🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます
💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 856
すべて
智慧 4287
老い 929
苦しみ 775
正念 717
業・因果 365
死 359
執着 353
幸せ 347
怒り 347
人間関係 246
自己 243
家族 234
不安 177
仕事 154
渇愛 145
慈悲 126
無常 108
孤独 45
空 43
感謝 23
経典: 増支部経典
✕ クリア
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Saṁyogavisaṁyogaṁ vo, bhikkhave, dhammapariyāyaṁ desessāmi. Taṁ suṇātha …pe… katamo ca so, bhikkhave, saṁyogo visaṁyogo dhammapariyāyo? Itthī, bhikkhave, ajjhattaṁ itthindriyaṁ manasi karoti— Evaṁ kho, bhikkhave, itthī itthattaṁ nātivattati. itthikuttaṁ itthākappaṁ itthividhaṁ itthicchandaṁ itthissaraṁ itthālaṅkāraṁ. Sā tattha rajjati tatrābhiramati. Sā tattha rattā tatrābhiratā bahiddhā purisindriyaṁ manasi karoti— purisakuttaṁ purisākappaṁ purisavidhaṁ purisacchandaṁ purisassaraṁ purisālaṅkār
“Mendicants, I will teach you an exposition of the teaching on yoking and unyoking. Listen and apply your mind well, I will speak. … And what is the exposition of the teaching on yoking and unyoking? A woman focuses on her own femininity: This is how a woman does not transcend her femininity. her feminine moves, feminine appearance, feminine ways, feminine desires, feminine voice, and feminine adornment. She’s stimulated by this and takes pleasure in it. So she focuses on the masculinity of othe
比丘たちよ、我は汝らに、結縛と解脱に関する法門を説かん。耳を傾け、よく心に留めよ、我は今語らんとす。……では、結縛と解脱に関する法門とは何か。女人は自らの女性たる本質に心を向ける。これが、女人が女性たる本質を超え出ることのできぬ所以である。すなわち、女人の身振り、女人の容姿、女人の振る舞い、女人の欲望、女人の声、そして女人の荘厳である。彼女はこれらによって心を動かされ、これらのうちに悦楽を見出す。かくして彼女は、他の者たちの男性たる本質へと心を向けるのである。
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Satta ca, bhikkhave, purisagatiyo desessāmi anupādā ca parinibbānaṁ. Taṁ suṇātha, sādhukaṁ manasi karotha, bhāsissāmī”ti. “Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca: “katamā ca, bhikkhave, satta purisagatiyo? Idha, bhikkhave, bhikkhu evaṁ paṭipanno hoti: So pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ parikkhayā antarāparinibbāyī hoti. ‘no cassa no ca me siyā, na bhavissati na me bhavissati, yadatthi yaṁ bhūtaṁ taṁ pajahāmī’ti upekkhaṁ paṭilabhati. So bhave na rajjati, sa
“Mendicants, I will teach you seven places people are reborn, and extinguishment by not grasping. Listen and apply your mind well, I will speak.” “Yes, sir,” the mendicants replied. The Buddha said this: “And what are the seven places people are reborn? Take a mendicant who practices like this: With the ending of the five lower fetters they’re extinguished between one life and the next. ‘It might not be, and it might not be mine. It will not be, and it will not be mine. I am giving up what exist
比丘たちよ、我は汝らに、衆生が生まれ変わる七つの境地と、執取なき涅槃について説かん。よく聴き、心して思念せよ。我は今より語らん」と。「唯然、世尊」と比丘たちは答えた。仏はかく説きたもうた。「では、衆生が生まれ変わる七つの境地とは何か。ここに一人の比丘あり、かくのごとく修行す。五下分結を断ずることによって、中有において般涅槃に入る者がいる。『あらざるべし、我がものにあらざるべし。あらざるべく、我がものにあらざるべし。我は今現に存するものを捨て去らん』と。
⚠ 出家者向けの文脈
執着
増支部経典
趣旨一致
長
