🪷

AIブッダ 禅 経典データベース

205件
🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 205
すべて 智慧 4287 老い 929 苦しみ 775 正念 717 業・因果 365 359 執着 353 幸せ 347 怒り 347 人間関係 246 自己 243 家族 234 不安 177 仕事 154 渇愛 145 慈悲 126 無常 108 孤独 45 43 感謝 23
経典: 相応部経典 ✕ クリア
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Atha kho āyasmā bāhiyo yena bhagavā tenupasaṅkami …pe… ekamantaṁ nisinno kho āyasmā bāhiyo bhagavantaṁ etadavoca: “sādhu me, bhante, bhagavā saṅkhittena dhammaṁ desetu, yamahaṁ bhagavato dhammaṁ sutvā eko vūpakaṭṭho appamatto ātāpī pahitatto vihareyyan”ti. “Aniccaṁ, bhante”. “Yaṁ panāniccaṁ dukkhaṁ vā taṁ sukhaṁ vā”ti? “Dukkhaṁ, bhante”. “Yaṁ panāniccaṁ dukkhaṁ vipariṇāmadhammaṁ, kallaṁ nu taṁ samanupassituṁ: ‘etaṁ mama, esohamasmi, eso me attā’”ti? “No hetaṁ, bhante”. “Evaṁ passaṁ, bāhiya, suta
Then Venerable Bāhiya went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and said to him: “Sir, may the Buddha please teach me Dhamma in brief. When I’ve heard it, I’ll live alone, withdrawn, diligent, keen, and resolute.” “Impermanent, sir.” “But if it’s impermanent, is it suffering or happiness?” “Suffering, sir.” “But if it’s impermanent, suffering, and perishable, is it fit to be regarded thus: ‘This is mine, I am this, this is my self’?” “No, sir.” “Seeing this, a learned noble disciple gr
ときに、尊者バーヒヤは世尊のもとに近づき、礼拝して一方に座し、こう申し上げた。「世尊よ、どうか世尊は、私に略して法を説いてくださいますように。それを聞いて、私は独り遠離し、怠ることなく、精励し、専心して住したいと思います。」 「無常なり、と。」「しかし、もしそれが無常であるならば、それは苦でしょうか、楽でしょうか。」「苦なり、と。」「しかし、もしそれが無常であり、苦であり、壊滅する性質のものであるならば、それを『これは我がものなり、これは我なり、これは我が自己なり』と観ることは、果たして適当でありましょうか。」「否、世尊よ。」「このように観ずるならば、多聞の聖弟子は厭離を生じ……」
導線タグ: 罪悪感
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Idhāhaṁ, āvuso, gijjhakūṭā pabbatā orohanto addasaṁ itthiṁ duggandhaṁ maṅguliṁ vehāsaṁ gacchantiṁ. Tamenaṁ gijjhāpi kākāpi kulalāpi anupatitvā anupatitvā vitacchenti virājenti. Sā sudaṁ aṭṭassaraṁ karoti …pe… esā, bhikkhave, itthī imasmiṁyeva rājagahe ikkhaṇikā ahosi …pe….
