🪷

AIブッダ 禅 経典データベース

234件
🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 234
すべて 智慧 4287 老い 929 苦しみ 775 正念 717 業・因果 365 359 執着 353 幸せ 347 怒り 347 人間関係 246 自己 243 家族 234 不安 177 仕事 154 渇愛 145 慈悲 126 無常 108 孤独 45 43 感謝 23
vinaya 2606 中部経典 2119 長部経典 1357 相応部経典 1136 増支部経典 856 ダンマパダ(法句経) 675 jataka 563 スッタニパータ 267 テーラガーター 211 テーリーガーター 68 クッダカパータ 57 イティヴッタカ 54 ウダーナ 34 金剛経 5 維摩経 5 般若心経 4 法華経 4 涅槃経 2
家族 相応部経典 趣旨一致
“Pañcimāni, bhikkhave, ṭhānāni dullabhāni akatapuññena mātugāmena. idaṁ, bhikkhave, catutthaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena. Patirūpe kule jāyitvā, patirūpaṁ kulaṁ gantvā, asapatti agāraṁ ajjhāvasantī puttavatī samānā sāmikaṁ abhibhuyya vatteyyanti— idaṁ, bhikkhave, pañcamaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena mātugāmena. Imāni kho, bhikkhave, pañca ṭhānāni dullabhāni akatapuññena mātugāmenāti. Katamāni pañca? Patirūpe kule jāyeyyanti— idaṁ, bhikkhave, paṭhamaṁ ṭhānaṁ dullabhaṁ akatapuññena
“Mendicants, there are five things that are hard to get for ladies who have not made merit. This is the fourth thing. ‘Having been born in a suitable family, and married into a suitable family, and living at home without a co-wife, and having had children, may I live having mastered my husband!’ This is the fifth thing. These are the five things that are hard to get for ladies who have not made merit. What five? ‘May I be born into a suitable family!’ This is the first thing. ‘Having been born i
比丘たちよ、功徳を積まざる女人にとって、得難き五つのことがある。 第一のことはこれである。「願わくば、わが身は由緒ある家に生まれんことを。」これが第一のことである。 「由緒ある家に生まれ、由緒ある家に嫁ぎ、家において側室なく暮らし、子をもうけ、願わくば夫を掌中に収めて生きんことを。」これが第五のことである。 これらが、功徳を積まざる女人にとって得難き五つのことである。いかなる五つか。「願わくば、わが身は由緒ある家に生まれんことを。」これが第一のことである。
家族 相応部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā vesāliyaṁ viharati mahāvane kūṭāgārasālāyaṁ. Atha kho kokanadā pajjunnassa dhītā abhikkantāya rattiyā abhikkantavaṇṇā kevalakappaṁ mahāvanaṁ obhāsetvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhitā kho sā devatā kokanadā pajjunnassa dhītā bhagavato santike imā gāthāyo abhāsi: “Vesāliyaṁ vane viharantaṁ, Aggaṁ sattassa sambuddhaṁ; Kokanadāhamasmi abhivande, Kokanadā pajjunnassa dhītā. Sutameva pure āsi, Dham
So I have heard. At one time the Buddha was staying near Vesālī, at the Great Wood, in the hall with the peaked roof. Then, late at night, the glorious Kokanadā, Pajjunna’s daughter, lighting up the entire Great Wood, went up to the Buddha, bowed, stood to one side, and recited these verses in the Buddha’s presence: “Staying in the woods of Vesālī is the Buddha, best of creation. Kokanadā am I who worships him, Kokanadā, Pajjuna’s daughter. Previously I had only heard the teaching realized by th
かくの如く我は聞けり。ある時、世尊はヴェーサーリーの近く、大林の重閣講堂に滞在しておられた。その夜更け、パッジュンナの娘にして光輝あるコーカナダーが、大林全体を照らし輝かせながら世尊のもとへと参り、礼拝してその傍らに立ち、世尊の御前にて以下の偈を誦した。「ヴェーサーリーの林に在すは、万物に秀でたる覚者にして、我はパッジュンナの娘、コーカナダーと申す者、この御方を礼拝し奉る。かつては、かの覚れる者によって証得された教えを、ただ伝え聞くのみであったが――」
家族 相応部経典 趣旨一致
“Kiṁsu vatthu manussānaṁ, kiṁsūdha paramo sakhā; Kiṁsu bhūtā upajīvanti, ye pāṇā pathavissitā”ti. “Puttā vatthu manussānaṁ, bhariyā ca paramo sakhā; Vuṭṭhiṁ bhūtā upajīvanti, ye pāṇā pathavissitā”ti.
