🪷 空の教え
空(くう)の教え。すべては相互依存の中にあり、固定的な実体はないという深遠な真理。
金剛経
直接根拠
金剛経 第14分
一切の諸相を離るれば、すなわちこれを諸仏と名づく。
ダンマパダ(法句経)
直接根拠
ダンマパダ 第26章 婆羅門品 偈385
Yassa param aparam va, paraaparam na vijjati; vitaddaram visamyuttam, tam aham brumi brahmanam.
此岸も彼岸もなく、此岸と彼岸の両方もない。苦悩を離れ、束縛から解放された者、かれをわたしは婆羅門と呼ぶ。
スッタニパータ
直接根拠
スッタニパータ 彼岸道品 偈1119
世間は泡沫のごとしと観よ。世間は陽炎のごとしと観よ。このように世間を観ずる者を、死の王は見ることがない。
金剛経
直接根拠
金剛経 第5分
およそ相あるものはみな虚妄である。もし諸相の相にあらざるを見れば、すなわち如来を見る。
ダンマパダ(法句経)
直接根拠
ダンマパダ 第20章 道品 偈279
Sabbe dhamma anatta ti, yada pannaya passati.
「一切の事物は無我である」と明らかな智慧をもって観るとき、人は苦しみから遠ざかり離れる。これこそ人が清らかになる道である。
般若心経
直接根拠
般若心経
rupam sunyata, sunyataiva rupam.
形あるものは空に異ならず、空は形あるものに異ならない。形あるものはすなわち空であり、空はすなわち形あるものである。
般若心経
直接根拠
般若心経
Iha Sariputra, sarvadharmah sunyatalaksana, anutpanna aniruddha, amala avimala, anuna aparipurnah.
この諸法の空の相は、生ぜず滅せず、垢つかず浄からず、増さず減らず。
ウダーナ
直接根拠
ウダーナ 第8章 偈1
Atthi bhikkhave ajatam abhutam akatam asamkhatam; no cetam bhikkhave abhavissa ajatam abhutam akatam asamkhatam.
比丘たちよ、生ぜず、成らず、つくられず、形成されないものがある。もしこの生ぜず、成らず、つくられず、形成されないものがなかったならば、生じ、成り、つくられ、形成されたものからの出離はない。
中部経典
趣旨一致
中部経典(MN76 §20.2–22.4)
Yāvañcidaṁ tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena cattāro abrahmacariyavāsāva samānā ‘abrahmacariyavāsā’ti akkhātā yattha viññū puriso sasakkaṁ brahmacariyaṁ na vaseyya, vasanto ca nārādheyya ñāyaṁ dhammaṁ kusalanti. Katamāni pana tāni, bho ānanda, tena bhagavatā jānatā passatā arahatā sammāsambuddhena cattāri anassāsikāni brahmacariyāni akkhātāni yattha viññū puriso sasakkaṁ brahmacariyaṁ na vaseyya, vasanto ca nārādheyya ñāyaṁ dhammaṁ kusalan”ti? “Idha, sandaka, ekacco satthā s
how these four ways that negate the spiritual life have been explained by the Buddha. But worthy Ānanda, what are the four kinds of unreliable spiritual life?” “Sandaka, take a certain teacher who claims to be all-knowing and all-seeing, to know and see everything without exception, thus: ‘Knowledge and vision are constantly and continually present to me, while walking, standing, sleeping, and waking.’ They enter an empty house; they get no almsfood; a dog bites them; they encounter a wild eleph
相応部経典
趣旨一致
相応部経典(SN47.7)
“Atthi, bhikkhave, himavato pabbatarājassa duggā visamā desā, yattha neva makkaṭānaṁ cārī na manussānaṁ. Atthi, bhikkhave, himavato pabbatarājassa duggā visamā desā, yattha makkaṭānañhi kho cārī, na manussānaṁ. Atthi, bhikkhave, himavato pabbatarājassa samā bhūmibhāgā ramaṇīyā, yattha makkaṭānañceva cārī manussānañca. Tatra, bhikkhave, luddā makkaṭavīthīsu lepaṁ oḍḍenti makkaṭānaṁ bādhanāya. Tatra, bhikkhave, ye te makkaṭā abālajātikā alolajātikā, te taṁ lepaṁ disvā ārakā parivajjanti. ‘Ubho hat
“Mendicants, in the Himalayas there are regions that are rugged and impassable. In some such regions, neither monkeys nor humans can go, while in others, monkeys can go but not humans. There are also level, pleasant places where both monkeys and humans can go. There hunters lay snares of tar on the monkey trails to catch the monkeys. The monkeys who are not foolhardy and reckless see the tar and avoid it from afar. Thinking to free both hands and feet, he grabs it with his snout. He gets stuck t