🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 111
すべて 智慧 4354 老い 931 苦しみ 772 正念 695 怒り 356 執着 350 350 業・因果 346 幸せ 337 自己 244 人間関係 243 家族 234 不安 168 仕事 165 渇愛 147 慈悲 115 無常 111 孤独 45 43 感謝 23
vinaya 2606 中部経典 2117 長部経典 1357 相応部経典 1136 増支部経典 857 jataka 563 スッタニパータ 522 ダンマパダ(法句経) 426 テーラガーター 211 テーリーガーター 68 クッダカパータ 57 イティヴッタカ 54 ウダーナ 34 金剛経 5 維摩経 5 般若心経 4 法華経 4 涅槃経 2 AN 1
無常 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho aññataro brāhmaṇamahāsālo lūkho lūkhapāvuraṇo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinnaṁ kho taṁ brāhmaṇamahāsālaṁ bhagavā etadavoca: “kiṁ nu tvaṁ, brāhmaṇa, lūkho lūkhapāvuraṇo”ti? “Idha me, bho gotama, cattāro puttā. Te maṁ dārehi sampuccha gharā nikkhāmentī”ti. “Tena hi tvaṁ, brāhmaṇa, imā gāthāyo pariyāpuṇitvā sabhāyaṁ mahājanakāye sannipatite puttesu ca sannisin
At Sāvatthī. Then a certain well-to-do brahmin, shabby, wearing a shabby cloak, went up to the Buddha, and exchanged greetings with him. When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side. The Buddha said to him, “Brahmin, why are you so shabby, wearing a shabby cloak?” “Worthy Gotama, I have four sons. At their wives’ bidding they expelled me from my house.” “Well then, brahmin, memorize these verses and recite them to your sons when you are all seated in the council
サーヴァッティーにおいてのことである。あるとき、富裕なバラモンが、みすぼらしい身なりで粗末な衣をまとい、世尊のもとへと近づいた。そして世尊と挨拶を交わし、礼儀にかなった言葉を述べ合ったのち、かたわらに座した。世尊はそのバラモンに仰せになった。「バラモンよ、なぜそのようにみすぼらしい姿で、粗末な衣をまとっているのか。」「尊き方ゴータマよ、私には四人の息子がございます。その妻たちの言いなりになった息子たちが、私を家から追い出したのでございます。」「ならばバラモンよ、この偈を心に刻み、一堂に会した息子たちの前で、次のように誦するがよい。」
副テーマ: family,suffering,attachment,relationship
導線タグ: 親不孝,家族関係,老親,介護拒否,息子との関係,嫁姑問題,孤独な老後
無常 相応部経典 趣旨一致
“Dvayaṁ, bhikkhave, paṭicca viññāṇaṁ sambhoti. Yā kho, bhikkhave, imesaṁ tiṇṇaṁ dhammānaṁ saṅgati sannipāto samavāyo, ayaṁ vuccati cakkhusamphasso. Cakkhusamphassopi anicco vipariṇāmī aññathābhāvī. Yopi hetu yopi paccayo cakkhusamphassassa uppādāya, sopi hetu sopi paccayo anicco vipariṇāmī aññathābhāvī. Aniccaṁ kho pana, bhikkhave, paccayaṁ paṭicca uppanno cakkhusamphasso kuto nicco bhavissati. Phuṭṭho, bhikkhave, vedeti, phuṭṭho ceteti, phuṭṭho sañjānāti. Itthetepi dhammā calā ceva byathā ca an
“Mendicants, consciousness originates dependent on a duality. The meeting, coming together, and joining together of these three things is called eye contact. Eye contact is also impermanent, decaying, and perishing. And the causes and reasons that give rise to eye contact are also impermanent, decaying, and perishing. But since eye contact has arisen dependent on conditions that are impermanent, how could it be permanent? Contacted one feels; contacted one intends; contacted one perceives. So th
比丘たちよ、識は二つのものに依って生起する。これら三つのものが出会い、会合し、和合することを、眼触と名づける。眼触もまた無常にして、衰滅し、滅没するものである。そして眼触を生起せしめる因と縁もまた、無常にして、衰滅し、滅没するものである。しかるに、無常なる条件に依って生起した眼触が、いかにして常住たりえようか。触れることによって感受し、触れることによって思念し、触れることによって想念する。かくのごとく——
副テーマ: impermanence,suffering,mindfulness,emptiness
導線タグ: 無常,変化への不安,執着を手放す,感覚と認識,心の働き,条件の依存性,苦しみの原因