“What is the site for human beings? What is the best comrade here? By what do the creatures who live off the earth sustain their life?” “Children are the site for human beings. A wife is the best comrade. The creatures who live off the earth sustain their life by rain.”
「人々にとっての拠り所とは何か。この世における最良の伴侶とは何か。大地の恵みによって生きる衆生は、何によってその命を養うのか。」「人々にとっての拠り所は子である。妻こそが最良の伴侶である。大地の恵みによって生きる衆生は、雨によってその命を養う。」
導線タグ: 決断
家族 相応部経典 趣旨一致
“Kiṁsu rathassa paññāṇaṁ, kiṁsu paññāṇamaggino; Kiṁsu raṭṭhassa paññāṇaṁ, kiṁsu paññāṇamitthiyā”ti. “Dhajo rathassa paññāṇaṁ, dhūmo paññāṇamaggino; Rājā raṭṭhassa paññāṇaṁ, bhattā paññāṇamitthiyā”ti.
“What is a chariot known by? What is fire known by? What is a nation known by? What is a woman known by?” “A chariot is known by a banner. Fire is known by smoke. A nation is known by its ruler. A woman is known by her husband.”
「車はいかなるものによって知られるか。火はいかなるものによって知られるか。国はいかなるものによって知られるか。女人はいかなるものによって知られるか。」「車は旗幟によって知られる。火は煙によって知られる。国はその主によって知られる。女人はその夫によって知られる。」
家族 相応部経典 趣旨一致
“Kiṁsu lokasmi pajjoto, kiṁsu lokasmi jāgaro; Kiṁsu kamme sajīvānaṁ, kimassa iriyāpatho. Kiṁsu alasaṁ analasañca, Mātā puttaṁva posati; Kiṁ bhūtā upajīvanti, Ye pāṇā pathavissitā”ti. “Paññā lokasmi pajjoto, sati lokasmi jāgaro; Gāvo kamme sajīvānaṁ, sītassa iriyāpatho. Vuṭṭhi alasaṁ analasañca, Mātā puttaṁva posati; Vuṭṭhiṁ bhūtā upajīvanti, Ye pāṇā pathavissitā”ti.
“What’s the lamp for the world? What in the world is wakeful? Who are one’s work colleagues? What is one’s walk of life? What nurtures the idle and the tireless, like a mother her child? By what do the creatures who live off the earth sustain their life?” “Wisdom is the lamp for the world. Mindfulness in the world is wakeful. Cattle are one’s work colleagues, and the furrow is one’s walk of life. Rain nurtures the idle and the tireless, like a mother her child. The creatures who live off the ear
「世の中において、何が灯火となるのか。世の中において、何が目醒めているのか。何が人の仕事の伴侶となるのか。何が人の生業となるのか。怠れる者も倦まざる者も、母が子を育てるがごとく、何が養い育てるのか。大地に生きる衆生は、何によってその命を養うのか。」 「智慧こそ世の灯火なり。世において、正念が目醒めているものなり。牛が人の仕事の伴侶となり、畝が人の生業となる。雨が、怠れる者も倦まざる者も、母が子を育てるがごとく養い育てる。大地に生きる衆生は、雨によってその命を養うのである。」
導線タグ: 決断
家族 相応部経典 趣旨一致
“Kesūdha araṇā loke, kesaṁ vusitaṁ na nassati; Kedha icchaṁ parijānanti, kesaṁ bhojissiyaṁ sadā. Kiṁsu mātā pitā bhātā, vandanti naṁ patiṭṭhitaṁ; Kiṁsu idha jātihīnaṁ, abhivādenti khattiyā”ti. “Samaṇīdha araṇā loke, Samaṇānaṁ vusitaṁ na nassati; Samaṇā icchaṁ parijānanti, Samaṇānaṁ bhojissiyaṁ sadā. Samaṇaṁ mātā pitā bhātā, vandanti naṁ patiṭṭhitaṁ; Samaṇīdha jātihīnaṁ, abhivādenti khattiyā”ti. Devatāsaṁyuttaṁ samattaṁ.
