🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます
💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 856
すべて
智慧 4287
老い 929
苦しみ 775
正念 717
業・因果 365
死 359
執着 353
幸せ 347
怒り 347
人間関係 246
自己 243
家族 234
不安 177
仕事 154
渇愛 145
慈悲 126
無常 108
孤独 45
空 43
感謝 23
経典: 増支部経典
✕ クリア
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Dveme, bhikkhave, rogā. Katame dve? Kāyiko ca rogo cetasiko ca rogo. Dissanti, bhikkhave, sattā kāyikena rogena ekampi vassaṁ ārogyaṁ paṭijānamānā, dvepi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, tīṇipi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, cattāripi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, pañcapi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, dasapi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, vīsatipi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, tiṁsampi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, cattārīsampi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, paññāsampi vassāni ārogyaṁ paṭijānamānā, v
“Mendicants, there are two kinds of illness. What two? Mental and physical. Some sentient beings are seen who can claim to be free of physical illness for a year, or two, or three years … even up to a hundred years or more. But it’s very hard to find any sentient beings in the world who can claim to be free of mental illness even for an hour, apart from those who have ended the defilements. There are four kinds of illness for those gone forth. What four? To start with, a mendicant has many wishe
比丘たちよ、二種の病がある。いかなる二種であるか。身の病と心の病とである。一年、二年、三年……乃至百年あるいはそれ以上にわたって、身の病なしと言い得る有情が見受けられることがある。しかしながら、この世において、煩悩を滅尽せる者を除いて、一刹那たりとも心の病なしと言い得る有情を見出すことは、はなはだ難しい。出家者にとっての四種の病がある。いかなる四種であるか。まず、比丘は多くの欲求を抱き……
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Dasayime, bhikkhave, ādīnavā rājantepurappavesane. Katame dasa? Idha, bhikkhave, rājā mahesiyā saddhiṁ nisinno hoti. Tatra bhikkhu pavisati. Mahesī vā bhikkhuṁ disvā sitaṁ pātukaroti, bhikkhu vā mahesiṁ disvā sitaṁ pātukaroti. Tattha rañño evaṁ hoti: ‘addhā imesaṁ kataṁ vā karissanti vā’ti. Ayaṁ, bhikkhave, paṭhamo ādīnavo rājantepurappavesane. Puna caparaṁ, bhikkhave, rañño antepuraṁ hatthisammaddaṁ assasammaddaṁ rathasammaddaṁ rajanīyāni rūpasaddagandharasaphoṭṭhabbāni, yāni na pabbajitassa s
“Mendicants, there are ten drawbacks to entering a royal compound. What ten? Firstly, a king is sitting with his chief queen when a monk enters. When the queen sees the monk she smiles, or when the monk sees the queen he smiles. So the king thinks: ‘They’ve done it for sure, or they will do it.’ This is the first drawback of entering a royal compound. Furthermore, in the royal compound there is a trampling of elephants, horses, and chariots, as well as arousing sights, sounds, smells, tastes, an
比丘たちよ、王宮に立ち入ることには十の過患がある。その十とはいかなるものか。
第一に、王が第一妃とともに座しているところへ比丘が入ってきたとする。妃が比丘を見て微笑むか、あるいは比丘が妃を見て微笑む。すると王はこう思う。「あの者どもは既に密通したか、さもなくばこれから密通しようとしているに違いない」と。これが王宮に立ち入ることの第一の過患である。
さらに、王宮においては象・馬・車の往来が絶えず、また目を引く色・声・香・味・
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
…pe… Attanā ca musāvādī hoti, parañca musāvāde samādapeti, musāvāde ca samanuñño hoti, musāvādassa ca vaṇṇaṁ bhāsati—imehi kho …pe…. Attanā ca musāvādā paṭivirato hoti, parañca musāvādā veramaṇiyā samādapeti, musāvādā veramaṇiyā ca samanuñño hoti, musāvādā veramaṇiyā ca vaṇṇaṁ bhāsati—imehi …pe….