“Just now, reverend, as I was descending from Vulture’s Peak Mountain I saw a woman stinking and dingy as a catfish flying through the air. Vultures, crows, and hawks kept chasing her, pecking and clawing as she screamed in pain. …” … “That woman used to be a sorceress right here in Rājagaha. …”
「尊者よ、今しがた私は鷲の峰より下りてまいる折に、一人の女が虚空を飛ぶのを目にいたしました。その女は鯰のごとく腐臭を放ち、穢れに塗れておりました。鷲、烏、鷹どもが追いすがり、嘴で啄み、爪で引き裂くたびに、女は苦悶の叫びを上げておりました。……」……「かの女は、ここ王舎城においてかつて呪術師であったのです。……」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Ejā, bhikkhave, rogo, ejā gaṇḍo, ejā sallaṁ. Tasmātiha, bhikkhave, tathāgato anejo viharati vītasallo. Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya ‘anejo vihareyyaṁ vītasallo’ti, cakkhuṁ na maññeyya, cakkhusmiṁ na maññeyya, cakkhuto na maññeyya, cakkhu meti na maññeyya; rūpe na maññeyya, rūpesu na maññeyya, rūpato na maññeyya, rūpā meti na maññeyya; cakkhuviññāṇaṁ na maññeyya, cakkhuviññāṇasmiṁ na maññeyya, cakkhuviññāṇato na maññeyya, cakkhuviññāṇaṁ meti na maññeyya; cakkhusamphassaṁ na maññ
“Mendicants, turbulence is a disease, a boil, a dart. That’s why the Realized One lives unperturbed, with dart drawn out. Now, a mendicant might wish: ‘May I live unperturbed, with dart drawn out.’ So let them not conceive anything to be the eye, let them not conceive it in the eye, let them not conceive it as the eye, let them not conceive that ‘the eye is mine.’ Let them not conceive sights … eye consciousness … eye contact … Let them not conceive anything to be the pleasant, painful, or neutr
比丘たちよ、動揺とは病であり、腫れ物であり、矢である。それゆえに如来は、矢を抜き取り、動揺することなく住する。 さて、ある比丘がこのように願うかもしれない。「願わくば、矢を抜き取り、動揺することなく住せんことを」と。されば彼は、眼を何ものかとして思量すべからず、眼の中に思量すべからず、眼として思量すべからず、「眼は我がものなり」と思量すべからず。色を……眼識を……眼触を……思量すべからず。また、眼触を縁として生ずる楽受・苦受・不苦不楽受のいずれをも思量すべからず。
⚠ 出家者向けの文脈
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Idhāhaṁ, āvuso, gijjhakūṭā pabbatā orohanto addasaṁ asīsakaṁ kabandhaṁ vehāsaṁ gacchantaṁ. Tassa ure akkhīni ceva honti mukhañca. Tamenaṁ gijjhāpi kākāpi kulalāpi anupatitvā anupatitvā vitacchenti virājenti. So sudaṁ aṭṭassaraṁ karoti …pe… eso, bhikkhave, satto imasmiṁyeva rājagahe hāriko nāma coraghātako ahosi …pe….
“Just now, reverend, as I was descending from Vulture’s Peak Mountain I saw a headless trunk flying through the air. Its eyes and mouth were on its chest. Vultures, crows, and hawks kept chasing it, pecking and clawing as it screamed in pain. …” … “That being used to be an executioner named Taker right here in Rājagaha. …”
「尊者よ、たった今、私はグリジャクータ山より下りてまいる途中に、首なき胴体が虚空を飛ぶのを目にいたしました。その眼と口は胸のあたりにございました。鷲、烏、鷹どもが絶えずそれを追い回し、苦悶の叫びを上げるその身を、嘴で啄み、爪で引き裂いておりました。……」……「かの衆生は、かつてこのラージャガハにて『奪う者』と呼ばれる処刑人であった。……」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
… “Evameva kho, bhikkhave, appakā te sattā ye pettivisayā cutā devesu paccājāyanti; atha kho eteva bahutarā sattā ye pettivisayā cutā pettivisaye paccājāyanti. Taṁ kissa hetu? Adiṭṭhattā, bhikkhave, catunnaṁ ariyasaccānaṁ. Katamesaṁ catunnaṁ? Dukkhassa ariyasaccassa, dukkhasamudayassa ariyasaccassa, dukkhanirodhassa ariyasaccassa, dukkhanirodhagāminiyā paṭipadāya ariyasaccassa. Tasmātiha, bhikkhave, ‘idaṁ dukkhan’ti yogo karaṇīyo, ‘ayaṁ dukkhasamudayo’ti yogo karaṇīyo, ‘ayaṁ dukkhanirodho’ti yog
“… the sentient beings who die as ghosts and are reborn as gods are few, while those who die as ghosts and are reborn in the ghost realm are many. Why is that? It’s because they haven’t seen the four noble truths. What four? The noble truths of suffering, the origin of suffering, the cessation of suffering, and the practice that leads to the cessation of suffering. That’s why you should practice meditation to understand: ‘This is suffering’ … ‘This is the origin of suffering’ … ‘This is the cess
死して餓鬼より天界に生まれ変わる衆生は少なく、死して餓鬼より再び餓鬼道に生まれ変わる衆生は多い。何ゆえであるか。それは、四聖諦を見ていないからである。いかなる四つか。苦聖諦、苦集聖諦、苦滅聖諦、苦滅道聖諦である。それゆえに、「これが苦である」と……「これが苦の集(起源)である」と……「これが苦の滅である」と……理解するために、瞑想修行に励むべきである。
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Idhāhaṁ, āvuso, gijjhakūṭā pabbatā orohanto addasaṁ bhikkhuṁ vehāsaṁ gacchantaṁ. Tassa saṅghāṭipi ādittā sampajjalitā sajotibhūtā, pattopi āditto sampajjalito sajotibhūto, kāyabandhanampi ādittaṁ sampajjalitaṁ sajotibhūtaṁ, kāyopi āditto sampajjalito sajotibhūto. So sudaṁ aṭṭassaraṁ karoti …pe… eso, bhikkhave, bhikkhu kassapassa sammāsambuddhassa pāvacane pāpabhikkhu ahosi …pe….
