🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 695
すべて 智慧 4354 老い 931 苦しみ 772 正念 695 怒り 356 執着 350 350 業・因果 346 幸せ 337 自己 244 人間関係 243 家族 234 不安 168 仕事 165 渇愛 147 慈悲 115 無常 111 孤独 45 43 感謝 23
vinaya 2606 中部経典 2117 長部経典 1357 相応部経典 1136 増支部経典 857 jataka 563 スッタニパータ 522 ダンマパダ(法句経) 426 テーラガーター 211 テーリーガーター 68 クッダカパータ 57 イティヴッタカ 54 ウダーナ 34 金剛経 5 維摩経 5 般若心経 4 法華経 4 涅槃経 2 AN 1
正念 中部経典 趣旨一致
samudayadhammānupassī vā vedanāsu viharati, vayadhammānupassī vā vedanāsu viharati, samudayavayadhammānupassī vā vedanāsu viharati. ‘Atthi vedanā’ti vā panassa sati paccupaṭṭhitā hoti. Yāvadeva ñāṇamattāya paṭissatimattāya anissito ca viharati, na ca kiñci loke upādiyati. Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu vedanāsu vedanānupassī viharati. 3. Cittānupassanā Kathañca, bhikkhave, bhikkhu citte cittānupassī viharati? Mahaggataṁ vā cittaṁ ‘mahaggataṁ cittan’ti pajānāti. Amahaggataṁ vā cittaṁ ‘amahaggataṁ
They meditate observing feelings as liable to originate, as liable to fall, and as liable to both originate and vanish. Or mindfulness is established that feelings exist, to the extent necessary for knowledge and mindfulness. They meditate independent, not grasping at anything in the world. That’s how a mendicant meditates by observing an aspect of feelings. 3. Observing the Mind And how does a mendicant meditate observing an aspect of the mind? They know expansive mind as ‘expansive mind,’ and
彼らは、受が生起する性質を持ち、滅する性質を持ち、また生起と滅の両方の性質を持つものとして、受を観察しながら瞑想する。あるいは、知と念に必要な限りにおいて、受が存在するという念が確立される。彼らは何ものにも依存せず、世において何ものをも執取することなく瞑想する。これが、比丘が受の側面を観察しながら瞑想するあり方である。 三、心随観 では、比丘はいかにして心の側面を観察しながら瞑想するのか。彼らは、広大なる心を「広大なる心」として了知し、
副テーマ: mindfulness,impermanence,attachment,self
導線タグ: 執着を手放す,感情に振り回される,自分の気持ちがわからない,感情のコントロール,依存,こだわりを捨てたい,心の平静
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
Yo kho, bhikkhave, ariyacittassa anāsavacittassa ariyamaggasamaṅgino ariyamaggaṁ bhāvayato takko vitakko saṅkappo appanā byappanā cetaso abhiniropanā vacīsaṅkhāro— ayaṁ, bhikkhave, sammāsaṅkappo ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo. So micchāsaṅkappassa pahānāya vāyamati, sammāsaṅkappassa upasampadāya, svāssa hoti sammāvāyāmo. So sato micchāsaṅkappaṁ pajahati, sato sammāsaṅkappaṁ upasampajja viharati; sāssa hoti sammāsati. Itiyime tayo dhammā sammāsaṅkappaṁ anuparidhāvanti anuparivattanti, seyyathid
It’s the thinking—the placing of the mind, thought, planting, implanting, embedding of the mind, verbal process—in one intent on the noble, intent on the undefiled, who possesses the noble path and develops the noble path. This is right thought that is noble. They make an effort to give up wrong thought and embrace right thought: that’s their right effort. Mindfully they give up wrong thought and take up right thought: that’s their right mindfulness. So these three things keep running and circli
比丘たちよ、聖なる心(ariyo citta)を具え、煩悩なき心(anāsava citta)を具え、聖なる道(ariyamagga)を成就し、聖なる道を修習する者における——その思惟(takka)、尋(vitakka)、意向(saṅkappa)、心の専注(appanā)、心の深い専注(byappanā)、心の確立(cetaso abhiniropanā)、語を形成する作用(vacīsaṅkhāra)——これが、比丘たちよ、聖なる、煩悩なき、世を超えた(lokuttara)、道の支分(maggaṅga)としての正思惟(sammāsaṅkappa)である。 彼は邪思惟(micchāsaṅkappa)を捨断せんがために努力し、正思惟を成就せんがために努力する——これが彼の正精進(sammāvāyāma)である。彼は念(sati)をもって邪思惟を捨て、念をもって正思惟を成就して住する——これが彼の正念(sammāsati)である。 かくして、これら三つの法は正思惟に随伴して流れ、正思惟のまわりを巡り続けるのである。
副テーマ: mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 雑念が消えない,思考を制御したい,集中できない,正しい考え方がわからない,精神修養,心を整えたい,迷いを断ち切りたい
正念 中部経典 趣旨一致