“… They themselves lie … … They themselves don’t lie …”
「……彼らは自ら妄語を語る…………彼らは自ら妄語を語らない……」
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Dasayime, bhikkhave, dhammā pabbajitena abhiṇhaṁ paccavekkhitabbā. Katame dasa? ‘Kathaṁbhūtassa me rattindivā vītivattantī’ti pabbajitena abhiṇhaṁ paccavekkhitabbaṁ. ‘Kacci nu kho ahaṁ suññāgāre abhiramāmī’ti pabbajitena abhiṇhaṁ paccavekkhitabbaṁ. ‘Atthi nu kho me uttari manussadhammo alamariyañāṇadassanaviseso adhigato, yenāhaṁ pacchime kāle sabrahmacārīhi puṭṭho na maṅku bhavissāmī’ti pabbajitena abhiṇhaṁ paccavekkhitabbaṁ. Ime kho, bhikkhave, dasa dhammā pabbajitena abhiṇhaṁ paccavekkhitabb
“Mendicants, one who has gone forth should often review these ten things. What ten? ‘As the days and nights pass by, what sort of person am I becoming?’ ‘Do I love to stay in empty huts?’ ‘Do I have any superhuman distinctions in knowledge and vision worthy of the noble ones, so that when my spiritual companions question me on my deathbed I will not be embarrassed?’ One who has gone forth should often review these ten things.” One who has gone forth should often review this: ‘I have secured free
比丘たちよ、出家者はしばしばこの十のことを省察すべきである。いかなる十のことであるか。「日々夜々が過ぎゆく中、我はいかなる者となりつつあるか」「我は空閑処に住することを好むか」「我は聖者にふさわしき知見における超人的な殊勝の法を具えているか、かくして臨終の際に梵行の友らに問われたとき、恥じることなくあり得るか」。出家者はしばしばこの十のことを省察すべきである。出家者はしばしばこれを省察すべきである。「我は自在を得たり」と。
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Ṭhitimpāhaṁ, bhikkhave, na vaṇṇayāmi kusalesu dhammesu, pageva parihāniṁ. Vuḍḍhiñca kho ahaṁ, bhikkhave, vaṇṇayāmi kusalesu dhammesu, no ṭhitiṁ no hāniṁ. Kathañca, bhikkhave, hāni hoti kusalesu dhammesu, no ṭhiti no vuḍḍhi? Idha, bhikkhave, bhikkhu yattako hoti saddhāya sīlena sutena cāgena paññāya paṭibhānena, tassa te dhammā neva tiṭṭhanti no vaḍḍhanti. Hānimetaṁ, bhikkhave, vadāmi kusalesu dhammesu, no ṭhitiṁ no vuḍḍhiṁ. Evaṁ kho, bhikkhave, hāni hoti kusalesu dhammesu, no ṭhiti no vuḍḍhi. K
“Mendicants, I don’t praise stagnation in skillful qualities, let alone decline. I praise growth in skillful qualities, not stagnation or decline. And how is there decline in skillful qualities, not stagnation or growth? It’s when a mendicant has a certain degree of faith, ethics, generosity, wisdom, and eloquence. Those qualities neither stagnate nor grow in them. I call this decline in skillful qualities, not stagnation or growth. This is how there’s decline in skillful qualities, not stagnati
「比丘たちよ、善法における停滞を、私は賞讃しない。まして衰退をや。私が賞讃するのは、善法における増長であり、停滞や衰退ではない。では、いかにして善法における衰退が生じ、停滞や増長が生じないのであろうか。ある比丘に、ある程度の信、戒、布施、智慧、および弁才が備わっているとする。しかるに、それらの諸法がその者において停滞もせず増長もしないとき、私はこれを善法における衰退と呼ぶのであり、停滞でも増長でもない。このようにして、善法における衰退が生じ、停滞や増長が生じないのである。」
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Chahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu abhabbo tatra tatreva sakkhibhabbataṁ pāpuṇituṁ sati sati āyatane. Katamehi chahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu ‘ime hānabhāgiyā dhammā’ti yathābhūtaṁ nappajānāti, ‘ime ṭhitibhāgiyā dhammā’ti yathābhūtaṁ nappajānāti, ‘ime visesabhāgiyā dhammā’ti yathābhūtaṁ nappajānāti, ‘ime nibbedhabhāgiyā dhammā’ti yathābhūtaṁ nappajānāti, asakkaccakārī ca hoti, asappāyakārī ca. Imehi kho, bhikkhave, chahi dhammehi samannāgato bhikkhu abhabbo tatra tatreva sakkhibhab