“Who in the world is free of strife? Whose life is not wasted? Who here completely understands desire? Who always lives as their own master? To whom do mother, father, and brothers bow when they’re established? Who here, though low born, is bowed to even by aristocrats?” “Ascetics are free of strife in the world. The life of ascetics is not wasted. Ascetics completely understand desire. Ascetics always live as their own master. Mother, father, and brothers bow to ascetics when they’re establishe
「世において、誰が諍いを離れているのか。誰の生は空しく費やされることなきや。誰がここに於いて、欲望を完全に了知するのか。誰が常に自らの主として生きるのか。誰に向かって、母も父も兄弟も、その者が確立されたとき、礼拝するのか。また誰が、たとえ賤しき生まれであっても、貴族たちすらも頭を垂れるのか。」 「沙門たちは、世において諍いを離れている。沙門たちの生は、空しく費やされることなし。沙門たちは欲望を完全に了知する。沙門たちは常に自らの主として生きる。沙門たちが確立されたとき、母も父も兄弟も、沙門たちに礼拝する。」
家族 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ … “cattārome, bhikkhave, āhārā bhūtānaṁ vā sattānaṁ ṭhitiyā sambhavesīnaṁ vā anuggahāya. Katame cattāro? Kabaḷīkāro āhāro oḷāriko vā sukhumo vā, phasso dutiyo, manosañcetanā tatiyā, viññāṇaṁ catutthaṁ. Ime kho, bhikkhave, cattāro āhārā bhūtānaṁ vā sattānaṁ ṭhitiyā sambhavesīnaṁ vā anuggahāya. Kathañca, bhikkhave, kabaḷīkāro āhāro daṭṭhabbo? Atha kho te, bhikkhave, dve jāyampatikā taṁ ekaputtakaṁ piyaṁ manāpaṁ vadhitvā vallūrañca soṇḍikañca karitvā puttamaṁsāni khādantā evaṁ taṁ kantā
At Sāvatthī. “Mendicants, these four fuels maintain sentient beings that have been born and help those about to be born. What four? Edible food, whether solid or subtle; contact is the second, mental intention the third, and consciousness the fourth. These are the four fuels that maintain sentient beings that have been born and help those about to be born. And how should you regard edible food? Then that couple would kill their only child, so dear and beloved, and prepare dried and spiced meat.