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā vesāliyaṁ viharati ambapālivane. Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “bhikkhavo”ti. “Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Bhagavā etadavoca: Tatra, bhikkhave, ko mantā ko saddhātā: ‘ayañca pathavī sineru ca pabbatarājā dayhissanti vinassissanti, na bhavissantī’ti aññatra diṭṭhapadehi? Bhūtapubbaṁ, bhikkhave, sunetto nāma satthā ahosi titthakaro kāmesu vītarāgo. Sunettassa kho pana, bhikkhave, satthuno anekāni sāvakasatāni ahesuṁ. Sunetto, bhikkhave, s
So I have heard. At one time the Buddha was staying near Vesālī, in Ambapālī’s Mango Grove. There the Buddha addressed the mendicants, “Mendicants!” “Venerable sir,” they replied. The Buddha said this: Mendicants, who would ever think or believe that this earth and Sineru, king of mountains, will burn and crumble and be no more, except for one who has seen the truth? Once upon a time, there was a teacher named Sunetta. He was a religious founder and was free of desire for sensual pleasures. He h
如是我聞。ある時、世尊はヴェーサーリーの近くに滞在しておられた。アンバパーリーの菴羅樹園においてのことである。そこで世尊は比丘たちに呼びかけられた。「比丘たちよ。」「世尊よ」と彼らは答えた。世尊はこのように説かれた。
比丘たちよ、真理を見た者を除いて、誰がこの大地と山の王たるシネール山(須弥山)が燃え尽き、崩れ去り、跡形もなく消えてしまうであろうと思い、また信じることができようか。
昔、スネッタという名の師がおられた。彼は一宗の開祖であり、諸々の欲楽に対する欲望を離れておられた。彼は……
執着
増支部経典
趣旨一致
長
Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato dullabho vuḍḍhapabbajito. Katamehi pañcahi? Dullabho, bhikkhave, vuḍḍhapabbajito suvaco, dullabho suggahitaggāhī, dullabho padakkhiṇaggāhī, dullabho dhammakathiko, dullabho vinayadharo. Imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgato dullabho vuḍḍhapabbajito”ti.
“Mendicants, it’s hard to find someone gone forth when old who has five qualities. What five? It’s hard to find someone gone forth when old who is easy to admonish, retains what they learn, and learns respectfully, who can teach the Dhamma, and has memorized the monastic law. It’s hard to find someone gone forth when old who possesses these five qualities.”
「比丘たちよ、老いて出家した者が五つの資質を備えることは、まことに得難いことである。いかなる五つであるか。老いて出家した者が、諫言を受け入れやすく、学んだことを保持し、恭しき心をもって学び、法を説くことができ、律を受持している——かかる者は得難い。老いて出家した者がこの五つの資質を具えることは、まことに得難いことである。」
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Aṭṭhahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu sabrahmacārīnaṁ appiyo ca hoti amanāpo ca agaru ca abhāvanīyo ca. Katamehi aṭṭhahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu appiyapasaṁsī ca hoti, piyagarahī ca, lābhakāmo ca, sakkārakāmo ca, ahiriko ca, anottappī ca, pāpiccho ca, micchādiṭṭhi ca. Imehi kho, bhikkhave, aṭṭhahi dhammehi samannāgato bhikkhu sabrahmacārīnaṁ appiyo ca hoti amanāpo ca agaru ca abhāvanīyo ca. Aṭṭhahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu sabrahmacārīnaṁ piyo ca hoti manāpo ca garu
“Mendicants, a mendicant with eight qualities is disliked and disapproved by their spiritual companions, not respected or admired. What eight? It’s when a mendicant praises the disliked and criticizes the liked. They desire material things and honor. They lack conscience and prudence. They have corrupt wishes and wrong view. A mendicant with these eight qualities is disliked and disapproved by their spiritual companions, not respected or admired. A mendicant with eight qualities is liked and app