“Mendicants, a mendicant with six qualities is incapable of realizing anything that can be realized, since each and every one is within range. What six? It’s when a mendicant doesn’t truly understand which qualities make things worse, which keep things steady, which lead to distinction, and which lead to penetration. And they don’t practice carefully or do what’s suitable. A mendicant with these six qualities is incapable of realizing anything that can be realized, since each and every one is wi
比丘らよ、六つの性質を具えた比丘は、いかなる証悟すべきことをも証悟することができない。それはすべて射程の内にあるにもかかわらず、である。六つとは何か。すなわち、ある比丘が、いかなる法が退転をもたらし、いかなる法が停滞をもたらし、いかなる法が勝進をもたらし、いかなる法が通達をもたらすかを、如実に了知しないことである。そして彼は、精勤に修行せず、相応しいことを行わない。比丘らよ、これら六つの性質を具えた比丘は、いかなる証悟すべきことをも証悟することができない。それはすべて射程の内にあるにもかかわらず、である。
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
Ekaṁ samayaṁ bhagavā naḷakapāne viharati palāsavane. Tena kho pana samayena bhagavā tadahuposathe bhikkhusaṅghaparivuto nisinno hoti. Atha kho bhagavā bahudeva rattiṁ bhikkhūnaṁ dhammiyā kathāya sandassetvā samādapetvā samuttejetvā sampahaṁsetvā tuṇhībhūtaṁ tuṇhībhūtaṁ bhikkhusaṅghaṁ anuviloketvā āyasmantaṁ sāriputtaṁ āmantesi: “Vigatathinamiddho kho, sāriputta, bhikkhusaṅgho. Paṭibhātu taṁ, sāriputta, bhikkhūnaṁ dhammī kathā. Piṭṭhi me āgilāyati; tamahaṁ āyamissāmī”ti. “Evaṁ, bhante”ti kho āyas
At one time the Buddha stayed near Naḷakapāna in the grove of flame-of-the-forest trees. Now, at that time it was the sabbath, and the Buddha was sitting surrounded by a Saṅgha of monks. The Buddha spent much of the night educating, encouraging, firing up, and inspiring the mendicants with a Dhamma talk. Then he looked around the Saṅgha of mendicants, who were so very silent. He addressed Venerable Sāriputta, “Sāriputta, the Saṅgha of mendicants is rid of dullness and drowsiness. Give them some
かつて、世尊はナラカパーナ近くの金鳳花の林に滞在されていた。そのとき、布薩の日にあたり、世尊は比丘の僧伽に囲まれて坐しておられた。世尊は夜の大半を、法話によって比丘たちを教化し、励まし、奮い立たせ、歓喜せしめることに費やされた。やがて世尊は、深閑と静まり返った比丘の僧伽を見渡された。そして尊者舎利弗に告げられた。「舎利弗よ、比丘の僧伽は昏沈と睡眠を脱している。なんらか
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
Atha kho āyasmā rāhulo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinnaṁ kho āyasmantaṁ rāhulaṁ bhagavā etadavoca: “Yā ca, rāhula, ajjhattikā pathavīdhātu yā ca bāhirā pathavīdhātu, pathavīdhāturevesā. ‘Taṁ netaṁ mama, nesohamasmi, na meso attā’ti, evametaṁ yathābhūtaṁ sammappaññāya daṭṭhabbaṁ. Evametaṁ yathābhūtaṁ sammappaññāya disvā pathavīdhātuyā nibbindati, pathavīdhātuyā cittaṁ virājeti. Yā ca, rāhula, ajjhattikā āpodhātu yā ca bāhirā āpo
Then Venerable Rāhula went up to the Buddha, bowed, and sat down to one side. The Buddha said to him: “Rāhula, the interior earth element and the exterior earth element are just the earth element. This should be truly seen with right understanding like this: ‘This is not mine, I am not this, this is not my self.’ When you truly see with right understanding, you grow disillusioned with the earth element, detaching the mind from the earth element. The interior water element and the exterior water
