🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 46
すべて 智慧 4354 老い 931 苦しみ 772 正念 695 怒り 356 執着 350 350 業・因果 346 幸せ 337 自己 244 人間関係 243 家族 234 不安 168 仕事 165 渇愛 147 慈悲 115 無常 111 孤独 45 43 感謝 23
経典: 中部経典 ✕ クリア
家族 中部経典 趣旨一致
Puna caparaṁ, bhante, rājānopi rājūhi vivadanti, khattiyāpi khattiyehi vivadanti, brāhmaṇāpi brāhmaṇehi vivadanti, gahapatayopi gahapatīhi vivadanti, mātāpi puttena vivadati, puttopi mātarā vivadati, pitāpi puttena vivadati, puttopi pitarā vivadati, bhātāpi bhaginiyā vivadati, bhaginīpi bhātarā vivadati, sahāyopi sahāyena vivadati. Idha panāhaṁ, bhante, bhikkhū passāmi samagge sammodamāne avivadamāne khīrodakībhūte aññamaññaṁ piyacakkhūhi sampassante viharante. Na kho panāhaṁ, bhante, ito bahidd
Furthermore, kings fight with kings, aristocrats fight with aristocrats, brahmins fight with brahmins, householders fight with householders. A mother fights with her child, child with mother, father with child, and child with father. Brother fights with brother, brother with sister, sister with brother, and friend fights with friend. But here I see the mendicants living in harmony, appreciating each other, without dispute, blending like milk and water, and regarding each other with kindly eyes.
さらにまた、尊き師よ、王は王と争い、刹帝利(クシャトリヤ)は刹帝利と争い、婆羅門(バラモン)は婆羅門と争い、居士(こじ)は居士と争います。母は子と争い、子は母と争い、父は子と争い、子は父と争います。兄は弟と争い、兄は妹と争い、妹は兄と争い、友は友と争います。しかるに、尊き師よ、ここに私は比丘(びく)たちが和合し、相い喜び、諍(いさか)いなく、水と乳とが融け合うがごとくに、互いに慈しみの眼をもって相い見つつ住しているのを見るのであります。
副テーマ: relationship,anger,compassion,family
導線タグ: 家族の不和,親子関係,兄弟げんか,争い,仲直り,コミュニティ,和解
家族 中部経典 趣旨一致
‘So abrahmacariyavāso ayan’ti iti viditvā tasmā brahmacariyā nibbijja pakkamati. ‘ayaṁ kho bhavaṁ satthā evaṁvādī evaṁdiṭṭhi— Sace imassa bhoto satthuno saccaṁ vacanaṁ, akatena me ettha kataṁ, avusitena me ettha vusitaṁ. Ubhopi mayaṁ ettha samasamā sāmaññaṁ pattā, yo cāhaṁ na vadāmi ‘ubhinnaṁ kurutaṁ na karīyati pāpan’ti. Atirekaṁ kho panimassa bhoto satthuno naggiyaṁ muṇḍiyaṁ ukkuṭikappadhānaṁ kesamassulocanaṁ, yohaṁ puttasambādhasayanaṁ ajjhāvasanto kāsikacandanaṁ paccanubhonto mālāgandhavilep
This negates the spiritual life.’ Realizing this, they leave disappointed. ‘This teacher has such a doctrine and view. If what that teacher says is true, both I who have not accomplished this and one who has accomplished it have attained exactly the same level. Yet I’m not one who says that when both of us act, nothing wrong is done. But it’s superfluous for this teacher to go nude, bald, persisting in squatting, tearing out their hair and beard. For I’m living at home with my children, using sa
「これは清浄行(ぼんぎょう)にあらず」と悟り、かくして清浄行に嫌気を感じてそこを去るのである。「この師はかくのごとき説をなし、かくのごとき見解を持つ。もしこの師の言葉が真実であるならば、これを成就せざるわれも、これを成就したる者も、ともに等しく沙門果(しゃもんか)を得たることになる。しかもわれは『両者ともに行為すれども悪はなされず』などとは言わぬ者である。しかるに、この師が裸形(らぎょう)であり、剃髪し、蹲踞(そんきょ)の苦行に励み、髪と鬚を抜き去ることは、まことに余事にすぎぬではないか。それに引き換えわれは、子らとともに家に住まい、迦尸(かし)の栴檀(せんだん)を身に受け、華鬘(けまん)・香・塗香(ずこう)を
副テーマ: attachment,craving,self,wisdom
導線タグ: 出家,在家,修行の意味,生き方の選択,世俗的な生活,精神的な清浄,価値観の迷い
家族 中部経典 趣旨一致
‘sambādho gharāvāso rajāpatho, abbhokāso pabbajjā. Nayidaṁ sukaraṁ agāraṁ ajjhāvasatā ekantaparipuṇṇaṁ ekantaparisuddhaṁ saṅkhalikhitaṁ brahmacariyaṁ carituṁ. Yannūnāhaṁ kesamassuṁ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṁ pabbajeyyan’ti. So kho ahaṁ, aggivessana, aparena samayena daharova samāno, susukāḷakeso bhadrena yobbanena samannāgato paṭhamena vayasā, akāmakānaṁ mātāpitūnaṁ assumukhānaṁ rudantānaṁ, kesamassuṁ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṁ pabbaj