舎衛城にて。「比丘たちよ、四つの食(しょく)がある。それらは、すでに生まれた有情を維持し、これから生まれようとする者を助けるものである。その四つとは何か。粗食であれ細食であれ、段食(だんじき)がその一、触食(そくじき)がその二、思食(しじき)がその三、識食(しきじき)がその四である。これらの四食こそが、すでに生まれた有情を維持し、これから生まれようとする者を助けるものである。では、段食をいかに観ずべきであるか。たとえば、ある夫婦が、自らの一人子を——その子はこの上なく愛しく、いとおしい存在であった——殺し、乾し肉として調理して携えたとする。
家族 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho rājā māgadho ajātasattu vedehiputto caturaṅginiṁ senaṁ sannayhitvā rājānaṁ pasenadiṁ kosalaṁ abbhuyyāsi yena kāsi. Assosi kho rājā pasenadi kosalo: Atha kho rājā pasenadi kosalo caturaṅginiṁ senaṁ sannayhitvā rājānaṁ māgadhaṁ ajātasattuṁ vedehiputtaṁ paccuyyāsi yena kāsi. Atha kho rājā ca māgadho ajātasattu vedehiputto rājā ca pasenadi kosalo saṅgāmesuṁ. Tasmiṁ kho pana saṅgāme rājā māgadho ajātasattu vedehiputto rājānaṁ pasenadiṁ kosalaṁ parājesi. Parājito ca rājā pase
At Sāvatthī. Then King Ajātasattu of Magadha, son of the princess of Videha, mobilized an army of four divisions and marched to Kāsi to attack King Pasenadi of Kosala. When King Pasenadi heard of this, he mobilized an army of four divisions and marched to Kāsi to defend it against Ajātasattu. Then the two kings met in battle. And in that battle Ajātasattu defeated Pasenadi, who withdrew to his own capital at Sāvatthī. Then several mendicants robed up in the morning and, taking their bowls and ro
舎衛城にての事なり。時に、毘提希の子にして摩掲陀国の王たるアジャータサットゥは、四種の軍を整え、コーサラ国の王パセーナディに戦いを挑まんとして、迦尸の地へと進軍した。これを聞きおよびたるパセーナディ王もまた、四種の軍を整え、アジャータサットゥを迎え撃たんとして迦尸へと向かった。かくして両王は戦火を交え、その戦いにおいてアジャータサットゥはパセーナディを打ち破り、パセーナディ王は己が王都たる舎衛城へと退いた。そののち、数人の比丘たちが、朝早くに衣を整え、鉢と衣を携えて――
家族 相応部経典 趣旨一致
Atha kho rājā māgadho ajātasattu vedehiputto caturaṅginiṁ senaṁ sannayhitvā rājānaṁ pasenadiṁ kosalaṁ abbhuyyāsi yena kāsi. Assosi kho rājā pasenadi kosalo: Atha kho rājā pasenadi kosalo caturaṅginiṁ senaṁ sannayhitvā rājānaṁ māgadhaṁ ajātasattuṁ vedehiputtaṁ paccuyyāsi yena kāsi. Atha kho rājā ca māgadho ajātasattu vedehiputto rājā ca pasenadi kosalo saṅgāmesuṁ. Tasmiṁ kho pana saṅgāme rājā pasenadi kosalo rājānaṁ māgadhaṁ ajātasattuṁ vedehiputtaṁ parājesi, jīvaggāhañca naṁ aggahesi. Atha kho r
Then King Ajātasattu of Magadha, son of the princess of Videha, mobilized an army of four divisions and marched to Kāsi to attack King Pasenadi of Kosala. When King Pasenadi heard of this, he mobilized an army of four divisions and marched to Kāsi to defend it against Ajātasattu. Then the two kings met in battle. And in that battle Pasenadi defeated Ajātasattu and captured him alive. Then King Pasenadi thought, “Even though I’ve never betrayed this King Ajātasattu, he betrayed me. Still, he is m
時に、マガダ国の王アジャータサットゥ(毘提希の子)は、四部の軍を率いてカーシに進軍し、コーサラ国の王パセーナディを攻めんとした。これを聞き及んだパセーナディ王もまた、四部の軍を整えてカーシへと出陣し、アジャータサットゥに備えた。かくして両王は戦場にまみえたり。その戦において、パセーナディはアジャータサットゥを破り、これを生け捕りにした。時にパセーナディ王はかく思惟せり。「余はかつてアジャータサットゥ王を裏切りしことなけれど、かの王は余を裏切れり。しかれども、かの王はまさしく余の——」
家族 相応部経典 趣旨一致
… “Evameva kho, bhikkhave, appakā te sattā ye matteyyā; atha kho eteva bahutarā sattā ye amatteyyā …pe….