無常 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho bhikkhako brāhmaṇo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho bhikkhako brāhmaṇo bhagavantaṁ etadavoca: “ahampi kho, bho gotama, bhikkhako, bhavampi bhikkhako, idha no kiṁ nānākaraṇan”ti? “Na tena bhikkhako hoti, yāvatā bhikkhate pare; Vissaṁ dhammaṁ samādāya, bhikkhu hoti na tāvatā. Yodha puññañca pāpañca, bāhitvā brahmacariyaṁ; Saṅkhāya loke carati, sa ve bhikkh
At Sāvatthī. Then a brahmin almsman went up to the Buddha, and exchanged greetings with him. When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to the Buddha, “Worthy Gotama, both you and I are almsmen. What, then, is the difference between us?” “You don’t become an almsman just by begging alms from others. One who has undertaken domestic duties has not yet become a mendicant. But one living a spiritual life who has banished both merit and evil, and wanders ha
舎衛城にての事なり。時に、一人のバラモンの托鉢修行者が仏陀のもとに近づき、挨拶を交わした。挨拶と礼儀ある言葉が終わると、彼は傍らに座し、仏陀にこう申し上げた。「尊き瞿曇よ、あなたも私も、ともに托鉢を行ずる者。されば、我らの間にいかなる差異がありましょうや。」 仏陀は答えられた。「ただ他者に乞食するのみにては、真の乞食者とはなり得ぬ。世俗の務めを担い続ける者は、いまだ真の沙門とは言えぬ。されど、功徳と悪業の両を断ち捨て、梵行を修め、正智をもって遊行する者こそ……」
副テーマ: wisdom,self,karma,mindfulness
導線タグ: 本質的な生き方,形式主義,自己欺瞞,真の修行,肩書きへの執着,表面的な行為,内面の変革
⚠ 出家者向けの文脈
無常 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Viññāṇaṁ aniccaṁ atītānāgataṁ; ko pana vādo paccuppannassa. Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako atītasmiṁ viññāṇasmiṁ anapekkho hoti; anāgataṁ viññāṇaṁ nābhinandati; paccuppannassa viññāṇassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipanno hotī”ti. “Rūpaṁ, bhikkhave, aniccaṁ atītānāgataṁ; ko pana vādo paccuppannassa. Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako atītasmiṁ rūpasmiṁ anapekkho hoti; anāgataṁ rūpaṁ nābhinandati; paccuppannassa rūpassa nibbidāya virāgāya nirodhāya paṭipan
At Sāvatthī. Consciousness of the past and future is impermanent, let alone the present. Seeing this, a learned noble disciple is not concerned with past consciousness, doesn’t look forward to enjoying future consciousness, and they practice for disillusionment, dispassion, and cessation regarding present consciousness.” “Mendicants, form of the past and future is impermanent, let alone the present. Seeing this, a learned noble disciple is not concerned with past form, doesn’t look forward to en
舎衛城にて。 過去と未来の識は無常である、いわんや現在においてをや。このことを見て、多聞の聖なる弟子は、過去の識に心を囚われず、未来の識を享受しようと期待せず、現在の識に対して、厭離・離欲・滅尽のために修行する。 「比丘たちよ、過去と未来の色は無常である、いわんや現在においてをや。このことを見て、多聞の聖なる弟子は、過去の色に心を囚われず、未来の色を享受しようと期待せず——
副テーマ: impermanence,attachment,craving,mindfulness
導線タグ: 過去への執着,後悔,未来への不安,今この瞬間,手放す,とらわれ,現在を生きる
無常 相応部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— sāvatthiyaṁ. “rūpaṁ, bhikkhave, aniccaṁ, vedanā aniccā, saññā aniccā, saṅkhārā aniccā, viññāṇaṁ aniccaṁ. Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako rūpasmimpi nibbindati, vedanāyapi nibbindati, saññāyapi nibbindati, saṅkhāresupi nibbindati, viññāṇasmimpi nibbindati. Nibbindaṁ virajjati; virāgā vimuccati. Vimuttasmiṁ vimuttamiti ñāṇaṁ hoti. ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti.