比丘たちよ、八つの資質を備えた比丘は、梵行の友によって好かれず、認められず、尊重されず、称賛されない。その八つとは何か。それは、比丘が好まれないものを讃え、好まれるものを非難する場合である。利養と名誉を貪り求める。慚愧の心を欠く。邪欲を抱き、邪見を持つ。これら八つの資質を備えた比丘は、梵行の友によって好かれず、認められず、尊重されず、称賛されない。八つの資質を備えた比丘は、梵行の友によって好かれ、認められ、尊重され、称賛される。
⚠ 出家者向けの文脈
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Tīṇimāni, bhikkhave, nidānāni kammānaṁ samudayāya. Etamahaṁ, bhikkhave, saṁyojanaṁ vadāmi yo cetaso sārāgo. Evaṁ kho, bhikkhave, atīte chandarāgaṭṭhāniye dhamme ārabbha chando jāyati. Katamāni tīṇi? Atīte, bhikkhave, chandarāgaṭṭhāniye dhamme ārabbha chando jāyati; Kathañca, bhikkhave, atīte chandarāgaṭṭhāniye dhamme ārabbha chando jāyati? Atīte, bhikkhave, chandarāgaṭṭhāniye dhamme ārabbha cetasā anuvitakketi anuvicāreti. Tassa atīte chandarāgaṭṭhāniye dhamme ārabbha cetasā anuvitakkayato anuv
“Mendicants, there are these three sources that give rise to deeds. This lust in the heart is what I call a fetter. That’s how desire comes up for things that stimulate desire and greed in the past, future, or present. What three? Desire comes up for things that stimulate desire and greed in the past, future, or present. And how does desire come up for things that stimulate desire and greed in the past, future, or present? In your heart you think about and consider things that stimulate desire a
比丘たちよ、業を生じさせる三つの根源がある。心の中の貪欲こそ、我が縛と呼ぶものである。過去・未来・現在において、貪愛を刺激するものに対して、かくして欲望は生起する。
いかなる三つか。過去・未来・現在において、貪愛を刺激するものに対して欲望が生起するのである。では、いかにして過去・未来・現在において、貪愛を刺激するものに対して欲望は生起するのか。汝の心において、貪愛を刺激するものを思惟し、思量するとき……
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu abhabbo sammāsamādhiṁ upasampajja viharituṁ. Katamehi pañcahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu akkhamo hoti rūpānaṁ, akkhamo saddānaṁ, akkhamo gandhānaṁ, akkhamo rasānaṁ, akkhamo phoṭṭhabbānaṁ. Imehi kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāgato bhikkhu abhabbo sammāsamādhiṁ upasampajja viharituṁ. Pañcahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu bhabbo sammāsamādhiṁ upasampajja viharituṁ. Katamehi pañcahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu khamo hoti rūpānaṁ, kha
“Mendicants, a mendicant who has five qualities can’t enter and remain in right immersion. What five? It’s when a mendicant can’t endure sights, sounds, smells, tastes, and touches. A mendicant who possesses these five qualities can’t enter and remain in right immersion. A mendicant who has five qualities can enter and remain in right immersion. What five? It’s when a mendicant can endure sights, sounds, smells, tastes, and touches. A mendicant who possesses these five qualities can enter and re
「比丘たちよ、五つの性質を備えた比丘は、正定に入り、そこに留まることができない。いかなる五つか。比丘が色・声・香・味・触に堪え忍ぶことができない、これである。これら五つの性質を具えた比丘は、正定に入り、そこに留まることができない。五つの性質を備えた比丘は、正定に入り、そこに留まることができる。いかなる五つか。比丘が色・声・香・味・触に堪え忍ぶことができる、これである。これら五つの性質を具えた比丘は、正定に入り、そこに留まることができる。」
⚠ 出家者向けの文脈