‘Life at home is cramped and dirty, life gone forth is wide open. It’s not easy for someone living at home to lead the spiritual life utterly full and pure, like a polished shell. Why don’t I shave off my hair and beard, dress in ocher robes, and go forth from the lay life to homelessness?’ Some time later, while still with pristine black hair, blessed with youth, in the prime of life—though my mother and father wished otherwise, weeping with tearful faces—I shaved off my hair and beard, dressed
「在家の生活は狭苦しく、塵にまみれたものである。出家(パッバッジャー)の道こそは、大空のごとく広々としている。在家にとどまりながら、磨き抜かれた貝殻のように、ひたすら完全にして清浄なる梵行(ぼんぎょう)を修めることは、たやすいことではない。いざ、鬚髪を剃り落とし、袈裟(かさ)の衣をまとい、家を捨てて出家(しゅっけ)の道に入ろうではないか」と。 アッギヴェッサナよ、かくして、わたしはその後、若くして漆黒の髪を持ち、幸いなる青春に恵まれ、人生の盛りにあったにもかかわらず、父母の意に反し、その顔に涙を流し泣き崩れる二人をよそに、鬚髪を剃り落とし、袈裟の衣をまとって、在家の生活を捨て、家なき出家の道へと旅立ったのである。
副テーマ: family,attachment,suffering,self
導線タグ: 出家,家族との別れ,親の反対,自分の道を行く,束縛からの解放,人生の選択,家族への罪悪感
家族 中部経典 趣旨一致
“Idha, sandaka, ekacco satthā evaṁvādī hoti evaṁdiṭṭhi: Bāle ca paṇḍite ca kāyassa bhedā ucchijjanti vinassanti na honti paraṁ maraṇā’ti. ‘natthi dinnaṁ, natthi yiṭṭhaṁ, natthi hutaṁ, natthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, natthi ayaṁ loko, natthi paroloko, natthi mātā, natthi pitā, natthi sattā opapātikā, natthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedenti. Cātumahābhūtiko ayaṁ puriso yadā kālaṁ karoti, pathavī pathavīk
“Sandaka, take a certain teacher who has this doctrine and view: Both the foolish and the astute are annihilated and destroyed when their body breaks up, and they don’t exist after death.’ ‘There’s no meaning in giving, sacrifice, or offerings. There’s no fruit or result of good and bad deeds. There’s no afterlife. There’s no such thing as mother and father, or beings that are reborn spontaneously. And there’s no ascetic or brahmin who is rightly comported and rightly practiced, and who describe
「サンダカよ、ここにある師がいて、次のような説(ヴァーダ)を奉じ、次のような見解(ディッティ)を持つとしよう。『愚者も賢者も、身体(カーヤ)の壊滅とともに断滅(ウッチェーダ)し、消え失せて、死後には存在しない』と。 『布施(ダーナ)には意味がなく、供養にも、祭祀にも意味がない。善悪の業(カンマ)には果報(パラ・ヴィパーカ)というものがない。この世もなく、彼岸の世界もない。母もなく、父もない。化生(オパパーティカ)の衆生もない。この世と彼岸の世界とを、みずから直知(アビンニャー)し証得して説き示す、正しく道を歩み正しく修行した沙門(サマナ)・婆羅門(ブラーフマナ)も、この世には存在しない』と。」
副テーマ: karma,death,suffering,wisdom
導線タグ: 死後の世界,供養の意味,因果応報,善行の意味,虚無主義,布施,親への感謝
家族 中部経典 趣旨一致
Tatra ca pana me sāvakā bahū abhiññāvosānapāramippattā viharanti. Puna caparaṁ, udāyi, akkhātā mayā sāvakānaṁ paṭipadā, yathāpaṭipannā me sāvakā evaṁ pajānanti: ‘ayaṁ kho me kāyo rūpī cātumahābhūtiko mātāpettikasambhavo odanakummāsūpacayo aniccucchādanaparimaddanabhedanaviddhaṁsanadhammo; idañca pana me viññāṇaṁ ettha sitaṁ ettha paṭibaddhan’ti. Tatra ca pana me sāvakā bahū abhiññāvosānapāramippattā viharanti. ‘ayaṁ kho me kāyo rūpī cātumahābhūtiko mātāpettikasambhavo odanakummāsūpacayo aniccucc
And many of my disciples meditate on that having attained perfection and consummation of insight. Furthermore, I have explained to my disciples a practice that they use to understand this: ‘This body of mine is formed. It’s made up of the four principal states, produced by mother and father, built up from rice and porridge, liable to impermanence, to wearing away and erosion, to breaking up and destruction. And this consciousness of mine is attached to it, tied to it.’ And many of my disciples m
