhimuccitvā viharati. Ayampi vuccati, gahapati, mahaggatā cetovimutti. Iminā kho etaṁ, gahapati, pariyāyena veditabbaṁ yathā ime dhammā nānatthā ceva nānābyañjanā ca. Idha, gahapati, bhikkhu yāvatā ekaṁ rukkhamūlaṁ mahaggatanti pharitvā adhimuccitvā viharati. Ayaṁ vuccati, gahapati, mahaggatā cetovimutti. Idha pana, gahapati, bhikkhu yāvatā dve vā tīṇi vā rukkhamūlāni mahaggatanti pharitvā adhimuccitvā viharati
this land surrounded by ocean. This too is called the expansive release of the heart. This is a way to understand how these things differ in both meaning and phrasing. It’s when a mendicant meditates focused on pervading the extent of a single tree root as expansive. This is called the expansive release of the heart. Also, a mendicant meditates focused on pervading the extent of two or three tree roots … a single village district … two or three village districts … Householder, there are these fo
「大海に囲まれたこの大地を、広大なるもの(mahaggatā)として遍く満たしながら、そのように心を定めて住する」——これもまた、在家の方よ、広大なる心解脱(cetovimutti)と呼ばれるものであります。
在家の方よ、これらの事柄がいかに意味においても文言においても異なるかは、まさにこの道理によって知られるべきであります。
すなわち在家の方よ、ここにある比丘が、ただ一本の樹の根もとほどの範囲を、広大なるものとして遍く満たしながら、そのように心を定めて住する——これが、在家の方よ、広大なる心解脱(cetovimutti)と呼ばれるものであります。
また在家の方よ、ある比丘が、二つあるいは三つの樹の根もとほどの範囲を……一つの村落の区域を……二つあるいは三つの村落の区域を……広大なるものとして遍く満たしながら、そのように心を定めて住する。
在家の方よ、以上のような諸々の……
⚠ 出家者向けの文脈
正念
中部経典
趣旨一致
長
Imā kho, gahapati, catasso bhavūpapattiyo. Katamā catasso? Idha, gahapati, ekacco ‘parittābhā’ti pharitvā adhimuccitvā viharati. So kāyassa bhedā paraṁ maraṇā parittābhānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapajjati. Idha pana, gahapati, ekacco ‘appamāṇābhā’ti pharitvā adhimuccitvā viharati. So kāyassa bhedā paraṁ maraṇā appamāṇābhānaṁ devānaṁ sahabyataṁ upapajjati. Idha pana, gahapati, ekacco ‘saṅkiliṭṭhābhā’ti pharitvā adhimuccitvā viharati. So kāyassa bhedā paraṁ maraṇā saṅkiliṭṭhābhānaṁ devānaṁ sahabyata
These are the four kinds of rebirth in a future life. What four? Take someone who meditates focused on pervading ‘limited radiance’. When their body breaks up, after death, they’re reborn in the company of the gods of limited radiance. Next, take someone who meditates focused on pervading ‘limitless radiance’. When their body breaks up, after death, they’re reborn in the company of the gods of limitless radiance. Next, take someone who meditates focused on pervading ‘corrupted radiance’. When th
これらが、来世における再生(輪廻転生)の四つの在り方(bhavūpapatti)である。いかなる四つであるか。
ここに、ある者は「限られた光輝(parittābhā)」を遍満させることに専念し、それに心を向けて住する。その者は、身体の壊れるとともに、死後、限られた光輝を持つ神々(devā)の仲間に生まれる。
また、ここに、ある者は「無量の光輝(appamāṇābhā)」を遍満させることに専念し、それに心を向けて住する。その者は、身体の壊れるとともに、死後、無量の光輝を持つ神々の仲間に生まれる。
また、ここに、ある者は「汚れた光輝(saṅkiliṭṭhābhā)」を遍満させることに専念し、それに心を向けて住する。その者は、身体の壊れるとともに、死後、汚れた光輝を持つ神々の仲間に生まれる。
正念
中部経典
趣旨一致
長