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Pañcahi, bhikkhave, aṅgehi samannāgato rājā cakkavattī dhammeneva cakkaṁ vatteti; taṁ hoti cakkaṁ appaṭivattiyaṁ kenaci manussabhūtena paccatthikena pāṇinā. Katamehi pañcahi? Idha, bhikkhave, rājā cakkavattī atthaññū ca hoti, dhammaññū ca, mattaññū ca, kālaññū ca, parisaññū ca. Imehi kho, bhikkhave, pañcahi aṅgehi samannāgato rājā cakkavattī dhammeneva cakkaṁ pavatteti; taṁ hoti cakkaṁ appaṭivattiyaṁ kenaci manussabhūtena paccatthikena pāṇinā. Evamevaṁ kho, bhikkhave, pañcahi dhammehi samannāga
“Mendicants, possessing five factors a wheel-turning monarch wields power only in a principled manner. And this power cannot be undermined by any human enemy. What five? A wheel-turning monarch knows what is right, knows principle, knows moderation, knows the right time, and knows the assembly. A wheel-turning monarch who possesses these five factors wields power only in a principled manner. And this power cannot be undermined by any human enemy. In the same way, possessing five qualities a Real
比丘たちよ、五つの徳目を具えた転輪聖王は、ただ法に則りてのみその権力を行使する。そしてその権力は、いかなる人間の敵によっても覆されることはない。その五つとは何か。転輪聖王は、正義を知り、法則を知り、節度を知り、時機を知り、衆会を知る。これら五つの徳目を具えた転輪聖王は、ただ法に則りてのみその権力を行使する。そしてその権力は、いかなる人間の敵によっても覆されることはない。同じように、五つの徳目を具えた真の……
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Catūhi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bālo abyatto asappuriso khataṁ upahataṁ attānaṁ pariharati, sāvajjo ca hoti sānuvajjo ca viññūnaṁ, bahuñca apuññaṁ pasavati. Katamehi catūhi? Ananuvicca apariyogāhetvā avaṇṇārahassa vaṇṇaṁ bhāsati, ananuvicca apariyogāhetvā vaṇṇārahassa avaṇṇaṁ bhāsati, ananuvicca apariyogāhetvā appasādanīye ṭhāne pasādaṁ upadaṁseti, ananuvicca apariyogāhetvā pasādanīye ṭhāne appasādaṁ upadaṁseti— imehi kho, bhikkhave, catūhi dhammehi samannāgato bālo abyatto asappuriso k
“When a foolish, incompetent untrue person has four qualities they keep themselves broken and damaged. They deserve to be blamed and criticized by sensible people, and they brim with much wickedness. What four? Without examining or scrutinizing, they praise those deserving of criticism, and they criticize those deserving of praise. They arouse faith in things that are dubious, and they don’t arouse faith in things that are inspiring. When a foolish, incompetent untrue person possesses these four
四つの性質を備えた愚かで無能なる不誠実な人は、自らを傷つけ損なうことになる。かかる者は、賢明なる人々より非難と叱責を受けるに値し、多くの悪をその身に満たすこととなる。では、その四つとは何か。彼らは、よく観察し吟味することなく、批判されるべき者を称賛し、称賛されるべき者を批判する。疑わしきものに対して信心を起こし、信頼に値する清浄なるものに対しては信心を起こさない。愚かで無能なる不誠実な人が、これら四つの性質を具えるならば——
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Cattārome, bhikkhave, yogā. Katame cattāro? Kāmayogo, bhavayogo, diṭṭhiyogo, avijjāyogo. Katamo ca, bhikkhave, kāmayogo? Idha, bhikkhave, ekacco kāmānaṁ samudayañca atthaṅgamañca assādañca ādīnavañca nissaraṇañca yathābhūtaṁ nappajānāti. Tassa kāmānaṁ samudayañca atthaṅgamañca assādañca ādīnavañca nissaraṇañca yathābhūtaṁ appajānato yo kāmesu kāmarāgo kāmanandī kāmasneho kāmamucchā kāmapipāsā kāmapariḷāho kāmajjhosānaṁ kāmataṇhā sānuseti. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, kāmayogo. Iti kāmayogo. Sattā g