「そして、そこにおいて、多くの私の弟子たちは、勝智(abhiññā)を究め、その完成と極致に達して住している。 さらにまた、ウダーイよ、私は弟子たちに修行の道を説き示した。その道を歩む私の弟子たちは、かくのごとく了知する—— 『この私の身体(kāya)は、物質的なるものであり、四大(cātumahābhūtika)より成り、父母より生まれ、飯と粥とによって養われ、無常(anicca)なるものであり、すり減り、老い衰え、壊れ、滅び去る性質のものである。そして、この私の識(viññāṇa)は、まさにこの身体に依りかかり、この身体に繋縛されている』と。 そして、そこにおいて、多くの私の弟子たちは、勝智を究め、その完成と極致に達して住している。」
副テーマ: impermanence,self,aging,family
導線タグ: 身体の老い,死への恐怖,自分とは何か,肉体と心の関係,無常,親から受け継いだ体,老化への不安
家族 中部経典 趣旨一致
Lohitañhetaṁ, bhikkhave, ariyassa vinaye yadidaṁ mātuthaññaṁ. Sa kho so, bhikkhave, kumāro vuddhimanvāya indriyānaṁ paripākamanvāya yāni tāni kumārakānaṁ kīḷāpanakāni tehi kīḷati, seyyathidaṁ—vaṅkakaṁ ghaṭikaṁ mokkhacikaṁ ciṅgulakaṁ pattāḷhakaṁ rathakaṁ dhanukaṁ. Sa kho so, bhikkhave, kumāro vuddhimanvāya indriyānaṁ paripākamanvāya pañcahi kāmaguṇehi samappito samaṅgībhūto paricāreti— cakkhuviññeyyehi rūpehi iṭṭhehi kantehi manāpehi piyarūpehi kāmūpasaṁhitehi rajanīyehi, sotaviññeyyehi saddehi …
For mother’s milk is regarded as blood in the training of the Noble One. That boy grows up and his faculties mature. He accordingly plays childish games such as toy plows, tipcat, somersaults, pinwheels, toy measures, toy carts, and toy bows. That boy grows up and his faculties mature further. He accordingly amuses himself, supplied and provided with the five kinds of sensual stimulation. Sights known by the eye, which are likable, desirable, agreeable, pleasant, sensual, and arousing. Sounds kn
比丘たちよ、聖者の律においては、母の乳とはすなわち血にほかならない。 かの童子は成長し、諸根(インドリヤ)が熟するにつれて、子どもたちが遊ぶあらゆる玩具、すなわち小さな犂(すき)、独楽打ち、宙返り、風車、砂升、小車、小弓といったものに興じる。 そしてさらに成長し、諸根がいよいよ熟するにつれて、かの童子は五種の欲楽(カーマグナ)を具え、それに満たされて楽しみにふける。眼によって識られる色(しき)であって、愛すべく、魅惑的で、快く、愉しく、欲と結びつき、心を染める、そのようなものをもって。耳によって識られる声(こえ)であって……
副テーマ: family,craving,attachment,impermanence
導線タグ: 子育て,成長,欲望,執着,感覚的快楽,親子関係,世俗的な楽しみ
家族 中部経典 趣旨一致
Daharassa hi, thapati, kumārassa mandassa uttānaseyyakassa vācātipi na hoti, kuto pana pāpakaṁ vācaṁ bhāsissati, aññatra roditamattā. Daharassa hi, thapati, kumārassa mandassa uttānaseyyakassa saṅkappotipi na hoti, kuto pana pāpakaṁ saṅkappaṁ saṅkappissati, aññatra vikūjitamattā. Daharassa hi, thapati, kumārassa mandassa uttānaseyyakassa ājīvotipi na hoti, kuto pana pāpakaṁ ājīvaṁ ājīvissati, aññatra mātuthaññā. Evaṁ sante kho, thapati, daharo kumāro mando uttānaseyyako sampannakusalo bhavissati
And a little baby doesn’t even have a concept of ‘speech’, so how could they possibly speak bad words, aside from just crying? And a little baby doesn’t even have a concept of ‘thought’, so how could they possibly think bad thoughts, aside from just whimpering? And a little baby doesn’t even have a concept of ‘livelihood’, so how could they possibly earn a living by bad livelihood, aside from their mother’s breast? If what Uggāhamāna says is true, a little baby boy is an invincible ascetic—accom
「棟梁よ、幼き赤子には『言葉』という概念すら存在しないのです。ならばどうして悪しき言葉(vācā)を語ることができましょうか。ただ泣き叫ぶのみにして。棟梁よ、幼き赤子には『思い』という概念すら存在しないのです。ならばどうして悪しき思い(saṅkappa)を起こすことができましょうか。ただむずかるのみにして。棟梁よ、幼き赤子には『生計』という概念すら存在しないのです。ならばどうして悪しき生計(ājīva)によって生きることができましょうか。ただ母の乳房にすがるのみにして。もしウッガーハマーナの言うところが真であるならば、棟梁よ、この幼き男の赤子こそは、まことに完成せる沙門(samaṇa)というべきものとなりましょう——」
副テーマ: family,wisdom,self,karma
導線タグ: 子育て,純粋さ,無垢,赤ちゃん,善悪の基準,本来の姿,清らかさ
家族 中部経典 趣旨一致