“… the sentient beings who respect their mothers are few, while those who don’t are many. …”
「……母を敬う衆生は少なく、敬わざる者は多い。……」
家族 相応部経典 趣旨一致
… “Evameva kho, bhikkhave, appakā te sattā ye petteyyā; atha kho eteva bahutarā sattā ye apetteyyā …pe….
“… the sentient beings who respect their fathers are few, while those who don’t are many. …”
……父を敬う衆生は少なく、敬わざる者は多い。……
家族 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. Disvāna taṁ kummaṁ etadavoca: ‘kacci tvaṁ, tāta kumma, na taṁ padesaṁ agamāsī’ti? ‘Agamāsiṁ khvāhaṁ, tāta kumma, taṁ padesan’ti. ‘Kacci panāsi, tāta kumma, akkhato anupahato’ti? ‘Akkhato khomhi, tāta kumma, anupahato, atthi ca me idaṁ suttakaṁ piṭṭhito piṭṭhito anubandhan’ti. ‘Tagghasi, tāta kumma, khato, taggha upahato. Etena hi te, tāta kumma, suttakena pitaro ca pitāmahā ca anayaṁ āpannā byasanaṁ āpannā. Gaccha dāni tvaṁ, tāta kumma, na dāni tvaṁ amhākan’ti. “Dāruṇo, bhi
At Sāvatthī. he said, ‘My dear turtle, I hope you didn’t go to that place!’ ‘I did.’ ‘But my dear turtle, I hope you’re not hurt or injured!’ ‘I’m not hurt or injured. But this cord keeps dragging behind me.’ ‘Indeed, my dear turtle, you’re hurt and injured! Your father and grandfather met with tragedy and disaster because of such a cord. Go now, you are no longer one of us.’ “Possessions, honor, and popularity are grim … Once upon a time in a certain lake there was a large family of turtles tha
舎衛城にて。 「親愛なる亀よ、そなたはあの場所へ行かなかったであろうな」と彼は言った。「参りました」「しかし親愛なる亀よ、そなたは傷つき、害を受けてはおるまいな」「傷ついてもおらず、害を受けてもおりません。ただ、この紐が後ろへと引きずられ続けております」「まことに、親愛なる亀よ、そなたは傷つき、害を受けておるのじゃ。そなたの父も祖父も、このような紐のゆえに、禍いと災難に遭ったのじゃ。さあ行くがよい、そなたはもはや我らの仲間ではない」 利養と恭敬と名聞とは、恐ろしく、苦く、粗暴なるものである…… むかし、ある湖のほとりに、亀の大家族が住んでおった。
家族 相応部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā magadhesu viharati dakkhiṇāgirismiṁ ekanāḷāyaṁ brāhmaṇagāme. Tena kho pana samayena kasibhāradvājassa brāhmaṇassa pañcamattāni naṅgalasatāni payuttāni honti vappakāle. Atha kho bhagavā pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya yena kasibhāradvājassa brāhmaṇassa kammanto tenupasaṅkami. Aññena ca kevalinaṁ mahesiṁ, Khīṇāsavaṁ kukkuccavūpasantaṁ; Annena pānena upaṭṭhahassu, Khettañhi taṁ puññapekkhassa hotī”ti. Evaṁ vutte, kasibhāradvājo brāhmaṇo bhagavantaṁ et
So I have heard. At one time the Buddha was staying in the land of the Magadhans in the Southern Hills near the brahmin village of Ekanāḷa. Now at that time the brahmin Bhāradvāja the Farmer had harnessed around five hundred plows, it being the season for sowing. Then the Buddha robed up in the morning and, taking his bowl and robe, went to where Bhāradvāja the Farmer was working. Serve with other food and drink the consummate one, the great seer, with defilements ended and remorse stilled. For