“Mendicants, there are these four yokes. What four? The yokes of sensual pleasures, future lives, views, and ignorance. And what is the yoke of sensual pleasures? It’s when you don’t truly understand sensual pleasures’ origin, disappearance, gratification, drawback, and escape. So greed, relishing, affection, infatuation, thirst, passion, attachment, and craving for sensual pleasures linger on inside. This is called the yoke of sensual pleasures. Such is the yoke of sensual pleasures. sentient b
比丘たちよ、これら四つの軛(くびき)がある。いかなる四つか。すなわち、欲の軛、有の軛、見の軛、そして無明の軛である。
では、欲の軛とは何か。それは、欲楽の生起・滅没・味・患・出離をありのままに了知しないことである。それゆえに、欲楽に対する貪り・耽溺・愛着・溺惑・渇愛・染着・執取・愛欲が内に潜み続ける。これを欲の軛と呼ぶ。かくのごとくなるものが、欲の軛である。
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Nayidaṁ, bhikkhave, brahmacariyaṁ vussati janakuhanatthaṁ, na janalapanatthaṁ, na lābhasakkārasilokānisaṁsatthaṁ, na itivādappamokkhānisaṁsatthaṁ, na ‘iti maṁ jano jānātū’ti. Atha kho idaṁ, bhikkhave, brahmacariyaṁ vussati saṁvaratthaṁ pahānatthaṁ virāgatthaṁ nirodhatthanti. Saṁvaratthaṁ pahānatthaṁ, brahmacariyaṁ anītihaṁ; Adesayi so bhagavā, nibbānogadhagāminaṁ; Esa maggo mahantehi, anuyāto mahesibhi. Ye ca taṁ paṭipajjanti, yathā buddhena desitaṁ; Dukkhassantaṁ karissanti, satthusāsanakārino
“Mendicants, this spiritual life is not lived for the sake of fawning or flattering people, nor for the benefit of possessions, honor, or popularity, nor for the benefit of winning debates, nor thinking, ‘So let people know about me!’ This spiritual life is lived for the sake of restraint, giving up, fading away, and cessation. The Buddha taught the spiritual life not because of tradition, but for the sake of restraint and giving up, and because it culminates in extinguishment. This is the path
「比丘たちよ、この梵行は、人々にへつらい媚びへつらうためでなく、利養・名誉・称讃を得るためでなく、論議に勝つためでなく、また『人々よ、われをかくの如く知れ』と思うためでもなく、修められるのではない。この梵行は、律儀のため、捨断のため、離欲のため、滅尽のために修められるのである。仏陀がこの梵行を説かれたのは、伝承によるのではなく、律儀と捨断のため、そして究極において涅槃に至るがゆえである。これぞ道である。」
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Nava, bhikkhave, taṇhāmūlake dhamme desessāmi, taṁ suṇātha. Katame ca, bhikkhave, nava taṇhāmūlakā dhammā? Taṇhaṁ paṭicca pariyesanā, pariyesanaṁ paṭicca lābho, lābhaṁ paṭicca vinicchayo, vinicchayaṁ paṭicca chandarāgo, chandarāgaṁ paṭicca ajjhosānaṁ, ajjhosānaṁ paṭicca pariggaho, pariggahaṁ paṭicca macchariyaṁ, macchariyaṁ paṭicca ārakkho, ārakkhādhikaraṇaṁ daṇḍādānaṁ satthādānaṁ kalahaviggahavivādatuvaṁtuvaṁpesuññamusāvādā aneke pāpakā akusalā dhammā sambhavanti. Ime kho, bhikkhave, nava taṇh
“Mendicants, I will teach you about nine things rooted in craving. And what are the nine things rooted in craving? Craving gives rise to searching. Searching gives rise to gaining material things. Gaining material things gives rise to evaluation. Evaluation gives rise to desire and lust. Desire and lust gives rise to attachment. Attachment gives rise to ownership. Ownership gives rise to stinginess. Stinginess gives rise to safeguarding. Owing to safeguarding, many bad, unskillful things come to
比丘たちよ、我は汝らに渇愛を根とする九つのことを説かん。では、渇愛を根とする九つのこととは何か。渇愛より尋求が生じ、尋求より利得が生じ、利得より価値の評定が生じ、価値の評定より欲貪が生じ、欲貪より執著が生じ、執著より所有が生じ、所有より慳吝が生じ、慳吝より守護が生じ、守護に縁りて、種々の悪しき不善の法が生起する。