So I have heard. At Sāvatthī. “Mendicants, form, feeling, perception, choices, and consciousness are impermanent. Seeing this, a learned noble disciple grows disillusioned with form, feeling, perception, choices, and consciousness. Being disillusioned, desire fades away. When desire fades away they’re freed. When they’re freed, they know they’re freed. They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is nothing further for thi
かくのごとく、われは聞けり。一時、世尊はサーヴァッティーに在しましき。 「比丘たちよ、色・受・想・行・識は無常なり。かくのごとく観ずるとき、多聞の聖なる弟子は、色・受・想・行・識に対して厭離の心を生ずるなり。厭離するがゆえに、欲貪は滅し去る。欲貪の滅するがゆえに、解脱を得る。解脱を得るとき、解脱せりという智が生ずる。かれはかくのごとく了知す。『生は尽き、梵行はすでに成就し、なすべきことはすでになされ、もはやこの世に再び生を受くることなし』と。」
副テーマ: impermanence,attachment,craving,wisdom
導線タグ: 執着を手放したい,欲望に苦しむ,解脱したい,無常を受け入れる,心の自由,欲が消えない,生死への不安
無常 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Viññāṇaṁ aniccaṁ. Yopi hetu yopi paccayo viññāṇassa uppādāya, sopi anicco. Aniccasambhūtaṁ, bhikkhave, viññāṇaṁ kuto niccaṁ bhavissati. Evaṁ passaṁ …pe… nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti. “Rūpaṁ, bhikkhave, aniccaṁ. Yopi hetu, yopi paccayo rūpassa uppādāya, sopi anicco. Aniccasambhūtaṁ, bhikkhave, rūpaṁ kuto niccaṁ bhavissati. Vedanā aniccā. Saññā aniccā … saṅkhārā aniccā.
At Sāvatthī. Consciousness is impermanent. The cause and reason that gives rise to consciousness is also impermanent. Since consciousness is produced by what is impermanent, how could it be permanent? Seeing this … They understand: ‘… there is nothing further for this place.’” “Mendicants, form is impermanent. The cause and reason that gives rise to form is also impermanent. Since form is produced by what is impermanent, how could it be permanent? Feeling is impermanent … Perception is impermane
舎衛城にて。 識は無常なり。識を生じせしめる因と縁もまた無常なり。無常なるものより生じたる識が、いかにして常住たり得ようか。かくのごとく観ずれば……彼らは了知する。「……この境地においては、もはや何ものも残るところなし」と。 「比丘たちよ、色は無常なり。色を生じせしめる因と縁もまた無常なり。無常なるものより生じたる色が、いかにして常住たり得ようか。受は無常なり……想は無常なり……」
副テーマ: impermanence,suffering,wisdom,self
導線タグ: 無常,変化への恐れ,執着,不安,アイデンティティ,自己喪失,心の拠り所
無常 相応部経典 趣旨一致
“Cakkhuṁ, bhikkhave, aniccaṁ. Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako cakkhusmimpi nibbindati …pe… jivhāyapi nibbindati …pe… manasmimpi nibbindati, nibbindaṁ virajjati; virāgā vimuccati; vimuttasmiṁ vimuttamiti ñāṇaṁ hoti. ‘Khīṇā jāti, vusitaṁ brahmacariyaṁ, kataṁ karaṇīyaṁ, nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti. Yopi hetu, yopi paccayo cakkhussa uppādāya, sopi anicco. Aniccasambhūtaṁ, bhikkhave, cakkhu kuto niccaṁ bhavissati …pe… jivhā aniccā. mano anicco. Yopi, bhikkhave, hetu yopi paccayo mana