かくの如く、我れ聞けり。ある時、世尊はマガダ国の南丘に在す、バラモンの村エカナーラの近くに滞在しておられた。その頃、農夫バーラドヴァージャというバラモンは、播種の季節にあたり、五百余りの鋤を牛につなげておった。やがて世尊は早暁に衣を整え、鉢と法衣を携えて、農夫バーラドヴァージャの働く場所へと赴かれた。諸々の飲食をもって、煩悩尽き、悔恨静まりし、円満成就せる大仙を供養し奉れ。そは——
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
家族 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho mānatthaddho brāhmaṇo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā tuṇhībhūto ekamantaṁ aṭṭhāsi. Atha kho bhagavā taṁ nālapi. Atha kho mānatthaddho brāhmaṇo: “nāyaṁ samaṇo gotamo kiñci jānātī”ti tatova puna nivattitukāmo ahosi. Atha kho bhagavā mānatthaddhassa brāhmaṇassa cetasā cetoparivitakkamaññāya mānatthaddhaṁ brāhmaṇaṁ gāthāya ajjhabhāsi: Tena kho pana samayena mānatthaddho nāma brāhmaṇo sāvatthiyaṁ paṭivasati. So neva mātaraṁ abhivādeti, na pitaraṁ abhivādeti, na āc
At Sāvatthī. Then the brahmin Stuck-Up went up to the Buddha, and stood silently to one side. But the Buddha didn’t speak to him. Then Stuck-Up thought, “This ascetic Gotama knows nothing!” And he wanted to go back from there right away. Then the Buddha, knowing Stuck-Up’s train of thought, addressed him in verse: Now at that time a brahmin named Stuck-Up was residing in Sāvatthī. He didn’t bow to his mother or father, his tutor, or his oldest brother. Now, at that time the Buddha was teaching D
サーヴァッティーにて。あるとき、バラモンの傲慢者(マーナッタ)は佛陀のもとへ参り、無言のまま一方に立っていた。しかし佛陀は彼に言葉をかけなかった。するとマーナッタは心中にこう思った。「この沙門ゴータマは何も知らぬのだ」と。そして彼はそのまま立ち去ろうとした。そのとき佛陀は、マーナッタの心の動きをことごとく知り、偈をもって彼に告げられた。 その頃、マーナッタと呼ばれるバラモンがサーヴァッティーに住んでいた。彼は母にも父にも、師匠にも長兄にも、礼拝することがなかった。その折、佛陀は教えを説いておられた——
家族 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho mātuposako brāhmaṇo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mātuposako brāhmaṇo bhagavantaṁ etadavoca: “ahañhi, bho gotama, dhammena bhikkhaṁ pariyesāmi, dhammena bhikkhaṁ pariyesitvā mātāpitaro posemi. Kaccāhaṁ, bho gotama, evaṅkārī kiccakārī homī”ti? “Taggha tvaṁ, brāhmaṇa, evaṅkārī kiccakārī hosi. Yo kho, brāhmaṇa, dhammena bhikkhaṁ pariyesati, dhammena bhik
At Sāvatthī. Then a brahmin who provided for his mother went up to the Buddha, and exchanged greetings with him. When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to the Buddha, “Worthy Gotama, I seek alms by legitimate means, which I use to provide for my mother and father. In doing so, am I doing my duty?” “Indeed, brahmin, in so doing you are doing your duty. Whoever seeks alms by legitimate means, and uses them to provide for their mother and father brims
サーヴァッティーにての事なり。時に、母を養う一人のバラモンあり、仏陀のもとに近づき、挨拶を交わしたり。礼儀にかなった言葉を交わし終えて、かたわらに座し、仏陀にこう申し上げけり。「ゴータマ尊者よ、私は正当な手段によって喜捨を求め、その得たるものをもって父母を養い奉っております。かかる所行は、はたして己の務めを果たしていると申せましょうか」と。仏陀は答えて言われけり。「然り、バラモンよ、そのように行ずることこそ、まさしく汝の務めを果たすことに他ならぬ。正当な手段によって喜捨を求め、その得たるものをもって父母を養う者は、