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Navayimā, bhikkhave, anupubbavihārasamāpattiyo desessāmi, taṁ suṇātha …pe… katamā ca, bhikkhave, nava anupubbavihārasamāpattiyo? Yattha kāmā nirujjhanti, ye ca kāme nirodhetvā nirodhetvā viharanti, ‘addhā te āyasmanto nicchātā nibbutā tiṇṇā pāraṅgatā tadaṅgenā’ti vadāmi. ‘Kattha kāmā nirujjhanti, ke ca kāme nirodhetvā nirodhetvā viharanti— ahametaṁ na jānāmi ahametaṁ na passāmī’ti, iti yo evaṁ vadeyya, so evamassa vacanīyo: ‘idhāvuso, bhikkhu vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakk
“Mendicants, I will teach you the nine progressive meditative attainments … And what are the nine progressive meditative attainments? Where sensual pleasures cease, and those who have thoroughly ended sensual pleasures meditate, I say: ‘Clearly those venerables are desireless, quenched, crossed over, and gone beyond in that respect.’ If someone should say, ‘I do not know or see where sensual pleasures cease’, they should be told: ‘Reverend, it’s when a mendicant, quite secluded from sensual plea
比丘たちよ、われは汝らに九次第住を説かん……では、九次第住とは何なりや。欲楽の滅尽するところ、そして欲楽を余すところなく断じた者たちが禅定に住するところ、そこについてわれは「まことにかの尊者たちは、その点において、無欲にして寂滅し、渡り終えて、彼岸に到れり」と言う。もし或る者が「欲楽の滅尽するところを、われは知らず、また見ず」と言うならば、その者に対して次のように告げるべきである。「友よ、それはすなわち、比丘が諸々の欲楽より全く離れ……
⚠ 出家者向けの文脈
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Cattārome, bhikkhave, candimasūriyānaṁ upakkilesā, yehi upakkilesehi upakkiliṭṭhā candimasūriyā na tapanti na bhāsanti na virocanti. Katame cattāro? Abbhā, bhikkhave, candimasūriyānaṁ upakkilesā, yena upakkilesena upakkiliṭṭhā candimasūriyā na tapanti na bhāsanti na virocanti. Suraṁ pivanti merayaṁ, paṭisevanti methunaṁ; Rajataṁ jātarūpañca, sādiyanti aviddasū; Micchājīvena jīvanti, eke samaṇabrāhmaṇā. Ete upakkilesā vuttā, buddhenādiccabandhunā; Yehi upakkilesehi, eke samaṇabrāhmaṇā; Na tapant
“Mendicants, these four corruptions obscure the sun and moon, so they don’t shine and glow and radiate. What four? Stormclouds … Drinking beer and wine, having sex, accepting currency and gold: they’re ignorant. Some ascetics and brahmins make a living the wrong way. These corruptions were spoken of by the Buddha, Kinsman of the Sun. When corrupted by these, some ascetics and brahmins don’t shine or glow. Impure, dirty creatures, shrouded in darkness, bondservants of craving, full of attachments
比丘たちよ、これら四つの垢穢は太陽と月を覆い隠し、その光を輝かせず、照り映えさせず、光明を放つことを妨げるのである。その四つとは何か。暴風雨雲……酒類を飲み、淫行を行い、金銭や黄金を受け取ること、これらは無明の所業である。一部の沙門や婆羅門は、邪なる手段によって生計を立てている。これらの垢穢は、日の親族たる仏陀によって説かれたものである。これらの垢穢に汚染されたる沙門や婆羅門は、光り輝くことなく、照り映えることもない。不浄にして汚れたる衆生、闇に包まれ、愛欲の奴隷となり、執着に満ち満ちたる者たちよ。
執着
増支部経典
趣旨一致
長
Ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati gijjhakūṭe pabbate acirapakkante devadatte. Tatra kho bhagavā devadattaṁ ārabbha bhikkhū āmantesi: “attavadhāya, bhikkhave, devadattassa lābhasakkārasiloko udapādi. Seyyathāpi, bhikkhave, kadalī attavadhāya phalaṁ deti, parābhavāya phalaṁ deti; Seyyathāpi, bhikkhave, veḷu attavadhāya phalaṁ deti, parābhavāya phalaṁ deti; Seyyathāpi, bhikkhave, naḷo attavadhāya phalaṁ deti, parābhavāya phalaṁ deti; Seyyathāpi, bhikkhave, assatarī attavadhāya gabbhaṁ gaṇhāti,