“Mendicants, the eye is impermanent. Seeing this, a learned noble disciple grows disillusioned with the eye, ear, nose, tongue, body, and mind. Being disillusioned, desire fades away. When desire fades away they’re freed. When they’re freed, they know they’re freed. They understand: ‘Rebirth is ended, the spiritual journey has been completed, what had to be done has been done, there is nothing further for this place.’” The cause and reason that gives rise to the eye is also impermanent. Since th
眼は無常である。かくのごとく観ずるとき、多聞の聖弟子は、眼・耳・鼻・舌・身・意に対して厭離の心を生ずる。厭離するがゆえに、欲貪は滅し去る。欲貪の滅するがゆえに、解脱を得る。解脱を得たるとき、解脱せりという智が生ずる。そして「生は尽き、梵行は成就し、なすべきことはすでになされ、もはやこの世に再び生まれることなし」と了知する。眼を生起せしめる因と縁もまた無常である。無常なる因と縁より生じたる眼が、いかにして常住たり得ようか。
副テーマ: impermanence,craving,suffering,wisdom
導線タグ: 無常,執着,欲望,解脱,感覚器官,苦しみからの解放,悟り
無常 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ … ārāme. saṅkhārā aniccā saṅkhatā paṭiccasamuppannā khayadhammā vayadhammā virāgadhammā nirodhadhammā. Viññāṇaṁ aniccaṁ saṅkhataṁ paṭiccasamuppannaṁ khayadhammaṁ vayadhammaṁ virāgadhammaṁ nirodhadhammaṁ. Tassa nirodho ‘nirodho’ti vuccati. Imesaṁ kho, ānanda, dhammānaṁ nirodho ‘nirodho’ti vuccatī”ti. Atha kho āyasmā ānando yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā ānando bhagavantaṁ etadavoca: “‘nirodho nirodho’ti,
At Sāvatthī. Choices … Consciousness is impermanent, conditioned, dependently originated, liable to end, vanish, fade away, and cease. Its cessation is what ‘cessation’ refers to. When they speak of ‘cessation’, its the cessation of these things that this refers to.” Then Venerable Ānanda went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said to the Buddha: “Sir, they speak of ‘cessation’. The cessation of what things does this refer to?” “Ānanda, form is impermanent, conditioned, dependen
舎衛城にて。 ……識は無常にして、有為にして、縁起によりて生じたるものなり。滅尽し、消滅し、離貪し、そして寂滅することを本質とす。「滅」とは、これらの諸法の滅を指すものなり。 やがてアーナンダ尊者は世尊のもとへと参り、礼拝して一傍に座し、世尊に申し上げた。 「世尊よ、人々は『滅』と申します。いかなる諸法の滅をもって、かく申すのでありましょうか。」 「アーナンダよ、色は無常にして、有為にして、縁起によりて生じたるものなり——」
副テーマ: impermanence,suffering,wisdom,emptiness
導線タグ: 無常,変化への恐れ,執着を手放す,物事の終わり,喪失感,存在の本質,苦しみの原因
無常 相応部経典 趣旨一致
“Rūpā, bhikkhave, aniccā. Aniccasambhūtā, bhikkhave, dhammā kuto niccā bhavissanti. Evaṁ passaṁ …pe… nāparaṁ itthattāyā’ti pajānātī”ti. Yopi hetu, yopi paccayo rūpānaṁ uppādāya, sopi anicco. Aniccasambhūtā, bhikkhave, rūpā kuto niccā bhavissanti. Saddā … gandhā … rasā … phoṭṭhabbā … dhammā aniccā. Yopi hetu, yopi paccayo dhammānaṁ uppādāya, sopi anicco.