Vikkhittaṁ vā cittaṁ ‘vikkhittaṁ cittan’ti pajānāti. Iti ajjhattaṁ vā citte cittānupassī viharati, bahiddhā vā citte cittānupassī viharati, ajjhattabahiddhā vā citte cittānupassī viharati; samudayadhammānupassī vā cittasmiṁ viharati, vayadhammānupassī vā cittasmiṁ viharati, samudayavayadhammānupassī vā cittasmiṁ viharati. ‘Atthi cittan’ti vā panassa sati paccupaṭṭhitā hoti. Yāvadeva ñāṇamattāya paṭissatimattāya anissito ca viharati, na ca kiñci loke upādiyati. Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu citt
and scattered mind as ‘scattered mind.’ And so they meditate observing an aspect of the mind internally, externally, and both internally and externally. They meditate observing the mind as liable to originate, as liable to fall, and as liable to both originate and vanish. Or mindfulness is established that the mind exists, to the extent necessary for knowledge and mindfulness. They meditate independent, not grasping at anything in the world. That’s how a mendicant meditates by observing an aspec
散乱した心を「散乱した心」と知る。かくして比丘は、心の様相を内に、外に、また内外ともに観察しながら瞑想する。心が生起する性質を持つものとして、滅する性質を持つものとして、また生起し滅する性質を持つものとして観察しながら瞑想する。あるいは、「心が存在する」という念が、知と念のために必要な限りにおいて確立される。比丘は何ものにも依存せず、世において何ものをも取著することなく瞑想する。比丘が心の様相を観察しながら瞑想するとは、かくのごとし。
副テーマ: mindfulness,impermanence,attachment,self
導線タグ: 雑念,思考の暴走,集中できない,心が落ち着かない,執着を手放す,観察,今この瞬間
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati pañcasu upādānakkhandhesu. Kathañca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati pañcasu upādānakkhandhesu? Idha, bhikkhave, bhikkhu: ‘iti rūpaṁ, iti rūpassa samudayo, iti rūpassa atthaṅgamo; iti vedanā, iti vedanāya samudayo, iti vedanāya atthaṅgamo; iti saññā, iti saññāya samudayo, iti saññāya atthaṅgamo; iti saṅkhārā, iti saṅkhārānaṁ samudayo, iti saṅkhārānaṁ atthaṅgamo; iti viññāṇaṁ, iti viññāṇassa samudayo, iti viñ
Furthermore, a mendicant meditates by observing an aspect of principles with respect to the five grasping aggregates. And how does a mendicant meditate observing an aspect of principles with respect to the five grasping aggregates? It’s when a mendicant contemplates: ‘Such is form, such is the origin of form, such is the ending of form. Such is feeling, such is the origin of feeling, such is the ending of feeling. Such is perception, such is the origin of perception, such is the ending of percep
さらに、比丘は五取蘊に関して、諸法の様相を観察しながら瞑想する。では、比丘はいかにして五取蘊に関して諸法の様相を観察しながら瞑想するのか。すなわち比丘は、かく観ずるのである。「かくのごとくなるは色であり、かくのごとくなるは色の生起であり、かくのごとくなるは色の滅尽である。かくのごとくなるは受であり、かくのごとくなるは受の生起であり、かくのごとくなるは受の滅尽である。かくのごとくなるは想であり、かくのごとくなるは想の生起であり、かくのごとくなるは想の滅尽である」と。
副テーマ: mindfulness,impermanence,self,suffering
導線タグ: 執着,自己とは何か,無常,身体への囚われ,感情のコントロール,観察する力,瞑想
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
ayaṁ, bhikkhave, sammākammanto sāsavo puññabhāgiyo upadhivepakko. Katamo ca, bhikkhave, sammākammanto ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo? Yā kho, bhikkhave, ariyacittassa anāsavacittassa ariyamaggasamaṅgino ariyamaggaṁ bhāvayato tīhi kāyaduccaritehi ārati virati paṭivirati veramaṇī— ayaṁ, bhikkhave, sammākammanto ariyo anāsavo lokuttaro maggaṅgo. So micchākammantassa pahānāya vāyamati, sammākammantassa upasampadāya; svāssa hoti sammāvāyāmo. So sato micchākammantaṁ pajahati, sato sammākammantaṁ upa
This is right action that is accompanied by defilements. And what is right action that is noble, undefiled, transcendent, a factor of the path? It’s the desisting, abstaining, abstinence, and refraining from the three kinds of bad bodily conduct in one intent on the noble, intent on the undefiled, who possesses the noble path and develops the noble path. This is right action that is noble. They make an effort to give up wrong action and embrace right action: that’s their right effort. Mindfully