時に、尊者ラーフラは世尊のもとに参じ、礼拝して、一傍らに坐した。世尊はかれに告げた。
「ラーフラよ、内なる地の界と外なる地の界とは、ただ地の界に他ならない。これを、『これはわが所有にあらず、われはこれにあらず、これはわが自我にあらず』と、正しき智慧をもって如実に見るべきである。正しき智慧をもって如実に見るとき、汝は地の界に対して厭離を生じ、心を地の界より離脱せしめるであろう。内なる水の界と外なる水の界とは——」
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Dasayime, bhikkhave, dhammā iṭṭhā kantā manāpā dullabhā lokasmiṁ. paññā iṭṭhā kantā manāpā dullabhā lokasmiṁ; dhammā iṭṭhā kantā manāpā dullabhā lokasmiṁ; saggā iṭṭhā kantā manāpā dullabhā lokasmiṁ. Katame dasa? Bhogā iṭṭhā kantā manāpā dullabhā lokasmiṁ; vaṇṇo iṭṭho kanto manāpo dullabho lokasmiṁ; ārogyaṁ iṭṭhaṁ kantaṁ manāpaṁ dullabhaṁ lokasmiṁ; sīlaṁ iṭṭhaṁ kantaṁ manāpaṁ dullabhaṁ lokasmiṁ; brahmacariyaṁ iṭṭhaṁ kantaṁ manāpaṁ dullabhaṁ lokasmiṁ; mittā iṭṭhā kantā manāpā dullabhā lokasmiṁ; b
“Mendicants, these ten likable, desirable, and agreeable things are rare in the world. wisdom, good qualities, and heaven are likable, desirable, and agreeable things that are rare in the world. What ten? Wealth, beauty, health, ethical conduct, the spiritual life, friends, learning, Ten things are roadblocks for these ten likable, desirable, and agreeable things that are rare in the world. Sloth and lack of initiative are a roadblock for wealth. Lack of adornment and decoration are a roadblock
「比丘たちよ、この世において、愛すべく、望ましく、快適なるものは稀有なり。その稀有なる十の事柄あり。いかなる十かと言えば、財富、容色、健康、持戒、梵行、善友、博聞、智慧、善法、そして天界こそ、この世において愛すべく、望ましく、快適なる稀有なるものなり。
そして、これら世において稀有なる十の愛すべく望ましく快適なるものに対し、十の障壁たるものあり。懈怠と無精進は財富への障壁なり。荘厳せず飾らざることは容色への障壁なり。」
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
Ekaṁ samayaṁ bhagavā bhoganagare viharati ānandacetiye. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti. “Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca: “cattārome, bhikkhave, mahāpadese desessāmi, taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti. “Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca: “Katame, bhikkhave, cattāro mahāpadesā? Iti hetaṁ, bhikkhave, chaḍḍeyyātha. Idha, bhikkhave, bhikkhu evaṁ vadeyya: ‘sammukhā metaṁ, āvuso, bhagavato sutaṁ
At one time the Buddha was staying near the Bhoga City, at the Ānanda Shrine. There the Buddha addressed the mendicants, “Mendicants!” “Venerable sir,” they replied. The Buddha said this: “Mendicants, I will teach you the four great references. Listen and apply your mind well, I will speak.” “Yes, sir,” they replied. The Buddha said this: “Mendicants, what are the four great references? And so you should discard it. Take a mendicant who says: ‘Reverend, I have heard and learned this in the prese
以下に翻訳を示します。
---
あるとき、世尊はボーガ城のアーナンダ霊廟の近くに滞在しておられた。そこで世尊は比丘たちに告げられた。「比丘たちよ。」「世尊よ」と彼らは応えた。世尊はこのように説かれた。「比丘たちよ、我は汝らに四つの大いなる拠り所を説こう。よく耳を傾け、心して聴くがよい。今より説くであろう。」「かしこまりました、世尊よ」と彼らは応えた。世尊はこのように説かれた。「比丘たちよ、四大教法とは何であるか。それは捨て去るべきものである。ある比丘がこのように言うとする。『尊者よ、私はかの御方の御前において、このように聞き、このように受持いたしました——』」