“Mendicants, sights are impermanent. Since ideas are produced by what is impermanent, how could they be permanent? Seeing this … They understand: ‘… there is nothing further for this place.’” The cause and reason that gives rise to sights is also impermanent. Since sights are produced by what is impermanent, how could they be permanent? Sounds … Smells … Tastes … Touches … Ideas are impermanent. The cause and reason that gives rise to ideas is also impermanent.
「比丘たちよ、色(しき)は無常なり。無常なるものより生じたる法が、いかにして常住たり得ようか。これを観じて……彼らは了知する——『……この境地においては、もはや求むべきものは何もなし』と。」 色を生起せしむる因と縁もまた、無常なり。無常なるものより生じたる色が、いかにして常住たり得ようか。 声(しょう)も……香(こう)も……味(み)も……触(そく)も…… 法(ほう)は無常なり。法を生起せしむる因と縁もまた、無常なり。無常なるものより生じたる法が、いかにして常住たり得ようか。
副テーマ: impermanence,suffering,craving,emptiness
導線タグ: 無常,執着,手放す,変化への恐れ,喪失感,求め続ける苦しみ,満たされない
無常 相応部経典 趣旨一致
“Aniccaṁyeva, bhikkhave, bhikkhu cakkhuṁ aniccanti passati, sāssa hoti sammādiṭṭhi. aniccaṁyeva, bhikkhave, bhikkhu manaṁ aniccanti passati, sāssa hoti sammādiṭṭhi. Sammā passaṁ nibbindati. Nandikkhayā rāgakkhayo; Nandirāgakkhayā cittaṁ suvimuttanti vuccatī”ti. Sammā passaṁ nibbindati. Nandikkhayā rāgakkhayo; Nandirāgakkhayā cittaṁ suvimuttanti vuccati …pe… aniccaṁyeva, bhikkhave, bhikkhu jivhaṁ aniccanti passati, sāssa hoti sammādiṭṭhi.
“Mendicants, the eye really is impermanent. A mendicant sees that it is impermanent: that’s their right view. mind really is impermanent. A mendicant sees that it is impermanent: that’s their right view. Seeing rightly, they grow disillusioned. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing and greed end, the mind is said to be well freed.” Seeing rightly, they grow disillusioned. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing a
比丘たちよ、眼は真に無常なるものである。比丘がそれを無常と観ずる、これが正見である。意もまた真に無常なるものである。比丘がそれを無常と観ずる、これが正見である。正しく観ずることによって、厭離の心が生ずる。歓喜が滅すれば貪りが滅し、貪りが滅すれば歓喜が滅する。歓喜と貪りが共に滅し尽くされるとき、その心は善く解脱せりと説かれるのである。
副テーマ: impermanence,craving,wisdom,attachment
導線タグ: 執着を手放したい,欲望が消えない,心の解放,無常を受け入れる,物事への執着,感情のコントロール,解脱
⚠ 出家者向けの文脈
無常 相応部経典 趣旨一致
“Anicceyeva, bhikkhave, bhikkhu rūpe aniccāti passati, sāssa hoti sammādiṭṭhi. dhamme aniccāti passati, sāssa hoti sammādiṭṭhi. Sammā passaṁ nibbindati. Nandikkhayā rāgakkhayo; Nandirāgakkhayā cittaṁ suvimuttanti vuccatī”ti. Sammā passaṁ nibbindati. Nandikkhayā rāgakkhayo; Nandirāgakkhayā cittaṁ suvimuttanti vuccati. Anicceyeva, bhikkhave, bhikkhu sadde … gandhe … rase … phoṭṭhabbe …