So sabbaṁ dhammaṁ abhijānāti, sabbaṁ dhammaṁ abhiññāya sabbaṁ dhammaṁ parijānāti, sabbaṁ dhammaṁ pariññāya yaṁ kiñci vedanaṁ vedeti sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā. So tāsu vedanāsu aniccānupassī viharati, virāgānupassī viharati, nirodhānupassī viharati, paṭinissaggānupassī viharati. So tāsu vedanāsu aniccānupassī viharanto, virāgānupassī viharanto, nirodhānupassī viharanto, paṭinissaggānupassī viharanto na kiñci loke upādiyati, anupādiyaṁ na paritassati, aparitassaṁ paccattaññeva parini
they directly know all things. Directly knowing all things, they completely understand all things. Having completely understood all things, when they experience any kind of feeling—pleasant, unpleasant, or neutral— they meditate observing impermanence, dispassion, cessation, and letting go in those feelings. Meditating in this way, they don’t grasp at anything in the world. Not grasping, they’re not anxious. Not being anxious, they personally become extinguished. Moggallāna approved and agreed w
彼はあらゆる法(ダンマ)を直接知る。あらゆる法を直接知ることによって、あらゆる法を完全に了知する。あらゆる法を完全に了知し終えて、いかなる感受(ヴェーダナー)を感受するにせよ——楽なるものであれ、苦なるものであれ、苦でも楽でもないものであれ——、それらの感受において無常(アニッチャ)を観察しつつ住し、離欲(ヴィラーガ)を観察しつつ住し、滅尽(ニローダ)を観察しつつ住し、捨離(パティニッサッガ)を観察しつつ住する。かくのごとくそれらの感受において無常を観察しつつ住し、離欲を観察しつつ住し、滅尽を観察しつつ住し、捨離を観察しつつ住しながら、世において何ものをも執取(うしゅ)することなく、執取せざるがゆえに不安なく、不安なきがゆえに、みずから涅槃(ニッバーナ)に入る。モッガッラーナはこれを是認し、賛意を表した。
正念
中部経典
趣旨一致
長
So kho ahaṁ, anuruddhā, appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi dassanañca rūpānaṁ. So kho pana me obhāso nacirasseva antaradhāyati dassanañca rūpānaṁ. Tassa mayhaṁ, anuruddhā, etadahosi: ‘ko nu kho hetu ko paccayo yena me obhāso antaradhāyati dassanañca rūpānan’ti? Tassa mayhaṁ, anuruddhā, etadahosi: ‘amanasikāro kho me udapādi, amanasikārādhikaraṇañca pana me samādhi cavi. Samādhimhi cute obhāso antaradhāyati dassanañca rūpānaṁ. Sohaṁ tathā karissāmi yathā me puna na vicikicc
While meditating diligent, keen, and resolute, I perceived light and vision of forms. But before long my light and vision of forms vanished. It occurred to me: ‘What’s the cause, what’s the reason why my light and vision of forms vanish?’ It occurred to me: ‘Loss of focus arose in me, and because of that my immersion fell away. When immersion falls away, the light and vision of forms vanish. I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus will arise in me again.’ While meditating … ‘Dullness
アヌルッダよ、このように、わたしは不放逸(ふほうい)にして、熱心に、精励して住しながら、光明(こうみょう)を知覚し、また諸々の色(しき)を見ていた。しかるに、程なくして、その光明も、色を見ることも、ともに消え失せてしまうのであった。
そこでわたしに、かくの思いが起こった。
「いかなる原因、いかなる縁(えん)によって、わたしの光明と色の見えることとは消え失せてしまうのであろうか」と。
やがてわたしに、かくの思いが起こった。
「わたしに不作意(ふさい)が生じたのである。不作意を因として、わたしの三昧(さんまい)が退転(たいてん)した。三昧が退転したとき、光明も消え、色を見ることも消えるのである。されば、わたしは、もはや疑惑(ぎわく)も不作意も、再びわたしのうちに生じることのなきよう、そのように努めるであろう」と。
かくして、不放逸にして、熱心に、精励して住しながら……「惛沈(こんちん)が……」
正念
中部経典
趣旨一致
長
Sohaṁ tathā karissāmi yathā me puna na vicikicchā uppajjissati, na amanasikāro, na thinamiddhan’ti. So kho ahaṁ, anuruddhā …pe… ‘chambhitattaṁ kho me udapādi, chambhitattādhikaraṇañca pana me samādhi cavi. Samādhimhi cute obhāso antaradhāyati dassanañca rūpānaṁ. Seyyathāpi, anuruddhā, puriso addhānamaggappaṭipanno, tassa ubhatopasse vaṭṭakā uppateyyuṁ, tassa tatonidānaṁ chambhitattaṁ uppajjeyya; evameva kho me, anuruddhā, chambhitattaṁ udapādi, chambhitattādhikaraṇañca pana me samādhi cavi. Soha