At one time the Buddha was staying near Rājagaha, on the Vulture’s Peak Mountain, not long after Devadatta had left. There the Buddha spoke to the mendicants about Devadatta: “Possessions, honor, and popularity came to Devadatta for his own ruin and downfall. It’s like a banana plant, or a bamboo, or a reed, all of which bear fruit to their own ruin and downfall … It’s like a mule, which becomes pregnant to its own ruin and downfall. In the same way, possessions, honor, and popularity came to De
時に世尊は、デーヴァダッタが去りて間もなき頃、ラージャガハの鷲の峰山に滞在しておられた。そこにて世尊は、デーヴァダッタについて比丘たちに説かれた。「利得と名誉と称讃とは、デーヴァダッタ自身の破滅と堕落のためにもたらされたのである。譬えば芭蕉の木も、竹も、葦も、みなその実を結ぶことが自らの破滅と堕落となるが如く……また譬えば騾馬も、懐妊することが自らの破滅と堕落となるが如く。かくの如く、利得と名誉と称讃とは、デーヴァダッタ自身の破滅と堕落のためにもたらされたのである。」
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Pañcime, bhikkhave, ādīnavā ussūrabhatte kule. Katame pañca? Ye te atithī pāhunā, te na kālena paṭipūjenti; yā tā balipaṭiggāhikā devatā, tā na kālena paṭipūjenti; ye te samaṇabrāhmaṇā ekabhattikā rattūparatā viratā vikālabhojanā, te na kālena paṭipūjenti; dāsakammakaraporisā vimukhā kammaṁ karonti; tāvatakaṁyeva asamayena bhuttaṁ anojavantaṁ hoti. Ime kho, bhikkhave, pañca ādīnavā ussūrabhatte kule. Pañcime, bhikkhave, ānisaṁsā samayabhatte kule. Katame pañca? Ye te atithī pāhunā, te kālena pa
“Mendicants, there are these five drawbacks for a family who takes their meals late in the day. What five? When guests visit, they are not served on time. The deities who accept spirit-offerings are not served on time. Ascetics and brahmins who eat in one part of the day, abstaining from eating at night, and from food at the wrong time are not served on time. Bondservants, workers, and staff do their duties neglectfully. A meal eaten during the wrong period is not nutritious. These are the five
比丘たちよ、日中を過ぎてから食事をとる家には、五つの損失がある。五つとは何か。訪れた客人に、時宜を得た供応ができない。霊供を受ける諸天に、時宜を得た供養ができない。一日のうち一度の食事を守り、夜食を断ち、非時食を離れた沙門・婆羅門に、時宜を得た布施ができない。奴僕・使用人・雇い人が、その務めを怠りなく果たさない。非時に食した食事は、滋養をなさない。これらが五つの損失である。
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Pañcimāni, bhikkhave, orambhāgiyāni saṁyojanāni. Katamāni pañca? Sakkāyadiṭṭhi, vicikicchā, sīlabbataparāmāso, kāmacchando, byāpādo— imāni kho, bhikkhave, pañcorambhāgiyāni saṁyojanāni. Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ orambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ pahānāya …pe… ime cattāro satipaṭṭhānā bhāvetabbā”ti.
“Mendicants, there are five lower fetters. What five? Substantialist view, doubt, misapprehension of precepts and observances, sensual desire, and ill will. These are the five lower fetters. To give up these five lower fetters you should develop the four kinds of mindfulness meditation. …”
「比丘たちよ、五つの下分結がある。その五とは何か。有身見、疑、戒禁取、欲貪、瞋恚である。これらが五つの下分結である。この五つの下分結を捨断するために、汝らは四種の念処を修習すべきである。……」
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Pañcimāni, bhikkhave, uddhambhāgiyāni saṁyojanāni. Katamāni pañca? Rūparāgo, arūparāgo, māno, uddhaccaṁ, avijjā— imāni kho, bhikkhave, pañcuddhambhāgiyāni saṁyojanāni. Imesaṁ kho, bhikkhave, pañcannaṁ uddhambhāgiyānaṁ saṁyojanānaṁ pahānāya …pe… ime cattāro satipaṭṭhānā bhāvetabbā”ti.