“Mendicants, sights really are impermanent. A mendicant sees that they are impermanent: that’s their right view. Ideas really are impermanent. A mendicant sees that they are impermanent: that’s their right view. Seeing rightly, they grow disillusioned. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing and greed end, the mind is said to be well freed.” Seeing rightly, they grow disillusioned. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When rel
「比丘たちよ、色(しき)はまことに無常なるものである。比丘がそれを無常と見る、これが正見(しょうけん)である。法(ほう)はまことに無常なるものである。比丘がそれを無常と見る、これが正見である。正しく見ることによって、厭離(えんり)の心が生ずる。喜楽(きらく)が尽きれば、貪(とん)が尽きる。貪が尽きれば、喜楽が尽きる。喜楽と貪がともに尽き滅するとき、心はよく解脱(げだつ)せりと説かれるのである。」正しく見ることによって、厭離の心が生ずる。喜楽が尽きれば、貪が尽きる。貪が尽きれば、喜楽が尽きる。
副テーマ: impermanence,craving,wisdom,suffering
導線タグ: 執着,手放せない,欲望,苦しみ,無常,心の解放,物事への執われ
⚠ 出家者向けの文脈
無常 相応部経典 趣旨一致
“Cakkhuṁ, bhikkhave, yoniso manasi karotha, cakkhāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassatha. Kāyaṁ … manaṁ, bhikkhave, yoniso manasi karotha, manāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassatha. Manaṁ, bhikkhave, bhikkhu yoniso manasikaronto, manāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassanto manasmimpi nibbindati. Nandikkhayā rāgakkhayo; Nandirāgakkhayā cittaṁ suvimuttanti vuccatī”ti. Cakkhuṁ, bhikkhave, bhikkhu yoniso manasikaronto, cakkhāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassanto cakkhusmimpi nibbindati. Nandikkhayā rāg
“Mendicants, rationally apply the mind to the eye. Truly see the impermanence of the eye. body … mind. Truly see the impermanence of the mind. When a mendicant does this, they grow disillusioned with the mind. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing and greed end, the mind is said to be well freed.” When a mendicant does this, they grow disillusioned with the eye. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing and greed e
「比丘たちよ、眼に対して如理作意せよ。眼の無常を如実に見よ。……意に対して如理作意せよ。意の無常を如実に見よ。比丘がこのように修するとき、意に対して厭離を生ずる。歓喜が滅するとき、貪欲が滅する。貪欲が滅するとき、歓喜が滅する。歓喜と貪欲がともに滅するとき、心は善く解脱せりと説かれる。」比丘がこのように修するとき、眼に対して厭離を生ずる。歓喜が滅するとき、貪欲が滅する。貪欲が滅するとき、歓喜が滅する。歓喜と貪欲がともに滅するとき……
副テーマ: impermanence,attachment,craving,mindfulness
導線タグ: 執着,欲望,手放す,無常,感覚的快楽,解脱,心の自由
⚠ 出家者向けの文脈
無常 相応部経典 趣旨一致
“Rūpe, bhikkhave, yoniso manasi karotha, rūpāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassatha. dhamme, bhikkhave, yoniso manasi karotha, dhammāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassatha. Dhamme, bhikkhave, bhikkhu yoniso manasikaronto, dhammāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassanto dhammesupi nibbindati. Nandikkhayā rāgakkhayo; rāgakkhayā nandikkhayo. Nandirāgakkhayā cittaṁ suvimuttanti vuccatī”ti. Rūpe, bhikkhave, bhikkhu yoniso manasikaronto, rūpāniccatañca yathābhūtaṁ samanupassanto rūpesupi nibbindati. Nandikk