yo evaṁ nu kho so khattiyakulā brāhmaṇakulā rājaññakulā uppannehi sākassa vā sālassa vā salaḷassa vā candanassa vā padumakassa vā uttarāraṇiṁ ādāya aggi abhinibbatto, tejo pātukato, so eva nu khvāssa aggi accimā ceva vaṇṇavā ca pabhassaro ca, tena ca sakkā agginā aggikaraṇīyaṁ kātuṁ; “Kiñcāpi bhavaṁ gotamo evamāha, atha khvettha brāhmaṇā evametaṁ maññanti: “Taṁ kiṁ maññasi, assalāyana, idha khattiyakumāro brāhmaṇakaññāya saddhiṁ saṁvāsaṁ kappeyya, tesaṁ saṁvāsamanvāya putto jāyetha; yo so khatti
Would only the fire produced by the high class people with good quality wood have flames, color, and radiance, and be usable as fire, “Even though you say this, still the brahmins maintain their belief.” “What do you think, Assalāyana? Suppose an aristocrat boy was to sleep with a brahmin girl, and they had a child. Would that child be called an aristocrat after the father or a brahmin after the mother?” “They could be called either.” “What do you think, Assalāyana? Suppose a brahmin boy was to
「では、高貴な家柄の者たちが上質な木材——サーカ材、サーラ材、サララ材、白檀、パドゥマカ材——を用いて火鑽(ひきり)によって火を起こしたならば、その火には炎があり、色があり、光輝があって、火としての用を果たすことができるのではないか。」 「ゴータマ様がそのようにおっしゃるとしても、バラモンたちはやはりこのように考えております。」 「アッサラーヤナよ、汝はいかに思うか。たとえば、クシャトリヤ(刹帝利)の青年がバラモンの娘と共に暮らし、その交わりによって子が生まれたとせよ。その子は、父に従ってクシャトリヤと呼ばれるべきか、それとも母に従ってバラモンと呼ばれるべきか。」 「そのどちらとも呼ぶことができましょう。」 「アッサラーヤナよ、汝はいかに思うか。では、バラモンの青年がクシャトリヤの娘と共に暮らし——」
副テーマ: family,wisdom,self,relationship
導線タグ: 家柄,生まれ,身分,差別,アイデンティティ,出自,平等
家族 中部経典 趣旨一致
“Taṁ kiṁ maññasi, assalāyana, idha vaḷavaṁ gadrabhena sampayojeyyuṁ, tesaṁ sampayogamanvāya kisoro jāyetha; yo so vaḷavāya gadrabhena kisoro uppanno, siyā so mātupi sadiso pitupi sadiso, ‘asso’tipi vattabbo ‘gadrabho’tipi vattabbo”ti? “Kuṇḍañhi so, bho gotama, assataro hoti. Idaṁ hissa, bho gotama, nānākaraṇaṁ passāmi; amutra ca panesānaṁ na kiñci nānākaraṇaṁ passāmī”ti. “Taṁ kiṁ maññasi, assalāyana, idhāssu dve māṇavakā bhātaro sodariyā, eko ajjhāyako upanīto eko anajjhāyako anupanīto. Kamettha
“What do you think, Assalāyana? Suppose a mare were to couple with a donkey, and she gave birth to a mule. Would that mule be called a horse after the mother or a donkey after the father?” “It’s a mule, as it is a crossbreed. I see the difference in this case, but not in the previous cases.” “What do you think, Assalāyana? Suppose there were two young students who were brothers who had shared a womb. One was an educated reciter, while the other was not an educated reciter. Who would the brahmins
「アッサラーヤナよ、汝はいかに思うか。いま、牝馬(ヴァラヴァー)と驢馬(ガドラバ)とを交わらせたとする。その交わりによって騾馬(キソラ)が生まれたとすれば、その騾馬は母なる牝馬に似ているとも言えよう、父なる驢馬に似ているとも言えよう。しかして、それを『馬(アッサ)』と呼ぶべきか、それとも『驢馬(ガドラバ)』と呼ぶべきか」 「ゴータマ尊者よ、それはまさしく騾馬(クンダ)というものであります。これには混血という違いがございます。ゆえに私はこの場合には差異を見ることができます。しかしながら、先に申し上げた場合においては、いかなる差異をも見出すことができませぬ」 「アッサラーヤナよ、汝はいかに思うか。いま、同じ胎より生まれた二人の若き学徒(マーナヴァカ)が兄弟であったとする。一人は学を修め、聖典(ヴェーダ)を誦する者であり、もう一人は学を修めず、聖典を誦することなき者であったとする。バラモンたちは、この二人のうち、いずれの者を――」
副テーマ: self,wisdom,relationship,family
導線タグ: 出自,家柄,血筋,差別,平等,アイデンティティ,本質
家族 中部経典 趣旨一致
Rājā, bhikkhave, cakkavattī imāya catutthāya iddhiyā samannāgato hoti. Rājā, bhikkhave, cakkavattī imāhi catūhi iddhīhi samannāgato hoti. Seyyathāpi, bhikkhave, pitā puttānaṁ piyo hoti manāpo; Raññopi, bhikkhave, cakkavattissa brāhmaṇagahapatikā piyā honti manāpā. Seyyathāpi, bhikkhave, pitu puttā piyā honti manāpā; Bhūtapubbaṁ, bhikkhave, rājā cakkavattī caturaṅginiyā senāya uyyānabhūmiṁ niyyāsi. Atha kho, bhikkhave, brāhmaṇagahapatikā rājānaṁ cakkavattiṁ upasaṅkamitvā evamāhaṁsu: ‘ataramāno, d
