🪷 仏陀の教え

AIブッダ 禅について ブログ 経典データベース

🪷 業・因果の教え

業と因果。自らの行為が自らの未来を作るという仏教の根本原理。

ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第1章 双品 偈15
Idha socati pecca socati, papakari ubhayattha socati; so socati so vihannati, disva kammakiliatthanam.
悪をなした人は、この世で悲しみ、来世でも悲しみ、二つのところで悲しむ。自分の行為が汚れているのを見て悲しみ悩む。
ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第9章 悪品 偈119
Papopi passati bhadram, yava papam na paccati; yada ca paccati papam, atha papo papani passati.
悪をしても、その悪業がまだ熟さないあいだは、悪人でも幸運に遇う。しかし悪業が熟したときには、悪人はわざわいに遇う。
ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第9章 悪品 偈122
Bhadropi passati papam, yava bhadram na paccati; yada ca paccati bhadram, atha bhadro bhadrani passati.
善をしても、その善業がまだ熟さないあいだは、善人でもわざわいに遇う。しかし善業が熟したときには、善人は幸せに遇う。
ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第9章 悪品 偈127
Na antalikkhe na samuddamajjhe, na pabbatanam vivaram pavissa; na vijjati so jagatippadeso, yatthathito munceyya papakamma.
空にも海の中にも山の洞穴に入っても、この世のどこにいても、悪業から逃れることのできる場所はない。
ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第10章 暴力品 偈131
Sukhakamani bhutani, yo dandena vihimsati; attano sukhamesano, pecca so na labhate sukham.
幸せを求めている生きものたちを暴力で害する者は、自分の幸せを求めても、来世では幸せを得られない。
ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第1章 双品 偈16
Idha modati pecca modati, katapunno ubhayattha modati; so modati so pamodati, disva kammavisuddhim attano.
善をなした人は、この世で喜び、来世でも喜び、二つのところで喜ぶ。自分の行為の清らかなのを見て喜び楽しむ。
ダンマパダ(法句経) 直接根拠
ダンマパダ 第10章 暴力品 偈132
Sukhakamani bhutani, yo dandena na himsati; attano sukhamesano, pecca so labhate sukham.
幸せを求めている生きものたちを暴力で害さない者は、自分の幸せを求めて、来世では幸せを得る。
相応部経典 直接根拠
相応部経典 縁起経
Imasmim sati idam hoti, imass uppada idam uppajjati; imasmim asati idam na hoti, imassa nirodha idam nirujjhati.
これがあるときかれがある。これが生ずるときかれが生ずる。これがないときかれがない。これが滅するときかれが滅する。
vinaya 趣旨一致
律蔵 大犍度 段落7
kāmānaṁ samatikkamo; Asmimānassa yo vinayo, etaṁ ve paramaṁ sukhan”ti. Mucalindakathā niṭṭhitā. 4. Rājāyatanakathā Atha kho bhagavā sattāhassa accayena tamhā samādhimhā vuṭṭhahitvā mucalindamūlā yena rājāyatanaṁ tenupasaṅkami, upasaṅkamitvā rājāyatanamūle sattāhaṁ ekapallaṅkena nisīdi vimuttisukhapaṭisaṁvedī. Tena kho pana samayena tapussa bhallikā vāṇijā ukkalā taṁ desaṁ addhānamaggappaṭipannā honti. Atha kho tapussabhallikānaṁ vāṇijānaṁ ñātisālohitā devatā tapussabhallike vāṇije etadavoca— “ayaṁ, mārisā, bhagavā rājāyatanamūle viharati paṭhamābhisambuddho; gacchatha taṁ bhagavantaṁ manthena ca madhupiṇḍikāya ca patimānetha;
For one who overcomes worldly pleasures. But removing the conceit ‘I am’, This, indeed, is the highest bliss.” The account with the powderpuff tree is finished. 4. The account with the ape-flower tree After seven days, the Buddha came out from that stillness and went from the powderpuff tree to an ape-flower tree. There too he sat cross-legged for seven days without moving, experiencing the bliss of freedom. Just then the merchants Tapussa and Bhallika were traveling from Ukkalā to that area. Then a god who was a former relative of theirs said to them, “Sirs, a Buddha who has just attained awakening is staying at the foot of an ape-flower tree. Go to that Buddha and offer him crackers and honey.
vinaya 趣旨一致
律蔵 大犍度 段落263
Tena kho pana samayena aññataro māṇavako pitaraṁ jīvitā voropesi. So tena pāpakena kammena aṭṭīyati harāyati jigucchati. Atha kho tassa māṇavakassa etadahosi— “kena nu kho ahaṁ upāyena imassa pāpakassa kammassa nikkhantiṁ kareyyan”ti. Atha kho tassa māṇavakassa etadahosi— “ime kho samaṇā sakyaputtiyā dhammacārino samacārino brahmacārino saccavādino sīlavanto kalyāṇadhammā, sace kho ahaṁ samaṇesu sakyaputtiyesu pabbajeyyaṁ, evāhaṁ imassa pāpakassa kammassa nikkhantiṁ kareyyan”ti. Atha kho so māṇavako bhikkhū upasaṅkamitvā pabbajjaṁ yāci. Bhikkhū āyasmantaṁ upāliṁ etadavocuṁ— “pubbepi kho, āvuso upāli, nāgo māṇavakavaṇṇena bhikkhūsu pabbajito. Iṅghāvuso, upāli, imaṁ māṇavakaṁ anuyuñjāhī”ti.
At one time there was a young brahmin who had murdered his father. He was troubled, ashamed, and disgusted by what he had done, and he thought, “How can I escape from this terrible action?” It occurred to him, “These Sakyan monastics have integrity. They’re celibate and their conduct is good, and they’re truthful, moral, and have a good character. If I were to go forth with them, I might be released from this bad action.” He then went to the monks and asked for the going forth. The monks said to Upāli, “Previously a dragon appearing as a young brahmin asked for the going forth. So, please examine this young brahmin, Upāli.”

この教えについて、AIブッダに相談できます

「業・因果」に関する6,800以上の経典から、あなたの悩みに合った智慧をお届けします。

LINEで相談する(無料) 📖 全偈句を閲覧