“Just now, reverend, as I was descending from Vulture’s Peak Mountain I saw a monk flying through the air. His outer robe, bowl, belt, and body were burning, blazing, and glowing as he screamed in pain. …” … “That monk used to be a bad monk in the time of Buddha Kassapa’s dispensation. …”
「尊者よ、たった今、私がヴルチャーズ・ピーク山より下りてまいりますと、一人の比丘が空中を飛んでいるのを目にしました。その者の袈裟、鉢、帯、そして身体が燃え盛り、炎を上げ、赤々と輝きながら、苦悶の叫びを上げておりました。……」……「あの比丘はかつて、迦葉仏(カッサパ仏)の教法の時代において、悪しき比丘であったのです。……」
⚠ 出家者向けの文脈
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Chayime, bhikkhave, phassāyatanā adantā aguttā arakkhitā asaṁvutā dukkhādhivāhā honti. Katame cha? Cakkhu, bhikkhave, phassāyatanaṁ adantaṁ aguttaṁ arakkhitaṁ asaṁvutaṁ dukkhādhivāhaṁ hoti …pe… jivhā, bhikkhave, phassāyatanaṁ adantaṁ aguttaṁ arakkhitaṁ asaṁvutaṁ dukkhādhivāhaṁ hoti …pe… mano, bhikkhave, phassāyatanaṁ adantaṁ aguttaṁ arakkhitaṁ asaṁvutaṁ dukkhādhivāhaṁ hoti. Ime kho, bhikkhave, cha phassāyatanā adantā aguttā arakkhitā asaṁvutā dukkhādhivāhā honti”. Evaṁ mano cha
At Sāvatthī. “Mendicants, these six fields of contact bring suffering when they’re untamed, unguarded, unprotected, and unrestrained. What six? The field of eye contact brings suffering when it’s untamed, unguarded, unprotected, and unrestrained. The field of ear contact … nose contact … tongue contact … body contact … The field of mind contact brings suffering when it’s untamed, unguarded, unprotected, and unrestrained. These six fields of contact bring suffering when they’re untamed, unguarded
舎衛城にて。「比丘たちよ、この六つの触処は、調御されず、守護されず、保護されず、制御されざるとき、苦をもたらす。いかなる六つか。眼触処は、調御されず、守護されず、保護されず、制御されざるとき、苦をもたらす。耳触処も……鼻触処も……舌触処も……身触処も……意触処は、調御されず、守護されず、保護されず、制御されざるとき、苦をもたらす。これら六つの触処は、調御されず、守護されず、保護されず、制御されざるとき、苦をもたらすのである。
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Idhāhaṁ, āvuso, gijjhakūṭā pabbatā orohanto addasaṁ sāmaṇeriṁ vehāsaṁ gacchantiṁ. Tassā saṅghāṭipi ādittā sampajjalitā sajotibhūtā, pattopi āditto sampajjalito sajotibhūto, kāyabandhanampi ādittaṁ sampajjalitaṁ sajotibhūtaṁ, kāyopi āditto sampajjalito sajotibhūto. Sā sudaṁ aṭṭassaraṁ karoti. Tassa mayhaṁ, āvuso, etadahosi: ‘acchariyaṁ vata bho, abbhutaṁ vata bho. Evarūpopi nāma satto bhavissati. Evarūpopi nāma yakkho bhavissati. Evarūpopi nāma attabhāvapaṭilābho bhavissatī’”ti. Atha kho bhagavā
“Just now, reverend, as I was descending from Vulture’s Peak Mountain I saw a novice nun flying through the air. Her outer robe, bowl, belt, and body were burning, blazing, and glowing as she screamed in pain. It occurred to me: ‘Oh lord, how incredible, how amazing! That there can be such a sentient being, such a spirit, such an incarnation!’” Then the Buddha said to the mendicants: “Mendicants, there are disciples who live full of vision and knowledge, since a disciple knows, sees, and witness