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Catūhi, bhikkhave, aṅgehi samannāgato yodhājīvo rājāraho hoti rājabhoggo, rañño aṅganteva saṅkhaṁ gacchati. Katamehi catūhi? Idha, bhikkhave, yodhājīvo ṭhānakusalo ca hoti, dūrepātī ca, akkhaṇavedhī ca, mahato ca kāyassa padāletā. Imehi kho, bhikkhave, catūhi aṅgehi samannāgato yodhājīvo rājāraho hoti rājabhoggo, rañño aṅganteva saṅkhaṁ gacchati. Evamevaṁ kho, bhikkhave, catūhi dhammehi samannāgato bhikkhu āhuneyyo hoti pāhuneyyo dakkhiṇeyyo añjalikaraṇīyo anuttaraṁ puññakkhettaṁ lokassa. Katam
“Mendicants, a warrior with four factors is worthy of a king, fit to serve a king, and is reckoned a factor of kingship. What four? He’s skilled in the basics, a long-distance shooter, a marksman, one who shatters large objects. A warrior with these four factors is worthy of a king, fit to serve a king, and is reckoned a factor of kingship. In the same way, a mendicant with four qualities is worthy of offerings dedicated to the gods, worthy of hospitality, worthy of a religious donation, worthy
比丘たちよ、四つの資質を具えた武士は、王に仕えるに値し、王に奉仕するに相応しく、王国の柱と見なされる。その四つとは何か。彼は基本に熟達し、遠距離を射ることができ、的を射る名手であり、大きなものを打ち砕く者である。これら四つの資質を具えた武士は、王に仕えるに値し、王に奉仕するに相応しく、王国の柱と見なされる。同様に、四つの功徳を具えた比丘は、神々に捧げられた供養を受けるに値し、布施を受けるに相応しく、信施を受けるに値し、
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Cattārome, bhikkhave, sacchikaraṇīyā dhammā. Katame cattāro? Atthi, bhikkhave, dhammā kāyena sacchikaraṇīyā; atthi, bhikkhave, dhammā satiyā sacchikaraṇīyā; atthi, bhikkhave, dhammā cakkhunā sacchikaraṇīyā; atthi, bhikkhave, dhammā paññāya sacchikaraṇīyā. Katame ca, bhikkhave, dhammā kāyena sacchikaraṇīyā? Aṭṭha vimokkhā, bhikkhave, kāyena sacchikaraṇīyā. Katame ca, bhikkhave, dhammā satiyā sacchikaraṇīyā? Pubbenivāso, bhikkhave, satiyā sacchikaraṇīyo. Katame ca, bhikkhave, dhammā cakkhunā sacc
“Mendicants, these four things should be realized. What four? There are things to be realized with direct meditative experience. There are things to be realized with recollection. There are things to be realized with vision. There are things to be realized with wisdom. What things are to be realized with direct meditative experience? The eight liberations. What things are to be realized with recollection? Past lives. What things are to be realized with vision? The passing away and rebirth of sen
「比丘たちよ、四つのことが証得されるべきである。いかなる四つであるか。直接の禅定的体験によって証得されるべきことがある。憶念によって証得されるべきことがある。見によって証得されるべきことがある。慧によって証得されるべきことがある。直接の禅定的体験によって証得されるべきこととは何か。八解脱である。憶念によって証得されるべきこととは何か。過去世である。見によって証得されるべきこととは何か。衆生の死と再生である。
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Dasayimāni, bhikkhave, āghātavatthūni. ‘atthaṁ caratī’ti …pe… ‘atthaṁ carissatī’ti āghātaṁ bandhati; aṭṭhāne ca kuppati— imāni kho, bhikkhave, dasa āghātavatthūnī”ti. Katamāni dasa? ‘Anatthaṁ me acarī’ti āghātaṁ bandhati; ‘anatthaṁ me caratī’ti āghātaṁ bandhati; ‘anatthaṁ me carissatī’ti āghātaṁ bandhati; ‘piyassa me manāpassa anatthaṁ acarī’ti …pe… ‘anatthaṁ caratī’ti …pe… ‘anatthaṁ carissatī’ti āghātaṁ bandhati, ‘appiyassa me amanāpassa atthaṁ acarī’ti …pe…
“Mendicants, there are ten grounds for resentment. ‘They are helping someone I dislike’ … Thinking: ‘They will help someone I dislike,’ you harbor resentment. You get angry for no reason. These are the ten grounds for resentment.” What ten? Thinking: ‘They did wrong to me,’ you harbor resentment. Thinking: ‘They are doing wrong to me’ … ‘They will do wrong to me’ … ‘They did wrong by someone I love’ … ‘They are doing wrong by someone I love’ … ‘They will do wrong by someone I love’ … ‘They helpe