I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus nor dullness and drowsiness will arise in me again.’ While meditating … ‘Terror arose in me, and because of that my immersion fell away. When immersion falls away, the light and vision of forms vanish. Suppose a person was traveling along a road, and killers were to spring out at them from both sides. They’d feel terrified because of that. In the same way, terror arose in me … I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus nor dullness and
「私はこのように修めよう。二度と疑惑(vicikicchā)も、不作意(amanasikāra)も、惛沈睡眠(thinamiddha)も生じることのないように」と。
かくてアヌルッダよ、私は……〔中略〕……「おそれおののき(chambhitatta)が私のうちに生じた。そしてそのおそれおののきのゆえに、私の三昧(samādhi)は壊れ失せた。三昧が壊れたとき、光明は消え失せ、諸々の色形を見る眼もまた消え失せてしまった。
アヌルッダよ、ちょうどある人が遠路を行くとき、その道の両側から曲者どもが躍り出たとすれば、その人はそのことゆえにおそれおののくであろう。まさにそのように、アヌルッダよ、私のうちにおそれおののきが生じ、そのおそれおののきのゆえに三昧は壊れ失せた。
私はこのように修めよう。二度と疑惑も、不作意も、惛沈睡眠も生じることのないように」と。
正念
中部経典
趣旨一致
長
Samādhimhi cute obhāso antaradhāyati dassanañca rūpānaṁ. Seyyathāpi, anuruddhā, puriso ekaṁ nidhimukhaṁ gavesanto sakideva pañcanidhimukhāni adhigaccheyya, tassa tatonidānaṁ uppilaṁ uppajjeyya; evameva kho me, anuruddhā, uppilaṁ udapādi, uppilādhikaraṇañca pana me samādhi cavi. Sohaṁ tathā karissāmi yathā me puna na vicikicchā uppajjissati, na amanasikāro, na thinamiddhaṁ, na chambhitattaṁ, na uppilan’ti. So kho ahaṁ, anuruddhā …pe… ‘duṭṭhullaṁ kho me udapādi, duṭṭhullādhikaraṇañca pana me samād
When immersion falls away, the light and vision of forms vanish. Suppose a person was looking for the entrance to a treasure trove. And all at once they’d come across five entrances! They’d feel excited because of that. In the same way, elation arose in me … I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus nor dullness and drowsiness nor terror nor elation will arise in me again.’ While meditating … ‘Discomfort arose in me … I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus nor dullness and
三昧(サマーディ)が失われると、光明もまた消え失せ、諸々の形象を見る力も滅する。たとえば、ある人が一つの宝蔵の入り口を求めているとき、たちまち五つもの宝蔵の入り口を見出したとすれば、その者はそれゆえに歓喜の念を起こすであろう。まさにそのように、アヌルッダよ、わたしに高揚(ウッピラ)の念が起こり、その高揚を縁として三昧は失われたのである。そこでわたしは、こう思念した。「わたしに再び疑惑(ヴィチキッチャー)も、不作意も、惛沈睡眠(ティナミッダ)も、怖畏(チャンビタッタ)も、高揚も起こることのないよう、まさにそのように努めるであろう」と。かくしてわたしは……「わたしに不快(ドゥッタッラ)の念が起こり、その不快を縁として三昧は失われた。されば再び、疑惑も不作意も惛沈睡眠も……起こることのないよう」と、このように努めるであろうと思念したのである。
正念
中部経典
趣旨一致
長
Seyyathāpi, anuruddhā, puriso ubhohi hatthehi vaṭṭakaṁ gāḷhaṁ gaṇheyya, so tattheva patameyya; Sohaṁ tathā karissāmi yathā me puna na vicikicchā uppajjissati, na amanasikāro, na thinamiddhaṁ, na chambhitattaṁ, na uppilaṁ, na duṭṭhullaṁ, na accāraddhavīriyan’ti. So kho ahaṁ, anuruddhā …pe… ‘atilīnavīriyaṁ kho me udapādi, atilīnavīriyādhikaraṇañca pana me samādhi cavi. Samādhimhi cute obhāso antaradhāyati dassanañca rūpānaṁ. Seyyathāpi, anuruddhā, puriso vaṭṭakaṁ sithilaṁ gaṇheyya, so tassa hattha