これは煩悩(āsava)を伴う正業(sammākammanto)である。では、比丘たちよ、煩悩なく、世を超え、道の一支分をなす聖なる正業とはいかなるものか。 比丘たちよ、聖なる心を具え、煩悩なき心を具え、聖なる道(ariyamagga)を成就し、聖なる道を修習する者において生ずる、三種の身の悪行(kāyaduccarita)からの離脱・回避・遠離・断絶——これこそが、比丘たちよ、煩悩なく、世を超え、道の一支分をなす聖なる正業(sammākammanto)である。 彼は邪業(micchākammanta)を捨断するために努力し、正業(sammākammanto)を具足するために努力する。これが彼の正精進(sammāvāyāmo)にほかならない。彼は正念(sati)をもって邪業を捨て去り、正念をもって正業を……
副テーマ: mindfulness,karma,wisdom,self
導線タグ: 行動の正しさ,自制心,悪い習慣をやめたい,精進努力,正しい生き方,自己修養,意志の力
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念 中部経典 趣旨一致
1. Kāyānupassanā 1.1. Kāyānupassanāānāpānapabba Kathañca, bhikkhave, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati? Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati, pallaṅkaṁ ābhujitvā, ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya, parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā. So satova assasati, satova passasati. Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajānāti, rassaṁ vā assasanto ‘rassaṁ assasāmī’ti pajānāti, rassaṁ vā passasanto ‘rassaṁ passasāmī’ti pajānā
1. Observing the Body 1.1. Mindfulness of Breathing And how does a mendicant meditate observing an aspect of the body? It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. Breathing in heavily they know: ‘I’m breathing in heavily.’ Breathing out heavily they know: ‘I’m breathing out heavily.’ When breathing
では、比丘はいかにして身体の一側面を観察しながら瞑想するのか。 ここに一人の比丘がいる。彼は森林へと赴き、あるいは樹木の根元へと赴き、あるいは空き家へと赴いて、そこに結跏趺坐し、身を端正に保ち、現前に念を確立する。ただ念じながら息を吸い、念じながら息を吐く。長く息を吸うときは「今、長く息を吸っている」と知り、長く息を吐くときは「今、長く息を吐いている」と知る。
副テーマ: mindfulness,anxiety,self,happiness
導線タグ: 瞑想,呼吸,集中できない,心が落ち着かない,マインドフルネス,現在に集中,雑念
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
Katamo ca, bhikkhave, micchāājīvo? Kuhanā, lapanā, nemittikatā, nippesikatā, lābhena lābhaṁ nijigīsanatā— ayaṁ, bhikkhave, micchāājīvo. “Katamo ca, bhikkhave, ariyo sammāsamādhi saupaniso saparikkhāro? Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati; yā kho, bhikkhave, imehi sattahaṅgehi cittassa ekaggatā parikkhatā— ayaṁ vuccati, bhikkhave, ariyo sammāsamādhi saupaniso itipi, saparikkhāro itipi. Katamo ca, bhikkhave, sammāājīvo? Sammāājīvampa
And what is wrong livelihood? Fawning, flattery, hinting, and belittling, and using material things to chase after other material things. This is wrong livelihood. “And what is noble right immersion with its vital conditions and its prerequisites? They are: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, and right mindfulness. Unification of mind with these seven factors as prerequisites is what is called noble right immersion ‘with its vital conditions’ an
「では、比丘たちよ、邪命(じゃみょう)とは何であるか。へつらうこと、おもねること、ほのめかすこと、そしりけなすこと、利得をもって利得を追い求めること——これを、比丘たちよ、邪命と呼ぶ。 「では、比丘たちよ、因縁と資具(しぐ)を具えた聖なる正定(sammāsamādhi・しょうじょう)とは何であるか。すなわち——正見(しょうけん)、正思惟(しょうしゆい)、正語(しょうご)、正業(しょうごう)、正命(しょうみょう)、正精進(しょうしょうじん)、正念(しょうねん)、この七つの支分を資具として整えられた心の一境性(いっきょうせい)——これを、比丘たちよ、因縁を具えた聖なる正定とも呼び、また資具を具えた聖なる正定とも呼ぶ。 「では、比丘たちよ、正命(しょうみょう)とは何であるか。正命もまた——」
副テーマ: mindfulness,wisdom,work,karma
導線タグ: 生き方,誠実さ,不正直,邪な行い,正しい仕事,八正道,心の集中
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念 中部経典 趣旨一致