This is the fourth blessing. These are the four blessings possessed by a wheel-turning monarch. as a father is to his children. And the brahmins and householders are as dear to the wheel-turning monarch as children are to their father. Once it so happened that a wheel-turning monarch went with his army of four divisions to visit a park. Then the brahmins and householders went up to him and said, ‘Slow down, Your Majesty, so we may see you longer!’ What do you think, mendicants? Would a wheel-tur
これが第四の福徳(ふくとく)である。転輪聖王(てんりんじょうおう)はかくの如き四つの福徳を具(そな)えているのである。 比丘たちよ、ちょうど父がその子らにとって愛しく慕わしい存在であるように、転輪聖王もまたバラモンや居士(こじ)たちにとって愛しく慕わしい存在である。そしてまた、ちょうど父にとって子らが愛しく慕わしいように、転輪聖王にとってもバラモンや居士たちは愛しく慕わしい存在なのである。 比丘たちよ、かつてこのようなことがあった。ある転輪聖王が、四種の兵をひきいた大軍とともに、園苑(おんえん)の地へと出御(しゅつぎょ)された。そのとき、バラモンや居士たちは転輪聖王のもとへ参り寄って、こう申し上げた。 「どうか、大王よ、ゆるりとお進みくださいませ。われらが大王のお姿を、より長く拝し奉ることができますように」と。
副テーマ: family,relationship,compassion,happiness
導線タグ: 親子関係,愛情,絆,慕われる,信頼関係,家族の温かさ,人望
家族 中部経典 趣旨一致
‘No hidaṁ, bho’. ‘Jānanti pana bhonto— yā janikāmātu mātā yāva sattamā mātumātāmahayugā brāhmaṇaṁyeva agamāsi, no abrāhmaṇan’ti? brahmadāyādā’ti. ‘No hidaṁ, bho’. ‘Jānanti pana bhonto— yo janako pitā brāhmaṇiṁyeva agamāsi, no abrāhmaṇin’ti? ‘No hidaṁ, bho’. ‘Jānanti pana bhonto— yo janakapitu pitā yāva sattamā pitupitāmahayugā brāhmaṇiṁyeva agamāsi, no abrāhmaṇin’ti?
‘We don’t know that.’ ‘But do you know whether your birth mother’s mothers back to the seventh generation only had relations with brahmins and not with non-brahmins?’ Only brahmins are true-born sons of divinity, born from his mouth, born of divinity, created by divinity, heirs of divinity.’ ‘We don’t know that.’ ‘But do you know whether your birth father only had relations with a brahmin woman and not with a non-brahmin?’ ‘We don’t know that.’ ‘But do you know whether your birth father’s father
「それは存じませぬ。」「では、御身らは知っておられるか――御身らの生母の母、その母方の祖先を七代さかのぼるまで、その者たちが婆羅門(バラモン)とのみ交わり、非婆羅門とは交わらなかったかどうかを。婆羅門こそは梵天(ブラフマン)の真の嗣子であり、梵天の口より生まれ、梵天より生まれ、梵天によりて創られ、梵天の遺産を継ぐ者なのである、と。」「それは存じませぬ。」「では、御身らは知っておられるか――御身らの生父が婆羅門の女とのみ交わり、非婆羅門の女とは交わらなかったかどうかを。」「それは存じませぬ。」「では、御身らは知っておられるか――御身らの生父の父が、父方の祖先を七代さかのぼるまで――」
副テーマ: family,self,wisdom,attachment
導線タグ: 家柄,血筋,出自,先祖,アイデンティティ,生まれの誇り,バラモン
家族 中部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā vajjīsu viharati ukkacelāyaṁ gaṅgāya nadiyā tīre. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti. “Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca: Seyyathāpi so, bhikkhave, vacchako taruṇako tāvadeva jātako mātugoravakena vuyhamāno tiriyaṁ gaṅgāya sotaṁ chetvā sotthinā pāraṁ agamāsi; evameva kho, bhikkhave, ye te bhikkhū dhammānusārino saddhānusārino, tepi tiriyaṁ mārassa sotaṁ chetvā sotthinā pāraṁ gamissanti. Ahaṁ kho pana, bhikkhave, kus
So I have heard. At one time the Buddha was staying in the land of the Vajjis near Ukkacelā on the bank of the Ganges river. There the Buddha addressed the mendicants, “Mendicants!” “Venerable sir,” they replied. The Buddha said this: Just like the baby calf who had just been born, but, urged on by its mother’s lowing, still managed to cross the Ganges to safety are the mendicants who are followers of teachings, followers by faith. They too, having breasted Māra’s stream, will safely cross over
かくの如く、我は聞けり。ある時、世尊はヴァッジー国のウッカチェーラーに近き、ガンジス河の岸辺に滞在しておられた。そこにて世尊は比丘たちに告げられた。「比丘たちよ。」「世尊よ。」と彼らは答えた。世尊はかく仰せられた。 生まれたばかりの子牛が、母牛の呼ぶ声に促され、力を振り絞ってガンジス河を渡り、彼岸に至るが如く、法随行者にして信随行者たる比丘たちもまた、かの魔の激流を胸もて押し分け、安らかに渡り切るであろう。
副テーマ: family,suffering,wisdom,self
導線タグ: 親子関係,子育て,独り立ち,成長,困難を乗り越える,信仰,導き
家族 中部経典 趣旨一致