「尊者よ、私はちょうど今、鷲の峯山より下りてまいりますとき、一人の沙弥尼が虚空を飛ぶのを目にいたしました。その外衣も、鉢も、腰帯も、そして身体も、燃え盛り、炎を上げ、赤々と輝きながら、彼女は苦悶の叫びを上げておりました。その時、私の心にこのような思いが生じました。『ああ、何と不可思議なことか、何と驚くべきことか。このような有情が、このような霊が、このような化生が存在しうるとは』」と。 そこで世尊は比丘たちにこのように告げられた。「比丘たちよ、正見と正知に満ちて住する弟子たちがいる。そのような弟子は、これを知り、これを見、これを直に証するがゆえに——」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Kimatthiyaṁ, āvuso sāriputta, samaṇe gotame brahmacariyaṁ vussatī”ti? “Dukkhassa kho, āvuso, pariññatthaṁ bhagavati brahmacariyaṁ vussatī”ti. “Atthi panāvuso, maggo atthi paṭipadā etassa dukkhassa pariññāyā”ti? “Atthi kho, āvuso, maggo atthi paṭipadā, etassa dukkhassa pariññāyā”ti?
“Reverend Sāriputta, what’s the purpose of leading the spiritual life under the ascetic Gotama?” “The purpose of leading the spiritual life under the Buddha is to completely understand suffering.” “But, reverend, is there a path and a practice for completely understanding this suffering?” “There is.” …
「尊者サーリプッタよ、沙門ゴータマのもとで梵行を修める目的は何でありましょうか。」「仏陀のもとで梵行を修める目的は、苦を完全に了知することにあります。」「しかし尊者よ、この苦を完全に了知するための道と修行はあるのでしょうか。」「あります。」……
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Samādhiṁ, bhikkhave, bhāvetha. Dhammā … manoviññāṇaṁ … manosamphasso … ‘yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tampi aniccan’ti yathābhūtaṁ pajānāti. Samādhiṁ, bhikkhave, bhāvetha. Samāhito, bhikkhave, bhikkhu yathābhūtaṁ pajānātī”ti. Samāhito, bhikkhave, bhikkhu yathābhūtaṁ pajānāti. Kiñca yathābhūtaṁ pajānāti? ‘Cakkhu aniccan’ti yathābhūtaṁ pajānāti; ‘rūpā aniccā’ti yathābhūtaṁ pajānāti; ‘cakkhuviññāṇaṁ aniccan’ti yathābhūtaṁ pajānāti; ‘cakkh
“Mendicants, develop immersion. They truly understand that ideas … mind consciousness … mind contact … the pleasant, painful, or neutral feeling that arises dependent on mind contact is impermanent. Mendicants, develop immersion. A mendicant who has immersion truly understands.” A mendicant who has immersion truly understands. What do they truly understand? They truly understand that the eye is impermanent. They truly understand that sights … eye consciousness … eye contact … the pleasant, painf
比丘たちよ、三昧を修めよ。三昧を修めた者は、真実を如実に知見する。 では、何を如実に知見するのか。 眼は無常なりと如実に知見する。色は無常なりと如実に知見する。眼識は無常なりと如実に知見する。眼触は無常なりと如実に知見する。眼触を縁として生ずる楽受・苦受・捨受もまた無常なりと如実に知見する。 比丘たちよ、三昧を修めよ。三昧を修めた比丘は、真実を如実に知見する。 意は無常なりと如実に知見する。法は無常なりと如実に知見する。意識は無常なりと如実に知見する。意触は無常なりと如実に知見する。意触を縁として生ずる楽受・苦受・捨受もまた無常なりと如実に知見する。 比丘たちよ、三昧を修めよ。三昧を修めた比丘は、真実を如実に知見するのである。
⚠ 出家者向けの文脈
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Paṭisallāne, bhikkhave, yogamāpajjatha. Paṭisallīno, bhikkhave, bhikkhu yathābhūtaṁ pajānātī”ti. Paṭisallīno, bhikkhave, bhikkhu yathābhūtaṁ pajānāti. Kiñca yathābhūtaṁ pajānāti? ‘Cakkhu aniccan’ti yathābhūtaṁ pajānāti; ‘rūpā aniccā’ti yathābhūtaṁ pajānāti; ‘cakkhuviññāṇaṁ aniccan’ti yathābhūtaṁ pajānāti; ‘cakkhusamphasso anicco’ti yathābhūtaṁ pajānāti …pe… ‘yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tampi aniccan’ti yathābhūtaṁ pajānāti. Paṭisallā
“Mendicants, meditate in retreat. A mendicant in retreat truly understands.” A mendicant in retreat truly understands. What do they truly understand? They truly understand that the eye is impermanent. They truly understand that sights … eye consciousness … eye contact … the pleasant, painful, or neutral feeling that arises dependent on mind contact is impermanent. Mendicants, meditate in retreat.