Suppose a person was to grip a quail too tightly in their hands—it would die right there. I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus nor dullness and drowsiness nor terror nor elation nor discomfort nor excessive energy will arise in me again.’ While meditating … ‘Overly lax energy arose in me, and because of that my immersion fell away. When immersion falls away, the light and vision of forms vanish. Suppose a person was to grip a quail too loosely—it would fly out of their hands. I’ll
たとえば、ある人が両手でウズラをあまりにも強く握りしめたならば、そのウズラはその場で死んでしまうであろう。わたしはそのようにして、再び疑惑(vicikicchā)も、不注意(amanasikāra)も、惛沈・睡眠(thinamiddha)も、恐怖(chambhitatta)も、掉挙(uppila)も、悪作(duṭṭhulla)も、また精進の過剰(accāraddhavīriya)も起こらぬようにしようと決意した。
アヌルッダよ、そのようにして瞑想を続けていると……『わたしには精進の弛緩(atilīnavīriya)が生じた。そしてその精進の弛緩を因縁として、わたしの三昧(samādhi)は退いてしまった。三昧が退いたとき、光明は消え失せ、諸々の色(rūpa)を見る視力もまた滅した。
たとえば、ある人がウズラをあまりにも緩やかに握ったならば、そのウズラはその人の手から飛び去ってしまうであろう。わたしはそのようにして……』
正念
中部経典
趣旨一致
長
“No hetaṁ, bhante”. “Taṁ kissa hetu”? “Ayañhi, bhante, ākāso arūpī anidassano. Tattha na sukaraṁ rūpaṁ likhituṁ, rūpapātubhāvaṁ kātuṁ; “Evameva kho, bhikkhave, pañcime vacanapathā yehi vo pare vadamānā vadeyyuṁ kālena vā akālena vā …pe… tadārammaṇañca sabbāvantaṁ lokaṁ ākāsasamena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā viharissāmā’ti. Evañhi vo, bhikkhave, sikkhitabbaṁ. Seyyathāpi, bhikkhave, puriso āgaccheyya ādittaṁ tiṇukkaṁ ādāya. yāvadeva ca pana so puriso kilam
“No, sir. Why is that? Because space has no form or appearance. It’s not easy to draw pictures there. “In the same way, if others criticize you in any of these five ways … you should train like this: ‘… We will meditate spreading a heart of love to that person. And with them as a basis, we will meditate spreading a heart like space to everyone in the world—abundant, expansive, limitless, free of enmity and ill will.’ That’s how you should train. Suppose a person was to come along carrying a blaz
「然り、然らず。いかなる故か。虚空は形も相もなければ、そこに絵を描くことは容易からざればなり。」
「同じく、もし他者がいかなる五種の方法にておのれを批難するとも……汝らはかくのごとく修行すべし。『……われらはその者に対し、慈しみの心を広めて瞑想せん。そしてその者を縁として、世界のあらゆる衆生に向け、虚空のごとき心を広めて瞑想せん——広大にして、無辺にして、無量にして、怨憎と瞋恚を離れたる心を。』かくのごとく修行すべし。ここに一人の者が来たりて、燃え盛る……
正念
中部経典
趣旨一致
長
So kho ahaṁ, anuruddhā …pe… ‘nānattasaññā kho me udapādi, nānattasaññādhikaraṇañca pana me samādhi cavi. Sohaṁ tathā karissāmi yathā me puna na vicikicchā uppajjissati, na amanasikāro, na thinamiddhaṁ, na chambhitattaṁ, na uppilaṁ, na duṭṭhullaṁ, na accāraddhavīriyaṁ, na atilīnavīriyaṁ, na abhijappā, na nānattasaññā’ti. So kho ahaṁ, anuruddhā, appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañceva sañjānāmi dassanañca rūpānaṁ. So kho pana me obhāso nacirasseva antaradhāyati dassanañca rūpānaṁ. Tassa ma