比丘たちよ、怨恨を生じさせる十の根拠がある。
「彼らは我が嫌う者を助けている」……「彼らは我が嫌う者を助けるであろう」と思い、汝らは怨恨を抱く。理由なくして怒りを起こす。これらが怨恨の十の根拠である。
では、いかなる十であるか。
「彼らは我に対して悪をなした」と思い、汝らは怨恨を抱く。「彼らは我に対して悪をなしつつある」と思い……「彼らは我に対して悪をなすであろう」と思い……「彼らは我が愛する者に対して悪をなした」と思い……「彼らは我が愛する者に対して悪をなしつつある」と思い……「彼らは我が愛する者に対して悪をなすであろう」と思い……「彼らは我が嫌う者を助けた」と思い……
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Sotānugatānaṁ, bhikkhave, dhammānaṁ, vacasā paricitānaṁ, manasānupekkhitānaṁ, diṭṭhiyā suppaṭividdhānaṁ cattāro ānisaṁsā pāṭikaṅkhā. Sotānugatānaṁ, bhikkhave, dhammānaṁ, vacasā paricitānaṁ, manasānupekkhitānaṁ, diṭṭhiyā suppaṭividdhānaṁ ayaṁ paṭhamo ānisaṁso pāṭikaṅkho. Katame cattāro? Idha, bhikkhave, bhikkhu dhammaṁ pariyāpuṇāti— suttaṁ, geyyaṁ, veyyākaraṇaṁ, gāthaṁ, udānaṁ, itivuttakaṁ, jātakaṁ, abbhutadhammaṁ, vedallaṁ. Tassa te dhammā sotānugatā honti, vacasā paricitā, manasānupekkhitā, di
“Mendicants, you can expect four benefits when the teachings have been followed by ear, consolidated by voice, examined by the mind, and well comprehended theoretically. This is the first benefit you can expect when the teachings have been followed by ear, consolidated by voice, examined by the mind, and well comprehended theoretically. What four? Take a mendicant who memorizes the teaching— statements, mixed prose & verse, discussions, verses, inspired exclamations, legends, stories of past liv
以下は、増支部経典(AN4.191)の翻訳です。
---
「比丘たちよ、教えを耳によって聞き、声によって確かめ、心によって思惟し、見解によってよく了解するならば、四つの功徳を得ることが期待できる。これが、教えを耳によって聞き、声によって確かめ、心によって思惟し、見解によってよく了解するときに期待される第一の功徳である。では、いかなる四つであるか。ここに一人の比丘がいる。彼は教えを受持する。すなわち、契経・祇夜・記別・伽陀・優陀那・本事・本生・方広・未曾有法、これらの教えを……」
⚠ 出家者向けの文脈
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Dasayime, bhikkhave, āghātapaṭivinayā. atthaṁ carissati, taṁ kutettha labbhāti āghātaṁ paṭivineti, aṭṭhāne ca na kuppati— ime kho, bhikkhave, dasa āghātapaṭivinayā”ti. Katame dasa? ‘Anatthaṁ me acari, taṁ kutettha labbhā’ti āghātaṁ paṭivineti, ‘anatthaṁ me carati, taṁ kutettha labbhā’ti āghātaṁ paṭivineti, ‘anatthaṁ me carissati, taṁ kutettha labbhā’ti āghātaṁ paṭivineti, piyassa me manāpassa anatthaṁ acari …pe… carati …pe… carissati, taṁ kutettha labbhāti āghātaṁ paṭivineti, appiyassa me amanā
“Mendicants, there are these ten ways to get rid of resentment. Thinking: ‘They will help someone I dislike, but what can I possibly do?’ you get rid of resentment. And you don’t get angry for no reason. These are the ten ways of getting rid of resentment.” What ten? Thinking: ‘They harmed me, but what can I possibly do?’ you get rid of resentment. Thinking: ‘They are harming me …’ … ‘They will harm me …’ … ‘They harmed someone I love …’ … ‘They are harming someone I love …’ ‘They will harm some
比丘たちよ、怨恨を除き去るための十の方法がある。
「彼らは我が嫌う者を利するであろう。しかし、私にいったい何ができようか」と思惟することによって、怨恨を除き去るのである。そして、故なく怒ることもなくなるのである。これらが怨恨を除き去る十の方法である。
いかなる十かといえば、「彼らは我を傷つけた。しかし、私にいったい何ができようか」と思惟することによって、怨恨を除き去るのである。「彼らは我を傷つけつつある……」「彼らは我を傷つけるであろう……」「彼らは我が愛する者を傷つけた……」「彼らは我が愛する者を傷つけつつある……」「彼らは我が愛する者を傷つけるであろう……」