「比丘たちよ、独処して瞑想しなさい。独処する比丘は、真実を如実に了知する。」比丘たちよ、独処する比丘は、真実を如実に了知する。では、何を如実に了知するのか。眼は無常であると如実に了知する。色は……眼識は……眼触は……そして意触を縁として生ずる楽・苦・不苦不楽の諸受は、無常であると如実に了知する。比丘たちよ、独処して瞑想しなさい。
⚠ 出家者向けの文脈
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Yaṁ, bhikkhave, na tumhākaṁ, taṁ pajahatha. Cakkhuviññāṇaṁ na tumhākaṁ. Cakkhusamphasso na tumhākaṁ. Yampidaṁ cakkhusamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tampi na tumhākaṁ. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissati. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissati. Kiñca, bhikkhave, na tumhākaṁ? Cakkhu, bhikkhave, na tumhākaṁ. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissati. Rūpā na tumhākaṁ. Jivhā na tumhākaṁ. Mano na tumhākaṁ. Manosamphasso na tumhākaṁ. Yampidaṁ manosam
“Mendicants, give up what’s not yours. Eye consciousness … Eye contact … The pleasant, painful, or neutral feeling that arises dependent on eye contact isn’t yours: give it up. Giving it up will be for your welfare and happiness. Giving it up will be for your welfare and happiness. And what isn’t yours? The eye isn’t yours: give it up. Giving it up will be for your welfare and happiness. Sights … The ear … nose … tongue … body … The mind isn’t yours: give it up. Mind contact … The pleasant, pain
比丘たちよ、汝らのものにあらざるものを捨て去るべし。 眼識……眼触……眼触を縁として生ずる楽受・苦受・不苦不楽受、これらは汝らのものにあらず。これを捨て去るべし。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。 では、汝らのものにあらざるものとは何か。眼は汝らのものにあらず。これを捨て去るべし。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。色……耳……鼻……舌……身……意は汝らのものにあらず。これを捨て去るべし。意触……楽受・苦受・不苦不楽受、これらもまた汝らのものにあらず。これを捨て去るべし。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“‘Vedanā, vedanā’ti, āvuso sāriputta, vuccati. Katamā nu kho, āvuso, vedanā”ti? “Tisso imāvuso, vedanā. Katamā tisso? Sukhā vedanā, dukkhā vedanā, adukkhamasukhā vedanā— imā kho, āvuso, tisso vedanā”ti. “Atthi panāvuso, maggo atthi paṭipadā, etāsaṁ tissannaṁ vedanānaṁ pariññāyā”ti? “Atthi kho, āvuso, maggo atthi paṭipadā, etāsaṁ tissannaṁ vedanānaṁ pariññāyā”ti.