4.3. Dhammānupassanāāyatanapabba Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati chasu ajjhattikabāhiresu āyatanesu. Kathañca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati chasu ajjhattikabāhiresu āyatanesu? Idha, bhikkhave, bhikkhu cakkhuñca pajānāti, rūpe ca pajānāti, yañca tadubhayaṁ paṭicca uppajjati saṁyojanaṁ tañca pajānāti, yathā ca anuppannassa saṁyojanassa uppādo hoti tañca pajānāti, yathā ca uppannassa saṁyojanassa pahānaṁ hoti tañca pajānāti, yathā ca pahīn
4.3. The Sense Fields Furthermore, a mendicant meditates by observing an aspect of principles with respect to the six interior and exterior sense fields. And how does a mendicant meditate observing an aspect of principles with respect to the six interior and exterior sense fields? It’s when a mendicant understands the eye, sights, and the fetter that arises dependent on both of these. They understand how the fetter that has not arisen comes to arise; how the arisen fetter comes to be abandoned;
四・三 六処 さらに、比丘は、六つの内外の処に関して、法の側面を観察しながら瞑想する。では、いかにして比丘は、六つの内外の処に関して、法の側面を観察しながら瞑想するのか。 すなわち、比丘は、眼と色と、この両者に依存して生じる結を了知する。いまだ生じていない結がいかにして生じるかを了知し、すでに生じた結がいかにして捨断されるかを了知し、
副テーマ: mindfulness,attachment,suffering,wisdom
導線タグ: 執着,感覚,煩悩,気づき,手放す,心の束縛,感情のコントロール
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati chasu ajjhattikabāhiresu āyatanesu. 4.4. Dhammānupassanābojjhaṅgapabba Puna caparaṁ, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati sattasu bojjhaṅgesu. Kathañca pana, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati sattasu bojjhaṅgesu? Idha, bhikkhave, bhikkhu santaṁ vā ajjhattaṁ satisambojjhaṅgaṁ ‘atthi me ajjhattaṁ satisambojjhaṅgo’ti pajānāti, asantaṁ vā ajjhattaṁ satisambojjhaṅgaṁ ‘natthi me ajjhattaṁ satisambojjhaṅgo’ti
That’s how a mendicant meditates by observing an aspect of principles with respect to the six interior and exterior sense fields. 4.4. The Awakening Factors Furthermore, a mendicant meditates by observing an aspect of principles with respect to the seven awakening factors. And how does a mendicant meditate observing an aspect of principles with respect to the seven awakening factors? It’s when a mendicant who has the awakening factor of mindfulness in them understands: ‘I have the awakening fact
このように、比丘は六つの内外の処に関して、諸法の一側面を観察しながら瞑想する。 四・四 覚支 さらに、比丘は七覚支に関して、諸法の一側面を観察しながら瞑想する。では、いかにして比丘は七覚支に関して、諸法の一側面を観察しながら瞑想するのか。 ここに、念覚支が自らの内に存する比丘は、「われに念覚支あり」と了知し——
副テーマ: mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 気づき,自己観察,瞑想,集中力,内省,マインドフルネス,心の状態
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
Tatra, bhikkhave, sammādiṭṭhi pubbaṅgamā hoti. Kathañca, bhikkhave, sammādiṭṭhi pubbaṅgamā hoti? Sammādiṭṭhissa, bhikkhave, sammāsaṅkappo pahoti, sammāsaṅkappassa sammāvācā pahoti, sammāvācassa sammākammanto pahoti, sammākammantassa sammāājīvo pahoti, sammāājīvassa sammāvāyāmo pahoti, sammāvāyāmassa sammāsati pahoti, sammāsatissa sammāsamādhi pahoti, sammāsamādhissa sammāñāṇaṁ pahoti, sammāñāṇassa sammāvimutti pahoti. Iti kho, bhikkhave, aṭṭhaṅgasamannāgato sekkho, dasaṅgasamannāgato arahā hoti.
In this context, right view comes first. And how does right view come first? Right view produces right thought. Right thought produces right speech. Right speech produces right action. Right action produces right livelihood. Right livelihood produces right effort. Right effort produces right mindfulness. Right mindfulness produces right immersion. Right immersion produces right knowledge. Right knowledge produces right freedom. So the trainee has eight factors, while the perfected one has ten fa