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Cattārimāni, bhikkhave, ṭhānāni catūhi ṭhānehi veditabbāni. Katamāni cattāri? Saṁvāsena, bhikkhave, sīlaṁ veditabbaṁ, tañca kho dīghena addhunā, na ittaraṁ; manasikarotā, no amanasikarotā; paññavatā, no duppaññena. Saṁvohārena, bhikkhave, soceyyaṁ veditabbaṁ, tañca kho dīghena addhunā, na ittaraṁ; manasikarotā, no amanasikarotā; paññavatā, no duppaññena. Āpadāsu, bhikkhave, thāmo veditabbo, so ca kho dīghena addhunā, na ittaraṁ; manasikarotā, no amanasikarotā; paññavatā, no duppaññena. Sākacchā
“Mendicants, these four things can be known in four situations. What four? You can get to know a person’s ethics by living with them. But only after a long time, not casually; only when attentive, not when inattentive; and only by the wise, not the witless. You can get to know a person’s purity by dealing with them. … You can get to know a person’s resilience in times of trouble. … You can get to know a person’s wisdom by discussion. But only after a long time, not casually; only when attentive,
比丘たちよ、これら四つのことは、四つの状況において知ることができる。何が四つであるか。
人の戒については、共に生活することによって知ることができる。しかしそれは、長い時を経た後においてのみであり、おざなりにしてではなく、注意深くあるときにのみであり、注意を怠るときにはなく、そして智慧ある者によってのみであり、愚かな者によってではない。
人の清浄については、共に交わることによって知ることができる。……
人の堅忍については、苦難の時においてこそ知ることができる。……
人の智慧については、論議を交わすことによって知ることができる。しかしそれは、長い時を経た後においてのみであり、おざなりにしてではなく、注意深くあるときにのみであり、注意を怠るときにはなく、
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Chayime, bhikkhave, ānisaṁsā sotāpattiphalasacchikiriyāya. Katame cha? Saddhammaniyato hoti, aparihānadhammo hoti, pariyantakatassa dukkhaṁ hoti, asādhāraṇena ñāṇena samannāgato hoti, hetu cassa sudiṭṭho, hetusamuppannā ca dhammā. Ime kho, bhikkhave, cha ānisaṁsā sotāpattiphalasacchikiriyāyā”ti.
“Mendicants, these are the six benefits of realizing the fruit of stream-entry. What six? You’re bound for the true teaching. You’re not liable to decline. You suffer only for a limited period. You have distinct knowledge. You’ve clearly seen causes and the phenomena that arise from causes. These are the six benefits of realizing the fruit of stream-entry.”
「比丘たちよ、預流果を証得することには、六つの功徳がある。いかなる六つか。正法に定まること、退転することなきこと、苦しみを受くること限られた期間のみなること、明確なる智を具えること、縁起とその縁より生ずる諸法を明らかに見ること——これらが、預流果を証得することの六つの功徳である。」
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
Atha kho uttiyo paribbājako yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavatā saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho uttiyo paribbājako bhagavantaṁ etadavoca: “kiṁ nu kho, bho gotama, sassato loko, idameva saccaṁ moghamaññan”ti? “Abyākataṁ kho etaṁ, uttiya, mayā: Atha kho āyasmā ānando uttiyaṁ paribbājakaṁ etadavoca: “tenahāvuso uttiya, upamaṁ te karissāmi. Upamāya m’idhekacce viññū purisā bhāsitassa atthaṁ ājānanti. Seyyathāpi, āvuso
Then the wanderer Uttiya went up to the Buddha, and exchanged greetings with him. When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to the Buddha, “Worthy Gotama, is this right: ‘The cosmos is eternal. This is the only truth, anything else is futile’?” “This has not been declared by me, Uttiya.” Then Ānanda said to the wanderer Uttiya, “Well then, Reverend Uttiya, I shall give you a simile. For by means of a simile some sensible people understand the meaning