“Mendicants, there are five higher fetters. What five? Desire for rebirth in the realm of luminous form, desire for rebirth in the formless realm, conceit, restlessness, and ignorance. These are the five higher fetters. To give up these five higher fetters you should develop the four kinds of mindfulness meditation. …”
「比丘たちよ、五つの上分結がある。その五とは何か。色界への欲、無色界への欲、慢、掉挙、そして無明である。これらが五つの上分結である。この五つの上分結を捨断するために、汝らは四念処を修習すべきである。……」
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Catūhi, bhikkhave, aṅgehi samannāgato rañño nāgo rājāraho hoti rājabhoggo, rañño aṅganteva saṅkhaṁ gacchati. Katamehi catūhi? Idha, bhikkhave, rañño nāgo sotā ca hoti, hantā ca, khantā ca, gantā ca. Kathañca, bhikkhave, bhikkhu gantā hoti? Idha, bhikkhave, bhikkhu yāyaṁ disā agatapubbā iminā dīghena addhunā yadidaṁ sabbasaṅkhārasamatho sabbūpadhipaṭinissaggo taṇhākkhayo virāgo nirodho nibbānaṁ, taṁ khippaññeva gantā hoti. Evaṁ kho, bhikkhave, bhikkhu gantā hoti. Imehi kho, bhikkhave, catūhi dha
“Mendicants, a royal bull elephant with four factors is worthy of a king, fit to serve a king, and is reckoned a factor of kingship. What four? A royal bull elephant listens, destroys, endures, and goes fast. And how does a mendicant go fast? It’s when a mendicant swiftly goes in the direction they’ve never gone before in all this long time; that is, the stilling of all activities, the letting go of all attachments, the ending of craving, fading away, cessation, extinguishment. That’s how a mend
「比丘たちよ、四つの特質を備えた王の牡象は、王にふさわしく、王に仕えるに値し、王の象として数えられる。その四つとは何か。王の牡象は、よく聴き、よく破り、よく耐え、そして速やかに進む。では、比丘はいかにして速やかに進むのか。比丘が、この長きにわたって未だかつて赴いたことのない境地へと速やかに向かうとき、すなわち、一切の行の寂滅、一切の執着の放捨、渇愛の滅尽、離欲、滅、涅槃へと向かうとき、これを比丘が速やかに進むという。」
⚠ 出家者向けの文脈
執着
増支部経典
趣旨一致
長
“Chahi, bhikkhave, dhammehi samannāgato bhikkhu himavantaṁ pabbatarājaṁ padāleyya, ko pana vādo chavāya avijjāya. Katamehi chahi? Idha, bhikkhave, bhikkhu samādhissa samāpattikusalo hoti, samādhissa ṭhitikusalo hoti, samādhissa vuṭṭhānakusalo hoti, samādhissa kallitakusalo hoti, samādhissa gocarakusalo hoti, samādhissa abhinīhārakusalo hoti. Imehi kho, bhikkhave, chahi dhammehi samannāgato bhikkhu himavantaṁ pabbatarājaṁ padāleyya, ko pana vādo chavāya avijjāyā”ti.
“Mendicants, a mendicant who has six qualities could shatter Himalaya, the king of mountains, let alone this wretched ignorance! What six? It’s when a mendicant is skilled in entering immersion, skilled in remaining in immersion, skilled in emerging from immersion, skilled in positivity for immersion, skilled in the territory of immersion, and skilled in projecting the mind purified by immersion. A mendicant who possesses these six qualities could shatter Himalaya, the king of mountains, let alo
「比丘たちよ、六つの資質を具えた比丘は、あの嘆かわしき無明はおろか、山の王たるヒマラヤをも砕くことができるであろう。いかなる六つであるか。すなわち、比丘が三昧に入ることに巧みであり、三昧に住することに巧みであり、三昧より出ることに巧みであり、三昧に対して浄信を抱くことに巧みであり、三昧の境域に巧みであり、三昧によって清められた心を向けることに巧みであること、これである。比丘たちよ、これら六つの資質を具えた比丘は、あの嘆かわしき無明はおろか、山の王たるヒマラヤをも砕くことができるであろう。」
⚠ 出家者向けの文脈
経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)