ここに、比丘たちよ、正見(sammādiṭṭhi)がまず先導する。では、いかにして正見が先導するのか。比丘たちよ、正見を具えた者には正思惟(sammāsaṅkappa)が生じ、正思惟より正語(sammāvācā)が生じ、正語より正業(sammākammanta)が生じ、正業より正命(sammāājīva)が生じ、正命より正精進(sammāvāyāma)が生じ、正精進より正念(sammāsati)が生じ、正念より正定(sammāsamādhi)が生じ、正定より正智(sammāñāṇa)が生じ、正智より正解脱(sammāvimutti)が生じる。かくして、比丘たちよ、有学(sekkha)は八つの要素を具え、阿羅漢(arahā)は十の要素を具えるのである。
副テーマ: mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 八正道,修行の道筋,精神的成長,悟り,自己向上,生き方の指針,心の修養
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念 中部経典 趣旨一致
Santaṁ vā ajjhattaṁ upekkhāsambojjhaṅgaṁ ‘atthi me ajjhattaṁ upekkhāsambojjhaṅgo’ti pajānāti, asantaṁ vā ajjhattaṁ upekkhāsambojjhaṅgaṁ ‘natthi me ajjhattaṁ upekkhāsambojjhaṅgo’ti pajānāti, yathā ca anuppannassa upekkhāsambojjhaṅgassa uppādo hoti tañca pajānāti, yathā ca uppannassa upekkhāsambojjhaṅgassa bhāvanāya pāripūrī hoti tañca pajānāti. Iti ajjhattaṁ vā dhammesu dhammānupassī viharati, bahiddhā vā dhammesu dhammānupassī viharati, ajjhattabahiddhā vā dhammesu dhammānupassī viharati; samuda
equanimity in them, they understand: ‘I have the awakening factor of equanimity in me.’ When they don’t have the awakening factor of equanimity in them, they understand: ‘I don’t have the awakening factor of equanimity in me.’ They understand how the awakening factor of equanimity that has not arisen comes to arise; and how the awakening factor of equanimity that has arisen becomes fulfilled by development. And so they meditate observing an aspect of principles internally, externally, and both i
捨覚支が自らの内にある時、比丘はそれを「捨覚支が我が内にあり」と知る。捨覚支が自らの内にない時、比丘はそれを「捨覚支が我が内にあらず」と知る。また、未だ生じていない捨覚支がいかにして生ずるかを知り、既に生じた捨覚支がいかにして修習によって円満成就するかを知る。このようにして、比丘は内に、外に、また内外ともに、法を法として観察しながら住する。
副テーマ: mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 自己観察,気づき,内省,心の状態,瞑想,精神的成長,自己理解
正念 中部経典 趣旨一致
samudayadhammānupassī vā dhammesu viharati, vayadhammānupassī vā dhammesu viharati, samudayavayadhammānupassī vā dhammesu viharati. ‘Atthi dhammā’ti vā panassa sati paccupaṭṭhitā hoti. Yāvadeva ñāṇamattāya paṭissatimattāya anissito ca viharati, na ca kiñci loke upādiyati. Evampi kho, bhikkhave, bhikkhu dhammesu dhammānupassī viharati catūsu ariyasaccesu. Yo hi koci, bhikkhave, ime cattāro satipaṭṭhāne evaṁ bhāveyya satta vassāni, tassa dvinnaṁ phalānaṁ aññataraṁ phalaṁ pāṭikaṅkhaṁ Yo hi koci, bh
They meditate observing the principles as liable to originate, as liable to fall, and as liable to both originate and vanish. Or mindfulness is established that principles exist, to the extent necessary for knowledge and mindfulness. They meditate independent, not grasping at anything in the world. That’s how a mendicant meditates by observing an aspect of principles with respect to the four noble truths. Anyone who develops these four kinds of mindfulness meditation in this way for seven years
彼らは、諸法が生起する性質を持つものとして、滅する性質を持つものとして、また生起と滅との両者の性質を持つものとして、観察しながら修行する。あるいは、知と念に必要な限りにおいて、諸法が存在するという念が確立される。彼らは世間のいかなるものにも執着せず、独立して修行する。これが、比丘が四聖諦に関して諸法の一側面を観察しながら修行する在り方である。このように四種の念処の修行をかかる仕方で七年間にわたって修める者は、
副テーマ: mindfulness,impermanence,attachment,wisdom
導線タグ: 執着を手放す,無常を受け入れる,心の自由,観察する力,精神的な自立,修行の継続,内なる平静
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
pāṇisamphassenapi leḍḍusamphassenapi daṇḍasamphassenapi satthasamphassenapi. So evaṁ pajānāti: ‘tathābhūto kho ayaṁ kāyo yathābhūtasmiṁ kāye pāṇisamphassāpi kamanti, leḍḍusamphassāpi kamanti, daṇḍasamphassāpi kamanti, satthasamphassāpi kamanti. Vuttaṁ kho panetaṁ bhagavatā kakacūpamovāde: “ubhatodaṇḍakena cepi, bhikkhave, kakacena corā ocarakā aṅgamaṅgāni okanteyyuṁ, tatrāpi yo mano padūseyya na me so tena sāsanakaro”ti. Āraddhaṁ kho pana me vīriyaṁ bhavissati asallīnaṁ, upaṭṭhitā sati asammuṭṭh