「『世界は永遠なり、これのみが真理にして、他はすべて虚妄なり』と、尊者ゴータマはお説きになったのでしょうか」と。「ウッティヤよ、それは余の説くところではない」と。
するとアーナンダが遍歴行者ウッティヤに告げた。「されば、尊者ウッティヤよ、我は汝に一つの譬えを示さん。聡明なる人々は、譬えによってその義を悟るものゆえに」
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
Ekaṁ samayaṁ āyasmā ānando rājagahe viharati tapodārāme. Atha kho āyasmā ānando rattiyā paccūsasamayaṁ paccuṭṭhāya yena tapodā tenupasaṅkami gattāni parisiñcituṁ. Tapodāya gattāni parisiñcitvā paccuttaritvā ekacīvaro aṭṭhāsi gattāni pubbāpayamāno. Kokanudopi kho paribbājako rattiyā paccūsasamayaṁ paccuṭṭhāya yena tapodā tenupasaṅkami gattāni parisiñcituṁ. ‘Tena hi bhavaṁ na jānāti na passatī’ti, iti puṭṭho samāno: ‘na kho ahaṁ, āvuso, na jānāmi na passāmi. Jānāmahaṁ, āvuso, passāmī’ti vadesi. Ya
At one time Venerable Ānanda was staying near Rājagaha in the Hot Springs Monastery. Then Ānanda rose at the crack of dawn and went to the hot springs to bathe. When he had bathed and emerged from the water he stood in one robe drying his limbs. The wanderer Kokanada also rose at the crack of dawn and went to the hot springs to bathe. Yet when asked whether you neither know nor see, you say, ‘That’s not so, reverend. I do know and see.’ How then should we see the meaning of this statement?” “‘Th
以下に翻訳いたします。
---
あるとき、尊者アーナンダはラージャガハの近く、温泉精舎に滞在しておられた。そのころ、アーナンダは夜明けとともに起き出し、温泉へと沐浴に赴かれた。沐浴を終えて水より上がると、尊者は一枚の衣をまとい、その場に立ちながら四肢を乾かしておられた。遊行者コーカナーダもまた、夜明けとともに起き出し、温泉へと沐浴に赴いたのであった。しかるに、「あなたは知りもせず見てもいない」と問われながら、「そうではありません、尊者よ。私はたしかに知り、かつ見ております」と答えるならば、「さらば、この言葉の意義をいかに理解すべきであるか」と問われることとなるであろう。「『そ
---
※ ご提供いただいた原文が途中で切れておりましたため、翻訳も同箇所にて中断しております。原文の続きをご提供いただければ、翻訳を補完いたします。
智慧
増支部経典
趣旨一致
長
“Pāpañca vo, bhikkhave, desessāmi, pāpena pāpatarañca; kalyāṇañca, kalyāṇena kalyāṇatarañca. Taṁ suṇātha …pe…. Katamo ca, bhikkhave, pāpo? Idha, bhikkhave, ekacco pāṇātipātī hoti …pe… micchādiṭṭhiko hoti. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, pāpo. Katamo ca, bhikkhave, pāpena pāpataro? Idha, bhikkhave, ekacco attanā ca pāṇātipātī hoti, parañca pāṇātipāte samādapeti …pe… attanā ca micchādiṭṭhiko hoti, parañca micchādiṭṭhiyā samādapeti. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, pāpena pāpataro. Katamo ca, bhikkhave, kalyāṇo?
“Mendicants, I will teach you who’s bad and who’s worse, who’s good and who’s better. And who’s bad? It’s someone who kills living creatures, steals, and commits sexual misconduct. They use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. And they’re covetous, malicious, with wrong view. This is called bad. And who’s worse? It’s someone who kills living creatures, steals, and commits sexual misconduct. They use speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. They’re covetous, maliciou
比丘たちよ、我は汝らに、悪しき者と更に悪しき者、善き者と更に善き者について説かん。
では、悪しき者とは何者か。それは、生きとし生ける命を奪い、与えられざるものを盗み、邪淫を犯す者である。また、妄語・両舌・悪口・綺語を弄する者である。そして、貪欲にして瞋恚あり、邪見を抱く者である。これを悪しき者と呼ぶ。
では、更に悪しき者とは何者か。それは、生きとし生ける命を奪い、与えられざるものを盗み、邪淫を犯す者である。また、妄語・両舌・悪口・綺語を弄する者である。そして、貪欲にして瞋恚あり……
経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)