“Mendicants, rationally apply the mind to sights. Truly see the impermanence of sights. ideas. Truly see the impermanence of ideas. When a mendicant does this, they grow disillusioned with ideas. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing and greed end, the mind is said to be well freed.” When a mendicant does this, they grow disillusioned with sights. When relishing ends, greed ends. When greed ends, relishing ends. When relishing and greed end, the mind is
比丘たちよ、色(しき)に対して、如理作意(にょりさくい)をもって心を向けよ。色の無常を如実に見よ。想(そう)の無常を如実に見よ。比丘がこのように修するとき、想に対して厭離(えんり)を生ずる。歓喜(かんぎ)が滅するとき、貪欲(とんよく)が滅する。貪欲が滅するとき、歓喜が滅する。歓喜と貪欲とが滅するとき、心は善く解脱(げだつ)せりと説かれる。比丘がこのように修するとき、色に対して厭離を生ずる。歓喜が滅するとき、貪欲が滅する。貪欲が滅するとき、歓喜が滅する。歓喜と貪欲とが滅するとき、心は善く解脱せりと説かれる。
副テーマ: impermanence,craving,attachment,mindfulness
導線タグ: 執着を手放したい,欲望に振り回される,物事への執着,心の解放,無常を受け入れる,煩悩,心の平静
⚠ 出家者向けの文脈
無常 スッタニパータ 趣旨一致
Sutta Nipāta 4.10 Purābhedasutta “Kathaṁdassī kathaṁsīlo, upasantoti vuccati; Taṁ me gotama pabrūhi,
どのように見て、どのように行い生きれば、その人は心安らかな者と呼ばれるのでしょうか。ゴータマよ、問われたからには、どうかお答えください。
導線タグ: 心の平安, 生き方の迷い, 精神的安定, 人生の指針, 内面の安らぎ
無常 スッタニパータ 趣旨一致
pucchito uttamaṁ naraṁ”. “Vītataṇho purā bhedā, (iti bhagavā) Pubbamantamanissito; Vemajjhe nupasaṅkheyyo,
「最高の人について教えてください」と問われて、ブッダは答えられた。「死を迎える前に渇愛を離れ、始まりに依存することなく、中間においても測り知ることができない者」
導線タグ: 死への不安, 執着心, 人生の意味, 精神的成長, 悟りの境地
無常 スッタニパータ 趣旨一致
Tassa natthi purakkhataṁ. Akkodhano asantāsī, avikatthī akukkuco; Mantabhāṇī anuddhato, sa ve
彼には何ものも先立つものがない。怒ることなく、恐れることなく、自慢することも後悔することもない。言葉は思慮深く、心は乱れない。まことにその賢者は
導線タグ: 感情コントロール, 心の平静, 精神的成長, ストレス管理, 自己受容
無常 スッタニパータ 趣旨一致
vācāyato muni. Nirāsatti anāgate, atītaṁ nānusocati; Vivekadassī phassesu, diṭṭhīsu ca na nīyati.
言葉を慎み、未来への執着を捨て去り、過去を悔やむことなく、触れ合いの中にあっても独り静寂を見つめ、偏った見解に惑わされることがない。
導線タグ: 過去への後悔, 未来への不安, 執着心, 心の平静, 人間関係の悩み
無常 スッタニパータ 趣旨一致
Patilīno akuhako, apihālu amaccharī; Appagabbho ajeguccho, pesuṇeyye ca no yuto. Sātiyesu
諸々の見解に惑わされることなく、内に籠もり、偽りがなく、羨むことも物惜しみすることもない。傲慢でも不潔でもなく、陰口や中傷にも与しない。
導線タグ: 嫉妬心、物欲、傲慢さ、人間関係の悩み、心の清浄
無常 スッタニパータ 趣旨一致
anassāvī, atimāne ca no yuto; Saṇho ca paṭibhānavā, na saddho na virajjati.
快楽に流されることなく、傲慢にも陥らず、穏やかで理解力があり、執着することも離れすぎることもない。
導線タグ: 執着,感情コントロール,バランス,中庸,心の平静
無常 スッタニパータ 趣旨一致
Lābhakamyā na sikkhati, alābhe ca na kuppati; Aviruddho ca taṇhāya, rasesu nānugijjhati.
利益を得ようと学び求めることなく、損失に対しても怒らない。渇愛に敵対することなく、快楽の味に貪り執着しない。
導線タグ: 欲望, 執着, 怒り, 物欲, 心の平静
← 前23456次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