striking them with fists, stones, sticks, and swords. They understand: ‘This body is such that fists, stones, sticks, and swords strike it. But the Buddha has said in the Advice on the Simile of the Saw: “Even if low-down bandits were to sever you limb from limb with a two-handed saw, anyone who had a malevolent thought on that account would not be following my instructions.” My energy shall be roused up and unflagging, my mindfulness established and lucid, my body tranquil and undisturbed, and
拳をもって打たれ、石をもって打たれ、杖をもって打たれ、剣をもって打たれるのである。そのとき彼はかく了知する。「この身(カーヤ)は、かかる性質のものであるがゆえに、拳による接触(サンパッサ)も加えられ、石による接触も加えられ、杖による接触も加えられ、剣による接触も加えられるのである。しかるに、世尊は『鋸の譬えの教誡(カカチューパマ・オーヴァーダ)』においてこのように説かれた。『比丘たちよ、たとえ卑しき盗賊どもが、両手引きの鋸をもって汝らの肢体を一つひとつ切り刻むとも、そのことによって心(マナス)に怒りを生ずる者は、わが教え(サーサナ)に従う者とは言えない』と。我が精進(ヴィーリヤ)は奮い起こされて怯むことなく、念(サティ)は現前して乱れることなく、身は静まりて動ずることなく、
副テーマ: suffering,anger,mindfulness,wisdom
導線タグ: 怒り,暴力,理不尽,我慢,忍耐,心の平静,許せない
正念 中部経典 趣旨一致
ekaṁ māsaṁ … diṭṭheva dhamme aññā; sati vā upādisese anāgāmitā. aḍḍhamāsaṁ … tiṭṭhatu, bhikkhave, aḍḍhamāso. Yo hi koci, bhikkhave, ime cattāro satipaṭṭhāne evaṁ bhāveyya sattāhaṁ, tassa dvinnaṁ phalānaṁ aññataraṁ phalaṁ pāṭikaṅkhaṁ diṭṭheva dhamme aññā sati vā upādisese anāgāmitāti. Tiṭṭhantu, bhikkhave, satta vassāni. Yo hi koci, bhikkhave, ime cattāro satipaṭṭhāne evaṁ bhāveyya cha vassāni …pe… pañca vassāni … cattāri vassāni …
one month … enlightenment in this very life, or if there’s something left over, non-return. a fortnight … Let alone a fortnight, anyone who develops these four kinds of mindfulness meditation in this way for seven days can expect one of two results: enlightenment in this very life, or if there’s something left over, non-return. Let alone seven years, anyone who develops these four kinds of mindfulness meditation in this way for six years … five years … four years …
一月の間……現世における悟りか、もしくは残余があれば不還果を得ることが期待できる。半月の間……半月はおろか、このように四種の念処を七日間修習する者は、二つの結果のいずれかを期待することができる。すなわち、現世における悟りか、もしくは残余があれば不還果である。七年はおろか、このように四種の念処を修習する者は、六年の間……五年の間……四年の間……
副テーマ: mindfulness,wisdom,happiness,self
導線タグ: 瞑想,修行,悟り,継続,努力,目標,精神的成長
正念 中部経典 趣旨一致
sammākammantañce bhavaṁ garahati … sammāājīvañce bhavaṁ garahati … sammāvāyāmañce bhavaṁ garahati … sammāsatiñce bhavaṁ garahati … sammāsamādhiñce bhavaṁ garahati … Yepi te, bhikkhave, ahesuṁ okkalā vassabhaññā ahetuvādā akiriyavādā natthikavādā tepi mahācattārīsakaṁ dhammapariyāyaṁ na garahitabbaṁ nappaṭikkositabbaṁ amaññiṁsu. Taṁ kissa hetu? Nindābyārosaupārambhabhayā”ti. Idamavoca bhagavā. Attamanā te bhikkhū bhagavato bhāsitaṁ abhinandunti.
right action … right livelihood … right effort … right mindfulness … right immersion … Even those those who were loud and bold advocates of the doctrines of no-cause, inaction, and nihilism, didn’t imagine that the Great Forty should be criticized or rejected. Why is that? For fear of being blamed, provoked, and faulted.” That is what the Buddha said. Satisfied, the mendicants approved what the Buddha said.
正業(サンマー・カンマンタ)……正命(サンマー・アージーヴァ)……正精進(サンマー・ヴァーヤーマ)……正念(サンマー・サティ)……正定(サンマー・サマーディ)…… 比丘たちよ、かつてオッカラーの地において、ヴァッサバンニャーなる者たちがいた。彼らは声高に、また臆することなく、無因論・無作用論・虚無論を奉じる者どもであった。しかるにそのような者たちでさえ、この「大四十」(マハーチャッターリーサカ)の法門を批難し、排斥しようとは、夢にも思わなかったのである。それはなぜか。非難され、反発を受け、責められることを恐れたからである。」 世尊はこのように説かれた。比丘たちは歓喜し、世尊の御言葉を心から喜び受け入れた。
副テーマ: mindfulness,wisdom,karma,self
導線タグ: 正しい生き方,道徳的行動,自己規律,精神修養,集中力,生活習慣,心の安定