‘No hidaṁ, bho’. ‘Jānanti pana bhonto— yathā gabbhassa avakkanti hotī’ti? ‘Jānāma mayaṁ, bho— Assosi kho, assalāyana, asito devalo isi: Idha mātāpitaro ca sannipatitā honti, mātā ca utunī hoti, gandhabbo ca paccupaṭṭhito hoti; evaṁ tiṇṇaṁ sannipātā gabbhassa avakkanti hotī’ti. ‘Jānanti pana bhonto— taggha, so gandhabbo khattiyo vā brāhmaṇo vā vesso vā suddo vā’ti? ‘Na mayaṁ, bho, jānāma— ‘Evaṁ sante, bho, jānātha—
‘We don’t know that.’ ‘But do you know how an embryo is conceived?’ ‘We do know that, sir. The seer Devala the Dark heard about this. An embryo is conceived when these three things come together—the mother and father come together, the mother is in the fertile phase of her menstrual cycle, and the virile spirit is ready.’ ‘But do you know for sure whether that virile spirit is an aristocrat, a brahmin, a peasant, or a menial?’ ‘We don’t know that.’ ‘In that case, sirs, don’t you know
「それは存じません。」「では、皆さんは胎児がいかにして宿るかをご存知ですか。」「それは存じております。暗黒仙人(アシタ・デーヴァラ)がかつて聞き及んだことがございます。すなわち、三つのものが和合したとき、胎(ガッバ)は宿るのです――父母が交わり、母が月経の清浄な時期(ウトゥニー)にあり、そして乾達婆(ガンダッバ)が現前しているとき、この三つの和合によって胎は宿るのでございます。」「では皆さんは、その乾達婆(ガンダッバ)が刹利(カッティヤ)であるか、婆羅門(バラモン)であるか、毘舎(ヴェッサ)であるか、首陀(スッダ)であるか、確かに知っておられますか。」「それは存じません。」「さようであれば、皆さん、皆さんはご存知でないということに――
副テーマ: family,wisdom,self,emptiness
導線タグ: 出生,生命の起源,魂,身分・階級,カースト制度,アイデンティティ,無知
家族 中部経典 趣旨一致
Tamenaṁ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: ‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. Taggha tvaṁ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṁ pamattaṁ. Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti. ‘ambho purisa, na tvaṁ addasa manussesu daharaṁ kumāraṁ mandaṁ utt
King Yama says to them, ‘My friend, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ ‘My friend, did you not see among human beings a little baby col
ヤマ王(閻魔王)は彼らにこう告げる。 「おい、そこな者よ、汝は怠惰(放逸・pamāda)のゆえに、身(身・kāya)と口(語・vācā)と意(意・mano)とによって善いことを何一つなさなかった。まさにそのとおり、汝は放逸の者に相応しい報いを受けることになろう。その悪しき業(悪業・pāpakamma)は、汝の母がなしたのでもなく、父がなしたのでもなく、兄弟がなしたのでもなく、姉妹がなしたのでもない。友人や同僚がなしたのでもなく、親族や血縁の者がなしたのでもなく、沙門(沙門・samaṇa)や婆羅門(婆羅門・brāhmaṇa)がなしたのでもなく、また神々(天神・devatā)がなしたのでもない。その悪業はただ汝自身がなしたものであり、汝自身がその果報(異熟・vipāka)を受けなければならぬのだ。」 「おい、そこな者よ、汝は人々のなかに、まだ幼くして横たわる嬰児を見たことがなかったのか――」
副テーマ: karma,suffering,self,death
導線タグ: 自業自得,責任転嫁,他責思考,自己責任,後悔,怠惰,行いの報い
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
家族 中部経典 趣旨一致
‘atthi dinnaṁ, atthi yiṭṭhaṁ, atthi hutaṁ, atthi sukatadukkaṭānaṁ kammānaṁ phalaṁ vipāko, atthi ayaṁ loko, atthi paro loko, atthi mātā, atthi pitā, atthi sattā opapātikā, atthi loke samaṇabrāhmaṇā sammaggatā sammāpaṭipannā ye imañca lokaṁ parañca lokaṁ sayaṁ abhiññā sacchikatvā pavedentī’ti. Evaṁ kho, bhikkhave, sappuriso sappurisadiṭṭhi hoti. Kathañca, bhikkhave, sappuriso sappurisadānaṁ deti? Idha, bhikkhave, sappuriso sakkaccaṁ dānaṁ deti, sahatthā dānaṁ deti, cittīkatvā dānaṁ deti, anapaviṭṭ
‘There is meaning in giving, sacrifice, and offerings. There are fruits and results of good and bad deeds. There is an afterlife. There are such things as mother and father, and beings that are reborn spontaneously. And there are ascetics and brahmins who are rightly comported and rightly practiced, and who describe the afterlife after realizing it with their own insight.’ That’s how a true person has the view of a true person. And how does a true person give the gifts of a true person? It’s whe