“Reverend Sāriputta, they speak of this thing called ‘feeling’. What is feeling?” “Reverend, there are three feelings. What three? Pleasant, painful, and neutral feeling. These are the three feelings.” “But reverend, is there a path and a practice for completely understanding these three feelings?” “There is.” …
「サーリプッタ尊者よ、『受』というものが説かれておりますが、受とはいかなるものでありましょうか。」「尊者よ、受には三種があります。いかなる三種かといえば、楽受・苦受・捨受であります。これが三種の受であります。」「しかし尊者よ、これら三種の受を完全に了知するための道と修行というものが存在するのでありましょうか。」「存在します。」……
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Yaṁ, bhikkhave, na tumhākaṁ taṁ pajahatha. Cakkhuviññāṇaṁ na tumhākaṁ. Cakkhusamphasso na tumhākaṁ. yampidaṁ manosamphassapaccayā uppajjati vedayitaṁ sukhaṁ vā dukkhaṁ vā adukkhamasukhaṁ vā tampi na tumhākaṁ. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissati. Yampi, bhikkhave, na tumhākaṁ, taṁ pajahatha. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissati. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissatī”ti. Kiñca, bhikkhave, na tumhākaṁ? Cakkhu, bhikkhave, na tumhākaṁ. Taṁ vo pahīnaṁ hitāya sukhāya bhavissati. Rūpā na tu
“Mendicants, give up what’s not yours. Eye consciousness … Eye contact … The pleasant, painful, or neutral feeling that arises dependent on mind contact isn’t yours: give it up. Giving it up will be for your welfare and happiness. Give up what’s not yours. Giving it up will be for your welfare and happiness. Giving it up will be for your welfare and happiness.” And what isn’t yours? The eye isn’t yours: give it up. Giving it up will be for your welfare and happiness. Sights …
「比丘たちよ、汝らのものならざるものを捨て去れ。眼識を……眼触を……意触によって生じる楽・苦・不苦不楽の受もまた、汝らのものにあらず。これを捨て去れ。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。汝らのものならざるものを捨て去れ。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。」では、汝らのものならざるものとは何か。眼は汝らのものにあらず。これを捨て去れ。これを捨て去ることは、汝らの利益と安楽のためとなるであろう。色境もまた然り……
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“‘Avijjā, avijjā’ti, āvuso sāriputta, vuccati. Katamā nu kho, āvuso, avijjā”ti? “Yaṁ kho, āvuso, dukkhe aññāṇaṁ, dukkhasamudaye aññāṇaṁ, dukkhanirodhe aññāṇaṁ, dukkhanirodhagāminiyā paṭipadāya aññāṇaṁ— ayaṁ vuccatāvuso, avijjā”ti. “Atthi panāvuso, maggo atthi paṭipadā, etissā avijjāya pahānāyā”ti? “Atthi kho, āvuso, maggo atthi paṭipadā, etissā avijjāya pahānāyā”ti.
“Reverend Sāriputta, they speak of this thing called ‘ignorance’. What is ignorance?” “Not knowing about suffering, the origin of suffering, the cessation of suffering, and the practice that leads to the cessation of suffering. This is called ignorance.” “But, reverend, is there a path and a practice for giving up that ignorance?” “There is.” …
「尊者サーリプッタよ、人々は『無明』というものを説きますが、無明とは何でありましょうか。」「苦を知らず、苦の集を知らず、苦の滅を知らず、苦の滅に至る道を知らざること、これを無明と呼ぶのです。」「しかし尊者よ、その無明を捨断するための道と修行というものがあるのでしょうか。」「あります。」……
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Kismiṁ nu kho, bhikkhave, sati kiṁ upādāya uppajjati ajjhattaṁ sukhaṁ dukkhan”ti? “Mano nicco vā anicco vā”ti? “Anicco, bhante”. “Yaṁ panāniccaṁ dukkhaṁ vā taṁ sukhaṁ vā”ti? “Dukkhaṁ, bhante”. “Yaṁ panāniccaṁ dukkhaṁ vipariṇāmadhammaṁ, api nu taṁ anupādāya uppajjeyya ajjhattaṁ sukhaṁ dukkhan”ti? “Bhagavaṁmūlakā no, bhante, dhammā …pe…. “No hetaṁ, bhante”. “Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako cakkhusmimpi nibbindati …pe… manasmimpi nibbindati. Nibbindaṁ virajjati; virāgā vimuccati; vimutt