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念 中部経典 趣旨一致
tīṇi vassāni … dve vassāni … ekaṁ vassaṁ … ‘Ekāyano ayaṁ, bhikkhave, maggo sattānaṁ visuddhiyā sokaparidevānaṁ samatikkamāya dukkhadomanassānaṁ atthaṅgamāya ñāyassa adhigamāya nibbānassa sacchikiriyāya yadidaṁ cattāro satipaṭṭhānā’ti. Iti yaṁ taṁ vuttaṁ, idametaṁ paṭicca vuttan”ti. Idamavoca bhagavā. Attamanā te bhikkhū bhagavato bhāsitaṁ abhinandunti. Iti ajjhattaṁ vā kāye kāyānupassī viharati, bahiddhā vā kāye kāyānupassī viharati, ajjhattabahiddhā vā kāye kāyānupassī viharati; samudayadhammān
three years … two years … one year … ‘The four kinds of mindfulness meditation are the path to convergence. They are in order to purify sentient beings, to get past sorrow and crying, to make an end of pain and sadness, to discover the system, and to realize extinguishment.’ That’s what I said, and this is why I said it.” That is what the Buddha said. Satisfied, the mendicants approved what the Buddha said. And so they meditate observing an aspect of the body internally, externally, and both int
三年……二年……一年……『四種の念処は、収斂への道である。それは衆生を清浄ならしめ、悲嘆と号泣を超え去り、苦悩と憂いを滅し、法の体系を見出し、そして涅槃を証得するためである』と。これが私の説いたところであり、かく説きたる所以である。」 世尊はかく説かれた。比丘たちは満足して、世尊の説かれたことを歓喜して受け入れた。かくして彼らは、身体の一側面を内に、外に、そして内外ともに観察しながら瞑想を修する。
副テーマ: mindfulness,suffering,wisdom,self
導線タグ: 瞑想,マインドフルネス,心の清浄,悲しみの癒し,苦しみからの解放,内観,精神的平和
正念 中部経典 趣旨一致
Āraññikenāvuso, bhikkhunā uttari manussadhamme yogo karaṇīyo. Santāvuso, āraññikaṁ bhikkhuṁ uttari manussadhamme pañhaṁ pucchitāro. Sace, āvuso, āraññiko bhikkhu uttari manussadhamme pañhaṁ puṭṭho na sampāyati, tassa bhavanti vattāro. ‘Kiṁ panimassāyasmato āraññikassa ekassāraññe serivihārena yo ayamāyasmā yassatthāya pabbajito tamatthaṁ na jānātī’ti— Tasmā āraññikena bhikkhunā uttari manussadhamme yogo karaṇīyo”ti. Evaṁ vutte, āyasmā mahāmoggallāno āyasmantaṁ sāriputtaṁ etadavoca: “āraññikeneva
A wilderness monk should practice meditation to realize the superhuman state. There are those who will question a wilderness monk about the superhuman state. If he is stumped, there’ll be some who say: ‘What’s the point of this wilderness venerable’s staying alone and autonomous in the wilderness, since he doesn’t know the goal for which he went forth?’ That’s why a wilderness monk should practice meditation to realize the superhuman state.” When Venerable Sāriputta said this, Venerable Mahāmogg
「森林に住む比丘(āraññika)は、人間を超えた境地(uttari manussadhamma)を証得するために修行に励まなければならない。友よ、森林に住む比丘に対して、人間を超えた境地について問いただす者があるであろう。もし、森林に住む比丘が、人間を超えた境地について問われて答えることができなければ、こう言う者たちが現れるであろう。『この尊者は森林にひとり自由気ままに住んでおられるが、いったい何のためになろうか。出家した目的すら知らないとは』と。それゆえに、森林に住む比丘は、人間を超えた境地を証得するために修行に励まなければならないのである。」 サーリプッタ(Sāriputta)尊者がこのように説かれると、マハーモッガッラーナ(Mahāmoggallāna)尊者は、サーリプッタ尊者に次のように申し上げた。「まさに森林に住む比丘こそが――」
副テーマ: mindfulness,wisdom,self,work
導線タグ: 修行の意味,目的を見失う,孤独な努力,自分の存在価値,問われる覚悟,精進,出家の意義
⚠ 出家者向けの文脈
正念 中部経典 趣旨一致
Appeva nāma tumhehi akkosiyamānānaṁ paribhāsiyamānānaṁ rosiyamānānaṁ vihesiyamānānaṁ siyā cittassa aññathattaṁ, yathā taṁ dūsī māro labhetha otāran’ti. Atha kho te, pāpima, dūsī māro brāhmaṇagahapatike anvāvisi: Atha kho te, pāpima, brāhmaṇagahapatikā anvāvisiṭṭhā dūsinā mārena bhikkhū sīlavante kalyāṇadhamme akkosanti paribhāsanti rosenti vihesenti: evamevime muṇḍakā samaṇakā ibbhā kiṇhā bandhupādāpaccā “jhāyinosmā jhāyinosmā”ti pattakkhandhā adhomukhā madhurakajātā jhāyanti pajjhāyanti nijjhāy