While meditating … ‘Perceptions of diversity arose in me … I’ll make sure that neither doubt nor loss of focus nor dullness and drowsiness nor terror nor elation nor discomfort nor excessive energy nor overly lax energy nor longing nor perception of diversity will arise in me again.’ While meditating diligent, keen, and resolute, I perceived light and vision of forms. But before long my light and vision of forms vanished. It occurred to me: ‘What’s the cause, what’s the reason why my light and v
瞑想しつつ……「かくて我に多様なる想(ナーナッタサンニャー)が生じ、この多様なる想のゆえに我が三昧(サマーディ)は退転せり。我はかくのごとく努めるべし——疑惑(ヴィチキッチャー)も、不作意(アマナシカーラ)も、惛沈睡眠(ティナミッダ)も、戦慄(チャンビタッタ)も、掉挙(ウッピラ)も、悪作(ドゥッタッラ)も、精進の過剰(アッチャーラッダヴィーリヤ)も、精進の弛緩(アティリーナヴィーリヤ)も、渇愛(アビジャッパー)も、多様なる想も、再び我に生ずることなきよう」と。
かくてアヌルッダよ、我は放逸ならず、熱誠をもち、自らを奮励して住しつつ、光明(オーバーサ)を知覚し、また諸々の形(ルーパ)の見(ダッサナ)を知覚せり。しかるに、その光明と諸形の見は、間もなく我より消え去りにけり。かくて我が心に思念せらく、「いかなる因、いかなる縁ありて、我が光明と諸形の見は……」と。
正念
中部経典
趣旨一致
長
‘ahaṁ imāya ādittāya tiṇukkāya gaṅgaṁ nadiṁ santāpessāmi samparitāpessāmī’ti. Taṁ kiṁ maññatha, bhikkhave, api nu so puriso ādittāya tiṇukkāya gaṅgaṁ nadiṁ santāpeyya samparitāpeyyā”ti? “No hetaṁ, bhante”. “Taṁ kissa hetu”? “Gaṅgā hi, bhante, nadī gambhīrā appameyyā. Sā na sukarā ādittāya tiṇukkāya santāpetuṁ samparitāpetuṁ; “Evameva kho, bhikkhave, pañcime vacanapathā yehi vo pare vadamānā vadeyyuṁ kālena vā akālena vā …pe… tadārammaṇañca sabbāvantaṁ lokaṁ gaṅgāsamena cetasā vipulena mahaggaten
‘I shall burn and scorch the river Ganges with this blazing grass torch.’ What do you think, mendicants? Could that person burn and scorch the river Ganges with a blazing grass torch?” “No, sir. Why is that? Because the river Ganges is deep and limitless. It’s not easy to burn and scorch it with a blazing grass torch. “In the same way, if others criticize you in any of these five ways … you should train like this: ‘… We will meditate spreading a heart of love to that individual. And with them as
「我はこの燃え盛る草の松明をもって、ガンジス河を焼き尽くさん」と。比丘たちよ、汝らはいかに思うか。その者は、燃え盛る草の松明をもって、ガンジス河を焼き尽くすことができるであろうか」と。「いいえ、世尊よ。それはいかなる故かと申せば、ガンジス河は深く、かつ無辺なればなり。燃え盛る草の松明をもってこれを焼き尽くすことは、容易くあらざるなり」と。「同じく、他者が汝らをこれら五つのいずれかの方法によって批判するとも……汝らはかくのごとく修習すべし。『……我らは、かの者に対して慈愛の心を遍く広め、慈悲の瞑想に住せん』と。そしてかの者を縁として……」
正念
中部経典
趣旨一致
長
‘atilīnavīriyaṁ cittassa upakkileso’ti—iti viditvā atilīnavīriyaṁ cittassa upakkilesaṁ pajahiṁ, ‘abhijappā cittassa upakkileso’ti—iti viditvā abhijappaṁ cittassa upakkilesaṁ pajahiṁ, So kho ahaṁ, anuruddhā, appamatto ātāpī pahitatto viharanto obhāsañhi kho sañjānāmi, na ca rūpāni passāmi; Yasmiṁ panāhaṁ samaye obhāsanimittaṁ amanasikaritvā rūpanimittaṁ manasi karomi, rūpāni hi kho tasmiṁ samaye passāmi na ca obhāsaṁ sañjānāmi— kevalampi rattiṁ, kevalampi divaṁ, kevalampi rattindivan’ti. rūpāni h
overly lax energy, longing, While meditating diligent, keen, and resolute, I perceived light but did not see forms, But when I don’t focus on the basis of the light, but focus on the basis of the forms, then I see forms and do not perceive light. And this goes on for a whole night, a whole day, even a whole night and day.’ or I saw forms, but did not see light. And this went on for a whole night, a whole day, even a whole night and day. I thought: ‘What is the cause, what is the reason for this?