「布施(だな)には意義があり、供養(くよう)には意義があり、火祭(ほまつり)の供物(くもつ)にも意義がある。善悪の業(ごう)にはそれぞれ果報(かほう)と異熟(いじゅく)がある。此の世(このよ)はあり、彼の世(かのよ)もある。母はあり、父はある。化生(けしょう)の衆生(しゅじょう)もある。そして、この世と彼の世とを自ら直知(じきち)し体証(たいしょう)して説き示す、正しく行じ正しく実践する沙門(しゃもん)・婆羅門(ばらもん)たちもまたこの世に存在する」と。 比丘(びく)たちよ、真人(しんじん)とはかくのごとく真人の見解(けんかい)を有するものである。 では、比丘たちよ、真人はいかにして真人の布施を施すのか。ここに、比丘たちよ、真人は丁重(ていちょう)に布施を施し、自らの手をもって布施を施し、敬意をこめて布施を施し、捨て去るがごとくではなく――
副テーマ: karma,gratitude,family,wisdom
導線タグ: 布施,供養,親への感謝,因果応報,善行,来世,家族への敬意
家族 中部経典 趣旨一致
Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti. ‘ambho purisa, na tvaṁ addasa manussesu dutiyaṁ devadūtaṁ pātubhūtan’ti? So evamāha: ‘nāddasaṁ, bhante’ti. Tamenaṁ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: ‘ambho purisa, na tvaṁ addasa manussesu itthiṁ vā purisaṁ vā (…) jiṇṇaṁ gopānasivaṅkaṁ bho
That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ ‘My friend, did you not see the second messenger of the gods that appeared among human beings?’ He says, ‘I saw nothing, sir.’ King Yama says to them, ‘My friend, did you not see among human beings an elderly woman or a man—eighty, ninety, o
「その悪しき業(ごう)は、汝の母が行いしにあらず、父が行いしにあらず、兄弟が行いしにあらず、姉妹が行いしにあらず、友人や同僚が行いしにあらず、親族や血縁の者たちが行いしにあらず、沙門(さもん)や婆羅門(ばらもん)たちが行いしにあらず、また神々が行いしにあらず。その悪しき業は、汝みずからが行いしものである。ゆえに汝みずからが、その果報(かほう)を受けることとなるであろう。」 「やあ、そこな者よ。人間たちの中に現れた、第二の天の使者(てんのししゃ)を、汝は見なかったか。」 彼はこう答える。「見ませんでした、尊き方よ。」 比丘(びく)たちよ、ヤマ王はその者にこう告げるのである。「やあ、そこな者よ。人間たちの中に、八十歳、あるいは九十歳にもなり、腰は曲がり、老い衰えたる女や男を、汝は見なかったか——」
副テーマ: karma,aging,death,suffering
導線タグ: 自業自得,責任転嫁,言い訳,自己責任,老い,死,因果応報
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
家族 中部経典 趣旨一致
Kathañca, gahapatayo, tividhaṁ kāyena dhammacariyāsamacariyā hoti? Idha, gahapatayo, ekacco pāṇātipātaṁ pahāya pāṇātipātā paṭivirato hoti, nihitadaṇḍo nihitasattho lajjī dayāpanno sabbapāṇabhūtahitānukampī viharati. Adinnādānaṁ pahāya adinnādānā paṭivirato hoti. Yaṁ taṁ parassa paravittūpakaraṇaṁ, gāmagataṁ vā araññagataṁ vā, taṁ nādinnaṁ theyyasaṅkhātaṁ ādātā hoti. Kāmesumicchācāraṁ pahāya kāmesumicchācārā paṭivirato hoti. Yā tā māturakkhitā piturakkhitā mātāpiturakkhitā bhāturakkhitā bhaginira
And how is principled and moral conduct threefold by way of body? It’s when a certain person gives up killing living creatures. They renounce the rod and the sword. They’re scrupulous and kind, living full of sympathy for all living beings. They give up stealing. They don’t, with the intention to commit theft, take the wealth or belongings of others from village or wilderness. They give up sexual misconduct. They don’t have sexual relations with women who have their mother, father, both mother a
では、身体による正しい行いと清浄な行いは、いかにして三種となるのか。 ここに、ある人は生き物を殺すこと(殺生、pāṇātipāta)を捨て、殺生を離れる。杖を捨て、刀を捨て、慚愧あり慈悲あって、すべての生き物の利益を憐れみつつ住する。 与えられないものを取ること(不与取、adinnādāna)を捨て、不与取を離れる。村にあると野にあるとを問わず、他人の財物・所有物を、盗みの意図をもって取ることなし。 邪淫(kāmesumicchācāra)を捨て、邪淫を離れる。母によって護られ、父によって護られ、父母によって護られ、兄によって護られ、姉によって護られたる女性たち—— かくして、在家の方々(gahapatayo)よ、身体による行いの正しく清浄なることは、この三種をなすのである。
副テーマ: family,relationship,karma,compassion
導線タグ: 不倫,浮気,家族を傷つけた,道徳的な生き方,殺傷,暴力,倫理
家族 中部経典 趣旨一致
‘ambho purisa, tassa te viññussa sato mahallakassa na etadahosi— ahampi khomhi byādhidhammo, byādhiṁ anatīto. Handāhaṁ kalyāṇaṁ karomi kāyena vācāya manasā’ti? So evamāha: ‘nāsakkhissaṁ, bhante, pamādassaṁ, bhante’ti. Tamenaṁ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: ‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. Taggha tvaṁ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṁ pamattaṁ. Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāma
‘My friend, did it not occur to you—being sensible and mature— “I, too, am liable to become sick. I’m not exempt from sickness. I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’ He says, ‘I couldn’t, sir. I was negligent.’ King Yama says to them, ‘My friend, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends
「そなた、分別ある大人でありながら、かつてこのような思いが起こらなかったのか——『我もまた病(やまい)を受ける身、病を免れることなし。さあ、身(しん)・口(く)・意(い)の三業(さんごう)によって善をなさん』と。」 彼はこう答えた。「できませんでした、尊者よ。怠惰(たいだ)に流れておりました。」 そこでヤマ(夜摩)王は彼にこう言った。「そなた、怠惰であったがゆえに、身・口・意によって善をなさなかった。まことに、そなたはその放逸(ほうい)に見合うだけの報いを受けることになるであろう。その悪業(あくごう)は、母がなしたのでもなく、父がなしたのでもなく、兄弟がなしたのでもなく、姉妹がなしたのでもなく、友がなしたのでもない。」
副テーマ: karma,suffering,aging,death
導線タグ: 怠惰,先延ばし,後悔,自業自得,責任転嫁,善行,因果応報
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
家族 中部経典 趣旨一致
‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. Taggha tvaṁ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṁ pamattaṁ. Taṁ kho pana te etaṁ pāpakammaṁ neva mātarā kataṁ na pitarā kataṁ na bhātarā kataṁ na bhaginiyā kataṁ na mittāmaccehi kataṁ na ñātisālohitehi kataṁ na samaṇabrāhmaṇehi kataṁ na devatāhi kataṁ, tayāvetaṁ pāpakammaṁ kataṁ, tvaññevetassa vipākaṁ paṭisaṁvedissasī’ti. ‘ambho purisa, na tvaṁ addasa manussesu pañcamaṁ devadūtaṁ pātubhūtan’ti? So evamāha: ‘nāddasaṁ, bhante’t
‘My friend, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ ‘My friend, did you not see the fifth messenger of the gods that appeared among human be
「汝よ、汝は放逸(pamāda)のゆえに、身(kāya)と口(vācā)と意(manas)とによって善をなさなかった。されば彼らは必ずや、放逸なる汝にふさわしき報いを与えるであろう。その悪業(pāpakamma)は、汝の母がなしたのでもなく、父がなしたのでもなく、兄弟がなしたのでもなく、姉妹がなしたのでもない。友人や同僚がなしたのでもなく、親族や血縁の者がなしたのでもなく、沙門(samaṇa)や婆羅門(brāhmaṇa)がなしたのでもなく、神々(devatā)がなしたのでもない。この悪業はただ汝ひとりがなしたのであり、その果報(vipāka)をまた汝ひとりが受けることになるであろう。」 「汝よ、汝は人々のあいだに現れた、神々の第五の使者(devadūta)を見なかったのか。」 その者はこのように答えた。「尊き方よ、見ませんでした。」
副テーマ: karma,suffering,self,death
導線タグ: 自業自得,責任転嫁,言い訳,他責思考,因果応報,後悔,自己責任
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
家族 中部経典 趣旨一致
Atha kho āyasmato raṭṭhapālassa ñātidāsī taṁ ābhidosikaṁ kummāsaṁ āyasmato raṭṭhapālassa patte ākirantī hatthānañca pādānañca sarassa ca nimittaṁ aggahesi. Atha kho āyasmato raṭṭhapālassa ñātidāsī yenāyasmato raṭṭhapālassa mātā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmato raṭṭhapālassa mātaraṁ etadavoca: “yaggheyye, jāneyyāsi: ‘ayyaputto raṭṭhapālo anuppatto’”ti. “Sace, je, saccaṁ bhaṇasi, adāsiṁ taṁ karomī”ti. Atha kho āyasmato raṭṭhapālassa mātā yenāyasmato raṭṭhapālassa pitā tenupasaṅkami; upasaṅkam
As she was pouring the porridge into his bowl, she recognized the features of his hands, feet, and voice. She then went to his mother and said, “Please, madam, you should know this. Master Raṭṭhapāla has arrived.” “If you speak the truth, wench, I’ll make you a free woman!” Then Raṭṭhapāla’s mother went to his father and said, Now at that time Raṭṭhapāla was eating last night’s porridge by a wall. “Enough, householder. My meal is finished for today.” “Well then, dear Raṭṭhapāla, please accept to
彼女がラッタパーラ尊者の鉢に粥を注いでいたとき、その手と足の形、そして声の特徴によって、尊者と気づいた。彼女はただちにラッタパーラ尊者の母のもとへ赴き、こう申し上げた。 「奥様、どうぞお知りになってください。ラッタパーラ様がお戻りになられました。」 「もしそなたの言葉が真実であれば、そなたを自由の身にしてやろうぞ。」 そこでラッタパーラ尊者の母は、尊者の父のもとへ赴いた。 そのとき、ラッタパーラ尊者は前日の残り粥を、壁のかたわらにて召し上がっていた。 「もうよろしゅうございます、居士(がじ)よ。今日の食事はこれにて終わりといたします。」 「それならば、ラッタパーラよ、どうか……をお受け取りください。」
副テーマ: family,attachment,relationship,gratitude
導線タグ: 家族との再会,出家,親子関係,帰郷,家族の絆,別離,認識
123次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