Hopefully by doing this we can upset their minds so that Māra Dūsī can find a vulnerability.”’ And that’s exactly what he did. Then those brahmins and householders abused, attacked, harassed, and troubled the ethical mendicants of good character: In the same way, these shavelings, fake ascetics, primitives, black spawn from the feet of our kinsman, say, “We practice absorption meditation! We practice absorption meditation!” Shoulders drooping, downcast, and dopey, they meditate and concentrate a
「このようにして彼らの心を乱すことができれば、魔(māra)のドゥーシンがその隙につけ込む機会を得られるであろう」と。 そしてまさにその通りになった。邪悪なる者(pāpima)よ、かの魔ドゥーシンはバラモンたちや居士(gahapati)たちに乗り移ったのである。すると、魔ドゥーシンに憑かれたバラモンたちや居士たちは、戒(sīla)を具え善法(kalyāṇadhamma)を行ずる比丘(bhikkhu)たちを、罵り、そしり、怒りをぶつけ、悩ませた。曰く―― 「これらの剃髪した偽りの沙門(samaṇa)どもは、いやしく、穢れた種族の者であり、わが一族の足もとから生まれた賤しき末裔にすぎぬ。それが『われらは禅定(jhāna)を修す、われらは禅定を修す』などと言いながら、肩を垂らし、うつむいて、ぼんやりとした顔つきで、ただ坐り、沈み、じっと黙りこくっているだけではないか」と。
副テーマ: mindfulness,anger,suffering,self
導線タグ: 中傷,批判,侮辱,心を乱される,瞑想への誤解,他者の目,動じない心
正念 中部経典 趣旨一致
vijjā adhigatā, avijjā vihatā, vijjā uppannā; tamo vihato, āloko uppanno—yathā taṁ appamattassa ātāpino pahitattassa viharato. So evaṁ samāhite citte parisuddhe pariyodāte anaṅgaṇe vigatūpakkilese mudubhūte kammaniye ṭhite āneñjappatte sattānaṁ cutūpapātañāṇāya cittaṁ abhininnāmesiṁ. So dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi …pe… ayaṁ kho me, rājakumāra, rattiyā majjhime yāme du
Ignorance was banished and knowledge arose; darkness was banished and light arose, as happens for a meditator who is diligent, keen, and resolute. When my mind had immersed in samādhi like this—purified, bright, flawless, rid of corruptions, pliable, workable, steady, and imperturbable—I extended it toward knowledge of the death and rebirth of sentient beings. With clairvoyance that is purified and superhuman, I saw sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful a
無明(むみょう)は滅し、智慧(ちえ)は生じた。闇は払われ、光明は現れた——それは、怠ることなく、熱誠をもって、ひたすら精進する修行者にとって、まさにそうあるべきごとくに。 かくのごとく、わが心が三昧(さんまい)に入り、清浄にして、光り輝き、汚れなく、煩悩(ぼんのう)を離れ、柔軟にして、はたらきに堪え、安定し、微動だにしない境地に達したとき、わたしはその心を、衆生(しゅじょう)の死と再生を知る智慧へと向けた。 清浄にして人間を超えた天眼(てんげん)をもって、わたしは衆生が世を去り、また生まれ来るさまを見た——劣れる者と優れる者、美しき者と醜き者、幸いなる境涯に赴く者と苦しき境涯に赴く者——それぞれの業(ごう)に従いて生を受けるさまを、わたしははっきりと知った…… 王子よ、これぞ、夜の中更(なかごろ)に、わたしが証得したものである。
副テーマ: wisdom,mindfulness,karma,death
導線タグ: 精進,修行,智慧,業,死と再生,心の清浄,悟り
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念 中部経典 趣旨一致
Santi, bhikkhave, bhikkhū imasmiṁ bhikkhusaṅghe catunnaṁ sammappadhānānaṁ bhāvanānuyogamanuyuttā viharanti …pe… muditābhāvanānuyogamanuyuttā viharanti … upekkhābhāvanānuyogamanuyuttā viharanti … asubhabhāvanānuyogamanuyuttā viharanti … aniccasaññābhāvanānuyogamanuyuttā viharanti— evarūpāpi, bhikkhave, santi bhikkhū imasmiṁ bhikkhusaṅghe. Santi, bhikkhave, bhikkhū imasmiṁ bhikkhusaṅghe ānāpānassatibhāvanānuyogamanuyuttā viharanti. catunnaṁ iddhipādānaṁ … pañcannaṁ indriyānaṁ … pañcannaṁ balānaṁ …
the four right efforts … rejoicing … equanimity … ugliness … impermanence. There are such mendicants in this Saṅgha. In this Saṅgha there are mendicants who are committed to developing the meditation on mindfulness of breathing. the four bases of psychic power … the five faculties … the five powers …
四つの正勤(sammappadhāna)……喜(muditā)……捨(upekkhā)……不浄(asubha)……無常(anicca)の想を修めることに専念して住している比丘たちもまた、この僧伽(saṅgha)のなかに存在する。比丘たちよ、この僧伽のなかには、入出息念(ānāpānassati)の禅修を修めることに専念して住している比丘たちがいる。四つの神足(iddhipāda)……五つの根(indriya)……五つの力(bala)……
副テーマ: mindfulness,impermanence
導線タグ: 瞑想,集中力,心の安定,修行,精神統一,呼吸法,自己鍛錬
⚠ 出家者向けの文脈
← 前15161718192021次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