“Mendicants, when what exists, because of grasping what, do pleasure and pain arise in oneself?” mind permanent or impermanent?” “Impermanent, sir.” “But if it’s impermanent, is it suffering or happiness?” “Suffering, sir.” “But by not grasping what’s impermanent, suffering, and perishable, would pleasure and pain arise in oneself?” “Our teachings are rooted in the Buddha. …” “No, sir.” “Seeing this, a learned noble disciple grows disillusioned with the eye, ear, nose, tongue, body, and mind. Be
「比丘たちよ、何が存在するとき、何を取著することによって、自らの内に楽と苦とが生じるのであろうか」 「意は常住なりや、それとも無常なりや」 「無常にございます、尊者よ」 「では、無常なるものは、苦なりや、それとも楽なりや」 「苦にございます、尊者よ」 「では、無常にして、苦にして、変滅する法を取著しなければ、自らの内に楽と苦とが生じることがあろうか」 「われらの教えは仏陀に根ざしております……」 「いいえ、尊者よ」 「これを見て、多聞の聖なる弟子は、眼・耳・鼻・舌・身・意に対して厭離を生じる。厭離して……」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Tatra kho āyasmā sāriputto bhikkhū āmantesi: “āvuso bhikkhave”ti. “Āvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato sāriputtassa paccassosuṁ. Āyasmā sāriputto etadavoca: “Idha mayhaṁ, āvuso, rahogatassa paṭisallīnassa evaṁ cetaso parivitakko udapādi: ‘atthi nu kho taṁ kiñci lokasmiṁ yassa me vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṁ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā’ti? Tassa mayhaṁ, āvuso, etadahosi: ‘natthi kho taṁ kiñci lokasmiṁ yassa me vipariṇāmaññathābhāvā uppajjeyyuṁ sokaparidevadukkhadomanassup
At Sāvatthī. There Sāriputta addressed the mendicants: “Reverends, mendicants!” “Reverend,” they replied. Sāriputta said this: “Just now, reverends, as I was in private retreat this thought came to mind: ‘Is there anything in the world whose decay and perishing would give rise to sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress in me?’ It occurred to me: ‘There is nothing in the world whose decay and perishing would give rise to sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress in me.’” When he s
舎衛城にて。そこで舎利弗は諸々の比丘たちに呼びかけた。「尊き友よ、比丘たちよ。」「尊き友よ」と、彼らは答えた。舎利弗はかく語った。「尊き友よ、先ほど私が独り閑居して坐していたとき、このような思いが心に浮かびました。『この世において、その衰滅と消逝が、我が心に愁・悲・苦・憂・悩を生じさせるようなものが、果たして存在するであろうか』と。そして私にはこのことが明らかとなりました。『この世において、その衰滅と消逝が、我が心に愁・悲・苦・憂・悩を生じさせるようなものは、何一つ存在しない』と。」彼がこのように語ったとき――
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Dukkhassa, bhikkhave, samudayañca atthaṅgamañca desessāmi. Ayaṁ dukkhassa samudayo …pe… manañca paṭicca dhamme ca uppajjati manoviññāṇaṁ. Tiṇṇaṁ saṅgati phasso. Phassapaccayā vedanā; vedanāpaccayā taṇhā. Ayaṁ kho, bhikkhave, dukkhassa samudayo. Taṁ suṇātha. Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa samudayo? Cakkhuñca paṭicca rūpe ca uppajjati cakkhuviññāṇaṁ. Tiṇṇaṁ saṅgati phasso. Phassapaccayā vedanā; vedanāpaccayā taṇhā. Ayaṁ dukkhassa samudayo …pe… Katamo ca, bhikkhave, dukkhassa atthaṅgamo? Ayaṁ duk