「精進(ヴィーリヤ)の緩みすぎもまた、心の随煩悩(ウパッキレーサ)である」と知りて、精進の緩みすぎという心の随煩悩を捨て去り、「渇望(アビジャッパー)もまた、心の随煩悩である」と知りて、渇望という心の随煩悩を捨て去った。
アヌルッダよ、かくして私は、放逸なることなく、熱心に、ひたすら精励して住しつつも、光明(オーバーサ)を知覚しながら、なお色形(ルーパ)を見ることができなかった。また、光明の相(ニミッタ)に心を向けずして色形の相に心を向けるとき、色形を見ることはできても、光明を知覚することができなかった。そのようなことが、一夜を通じて続き、一日を通じて続き、あるいは一昼夜を通じて続くこともあった。
私はかく思念した。「このことの因は何か、縁は何か。いかなる因縁によりて、光明を知覚しながら色形を見ず、あるいは色形を見ながら光明を知覚せざるに至るのであろうか」と。
正念
中部経典
趣旨一致
長
‘yasmiñhi kho ahaṁ samaye rūpanimittaṁ amanasikaritvā obhāsanimittaṁ manasi karomi, obhāsañhi kho tasmiṁ samaye sañjānāmi, na ca rūpāni passāmi. So kho ahaṁ, anuruddhā, appamatto ātāpī pahitatto viharanto parittañceva obhāsaṁ sañjānāmi, parittāni ca rūpāni passāmi; Sohaṁ parittena cakkhunā parittañceva obhāsaṁ sañjānāmi, parittāni ca rūpāni passāmi. Yasmiṁ pana me samaye appamāṇo samādhi hoti, appamāṇaṁ me tasmiṁ samaye cakkhu hoti. Sohaṁ appamāṇena cakkhunā appamāṇañceva obhāsaṁ sañjānāmi, appa
‘When I don’t focus on the basis of the forms, but focus on the basis of the light, then I perceive light and do not see forms. While meditating diligent, keen, and resolute, I perceived limited light and saw limited forms, and with limited vision I perceive limited light and see limited forms. But when my immersion is limitless, then my vision is limitless, and with limitless vision I perceive limitless light and see limitless forms. And this goes on for a whole night, a whole day, even a whole
「わたしが色(しき)の相(そう)に意を向けず、光明(こうみょう)の相に意を向けるとき、そのときわたしは光明を知覚し、色(しき)を見ることはない。アヌルッダよ、このようにして、わたしが不放逸(ふほうい)に、熱心に、精励して住するとき、わたしは限られた光明を知覚し、限られた色を見る。限られた眼(まなこ)をもって、限られた光明を知覚し、限られた色を見るのである。
しかるに、わたしの三昧(さんまい)が無量(むりょう)となるとき、そのときわたしの眼もまた無量となる。無量の眼をもって、わたしは無量の光明を知覚し、無量の色を見る。
かくのごとき状態は、一夜を通じて、また一日を通じて、さらには一昼夜にわたりて続くのである。」
経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)