導線タグ: 罪悪感
家族 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. Atha kho āyasmā nando bhagavato mātucchāputto ākoṭitapaccākoṭitāni cīvarāni pārupitvā akkhīni añjetvā acchaṁ pattaṁ gahetvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinnaṁ kho āyasmantaṁ nandaṁ bhagavā etadavoca: “na kho te taṁ, nanda, patirūpaṁ kulaputtassa saddhā agārasmā anagāriyaṁ pabbajitassa, yaṁ tvaṁ ākoṭitapaccākoṭitāni cīvarāni pārupeyyāsi, akkhīni ca añjeyyāsi, acchañca pattaṁ dhāreyyāsi. Etaṁ kho te, nanda, p
At Sāvatthī. Then Venerable Nanda—the Buddha’s cousin on his mother’s side—dressed in nicely pressed and ironed robes, applied eyeshadow, and took a glazed bowl. He went to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to him: “Nanda, as a gentleman who has gone forth out of faith from the lay life to homelessness, it’s not appropriate for you to dress in nicely pressed and ironed robes, apply eyeshadow, and carry a glazed bowl. It’s appropriate for you to stay in the wilderness,
舎衛城にて。時に尊者難陀――母方より仏陀の従兄弟にあたる者――は、丁寧に折り畳み整えられた衣を身に纏い、眼に化粧を施し、釉薬を塗った鉢を携えて仏陀のもとへと赴いた。そして礼拝し、一方の傍らに坐した。仏陀は彼に告げた。「難陀よ、信心をもって在家の生活を捨て、出家して無家の境地へと赴いた善家の子たる者が、丁寧に折り畳み整えられた衣を身に纏い、眼に化粧を施し、釉薬を塗った鉢を携えることは、汝にふさわしくない。汝にふさわしきは、阿蘭若に住することであり、
導線タグ: 罪悪感
家族 相応部経典 趣旨一致
Ekaṁ samayaṁ āyasmā anuruddho sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. Tena kho pana samayena āyasmā anuruddho rattiyā paccūsasamayaṁ paccuṭṭhāya dhammapadāni bhāsati. Atha kho piyaṅkaramātā yakkhinī puttakaṁ evaṁ tosesi: “Mā saddaṁ kari piyaṅkara, Bhikkhu dhammapadāni bhāsati; Api ca dhammapadaṁ vijāniya, Paṭipajjema hitāya no siyā. Pāṇesu ca saṁyamāmase, Sampajānamusā na bhaṇāmase; Sikkhema susīlyamattano, Api muccema pisācayoniyā”ti.
At one time Venerable Sāriputta was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. Now at that time Venerable Anuruddha rose at the crack of dawn and recited passages of the teaching. Then the native spirit Piyaṅkara’s Mother soothed her little child, saying: “Don’t make a sound, Piyaṅkara! A mendicant recites passages of the teaching. When we understand a passage, we can practice for our welfare. Let us restrain ourselves from harming living creatures, and speak no lying word
時に、尊者舎利弗はサーヴァッティー近郊、祇陀林のアナータピンディカの精舎に滞在しておられた。その頃、尊者阿那律は暁の訪れとともに起き出でて、法の章句を誦されていた。するとその時、土地の夜叉神ピヤンカラーの母は、幼子をなだめてこう語りかけた。「ピヤンカラよ、声を立ててはなりません。比丘が法の章句を誦しておられます。章句の意をよく理解すれば、我らは己が益のために修行することができましょう。さあ、生きとし生けるものを傷つけることを慎み、いつわりの言葉を口にしてはなりません。」
⚠ 出家者向けの文脈
家族 スッタニパータ 直接根拠
父母に仕えること、妻子をいたわること、仕事に乱れがないこと、これが最上の幸せである。
家族 スッタニパータ 直接根拠
子を持ち、妻を持つ者には、それだけの苦労がある。しかしそれを縁として、人は深い愛と慈しみを学ぶ。
家族 スッタニパータ 趣旨一致
Atthi pañhena āgamaṁ;
I have come seeking with a question.
導線タグ: 上司
← 前6789101112次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