“Mendicants, I will teach you the origin and disappearance of suffering. Mind consciousness arises dependent on the mind and ideas. The meeting of the three is contact. Contact is a requirement for feeling. Feeling is a requirement for craving. This is the origin of suffering. Listen … And what, mendicants, is the origin of suffering? Eye consciousness arises dependent on the eye and sights. The meeting of the three is contact. Contact is a requirement for feeling. Feeling is a requirement for c
「比丘たちよ、我は苦の生起と滅尽を説かん。 比丘たちよ、苦の生起とは何か。眼と色とに縁りて眼識が生ず。この三者の和合が触なり。触を縁として受が生じ、受を縁として渇愛が生ず。これが苦の生起なり。 諦聴せよ……また比丘たちよ、苦の生起とは何か。眼と色とに縁りて眼識が生ず。この三者の和合が触なり。触を縁として受が生じ、受を縁として渇愛が生ず。 意と法とに縁りて意識が生ず。この三者の和合が触なり。触を縁として受が生じ、受を縁として渇愛が生ず。これが苦の生起なり。」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Lokassa, bhikkhave, samudayañca atthaṅgamañca desessāmi. jātipaccayā jarāmaraṇaṁ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā sambhavanti. Ayaṁ kho, bhikkhave, lokassa samudayo …pe… manañca paṭicca dhamme ca uppajjati manoviññāṇaṁ. Tiṇṇaṁ saṅgati phasso. Phassapaccayā vedanā; vedanāpaccayā taṇhā; taṇhāpaccayā upādānaṁ; upādānapaccayā bhavo; bhavapaccayā jāti; jātipaccayā jarāmaraṇaṁ sokaparidevadukkhadomanassupāyāsā sambhavanti. Taṁ suṇātha. Ayaṁ kho, bhikkhave, lokassa samudayo. Katamo ca, bhikkhave, lok
“Mendicants, I will teach you the origin and disappearance of the world. Rebirth is a requirement for old age and death, sorrow, lamentation, pain, sadness, and distress to come to be. This is the origin of the world. … Mind consciousness arises dependent on the mind and ideas. The meeting of the three is contact. Contact is a requirement for feeling. Feeling is a requirement for craving. Craving is a requirement for grasping. Grasping is a requirement for continued existence. Continued existenc
「比丘たちよ、われは世界の生起と滅没を説かん。老死・愁・悲・苦・憂・悩の生ずるには、生を縁とす。これが世界の生起なり。……意と法とを縁として意識は生ず。この三者の和合が触なり。触を縁として受が生じ、受を縁として愛が生じ、愛を縁として取が生じ、取を縁として有が生じ、有を縁として
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Kismiṁ nu kho, bhikkhave, sati kiṁ upādāya kiṁ abhinivissa seyyohamasmīti vā hoti, sadisohamasmīti vā hoti, hīnohamasmīti vā hotī”ti? “Mano nicco vā anicco vā”ti? “Anicco, bhante”. “Yaṁ panāniccaṁ dukkhaṁ vā taṁ sukhaṁ vā”ti? “Dukkhaṁ, bhante”. “Yaṁ panāniccaṁ dukkhaṁ vipariṇāmadhammaṁ, api nu taṁ anupādāya seyyohamasmīti vā assa, sadisohamasmīti vā assa, hīnohamasmīti vā assā”ti? “No hetaṁ, bhante”. “Evaṁ passaṁ, bhikkhave, sutavā ariyasāvako cakkhusmimpi nibbindati …pe… manasmimpi nibbindati.
“Mendicants, when what exists, because of grasping what and insisting on what, do people think ‘I’m better’ or ‘I’m equal’ or ‘I’m worse’?” “Is the mind permanent or impermanent?” “Impermanent, sir.” “But if it’s impermanent, is it suffering or happiness?” “Suffering, sir.” “But by not grasping what’s impermanent, suffering, and perishable, would people think ‘I’m better’ or ‘I’m equal’ or ‘I’m worse’?” “No, sir.” “Seeing this, a learned noble disciple grows disillusioned with the eye, ear, nose
「比丘たちよ、何が存在し、何を執取し、何に固執するがゆえに、人々は『我は優れている』『我は等しい』『我は劣っている』と思量するのであろうか。意は常住なりや、それとも無常なりや。」「無常にございます、世尊。」「しからば、無常なるものは、苦なりや、楽なりや。」「苦にございます、世尊。」「しかるに、無常にして苦なる、壊滅すべきものを執取せずして、人々は果たして『我は優れている』『我は等しい』『我は劣っている』と思量するであろうか。」「いいえ、世尊、そのようなことはございません。」「比丘たちよ、かく観ずるとき、多聞なる聖なる弟子は、眼に対しても、耳に対しても、鼻に対しても、厭離の心を生ずるのである。」
← 前67891011次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