🪷

AIブッダ 禅 経典データベース

1,136件
🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 1,136
すべて 智慧 4287 老い 929 苦しみ 775 正念 717 業・因果 365 359 執着 353 幸せ 347 怒り 347 人間関係 246 自己 243 家族 234 不安 177 仕事 154 渇愛 145 慈悲 126 無常 108 孤独 45 43 感謝 23
経典: 相応部経典 ✕ クリア
正念 相応部経典 趣旨一致
“Ye, bhikkhave, anukampeyyātha, ye ca kho sotabbaṁ maññeyyuṁ mittā vā amaccā vā ñātī vā sālohitā vā, te vo, bhikkhave, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvanāya samādapetabbā nivesetabbā patiṭṭhāpetabbā. Katamesaṁ, catunnaṁ? Idha, bhikkhave, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ; vedanāsu …pe… citte …pe… dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ. Ye, bhikkhave, anukampeyyātha, ye ca sotabbaṁ maññeyyuṁ mitt
“Mendicants, those for whom you have sympathy, and those worth listening to—friends and colleagues, relatives and family—should be encouraged, supported, and established in the development of the four kinds of mindfulness meditation. What four? It’s when a mendicant meditates by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world. They meditate observing an aspect of feelings … mind … principles—keen, aware, and mindful, rid of covetousness
比丘たちよ、汝らが深く心を寄せる者たち、また耳を傾けるに値する者たち——友人や同僚、親族や家族——は、四種の念処の修習へと励まされ、支えられ、確立されるべきである。 いかなる四つか。すなわち、比丘が身体の一側面を観察しながら瞑想するとき——熱心に、明知をもって、正念を保ち、世における貪欲と憂悩を離れて。また受の一側面を観察しながら……心の一側面を観察しながら……法の一側面を観察しながら瞑想するとき——熱心に、明知をもって、正念を保ち、貪欲を離れて。
副テーマ: discipline
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Ekaṁ samayaṁ āyasmā ca anuruddho āyasmā ca sāriputto āyasmā ca mahāmoggallāno sākete viharanti kaṇḍakīvane. Atha kho āyasmā ca sāriputto āyasmā ca mahāmoggallāno sāyanhasamayaṁ paṭisallānā vuṭṭhitā yenāyasmā anuruddho tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā āyasmatā anuruddhena saddhiṁ sammodiṁsu. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṁ anuruddhaṁ etadavoca: “sekhenāvuso anuruddha, bhikkhunā katame dhammā upasampajja vihātabbā”ti?
At one time the venerables Anuruddha, Sāriputta, and Mahāmoggallāna were staying near Sāketa, in the Thorny Wood. Then in the late afternoon, Sāriputta and Mahāmoggallāna came out of retreat, went to Anuruddha, and exchanged greetings with him. When the greetings and polite conversation were over, they sat down to one side. Sāriputta said to Anuruddha: “Reverend Anuruddha, what things should a trainee mendicant enter and remain in?” “Reverend Sāriputta, a trainee mendicant should enter and remai
あるとき、尊者アヌルッダ、尊者サーリプッタ、尊者マハーモッガッラーナの三人は、サーケータ近郊の荊棘林に滞在しておられた。やがて日暮れ時、サーリプッタとマハーモッガッラーナは禅定より出て、アヌルッダのもとへと赴き、丁重な挨拶を交わされた。挨拶と礼儀にかなった言葉を交わし終えると、両者は傍らに座した。サーリプッタはアヌルッダに向かってこう申された。「尊者アヌルッダよ、修行中の比丘はいかなる法に入り、またいかなる法に住すべきでありましょうか。」「尊者サーリプッタよ、修行中の比丘はまさに……に入り、そに住すべきであります。」
副テーマ: discipline
導線タグ: 罪悪感
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
“Tayome, bhikkhave āsavā. Katame tayo? Kāmāsavo, bhavāsavo, avijjāsavo— ime kho, bhikkhave, tayo āsavā. Imesaṁ kho, bhikkhave, tiṇṇannaṁ āsavānaṁ pahānāya cattāro satipaṭṭhānā bhāvetabbā. Katame cattāro? Idha, bhikkhave, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ; vedanāsu …pe… citte …pe… dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ. Imesaṁ kho, bhikkhave, tiṇṇannaṁ āsavānaṁ pahānāya ime cattāro satipaṭṭhān
“Mendicants, there are these three defilements. What three? The defilements of sensuality, desire to be reborn, and ignorance. These are the three defilements. The four kinds of mindfulness meditation should be developed to give up these three defilements. What four? It’s when a mendicant meditates by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world. They meditate observing an aspect of feelings … mind … principles—keen, aware, and mindf
比丘たちよ、三つの漏がある。いかなる三つか。欲漏、有漏、無明漏、これらが三つの漏である。この三漏を断ずるために、四念処を修習すべきである。いかなる四つか。ここに比丘が、身において身を観じ、熱心に、正知にして、正念あり、世間における貪りと憂いを離れて住す。受において受を観じ……心において心を観じ……法において法を観じ、熱心に、正知にして、正念あり、世間における貪りと憂いを離れて住す。
副テーマ: discipline
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāketanidānaṁ. asekhenāvuso sāriputta, bhikkhunā ime cattāro satipaṭṭhānā upasampajja vihātabbā”ti. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṁ anuruddhaṁ etadavoca: “asekhenāvuso anuruddha, bhikkhunā katame dhammā upasampajja vihātabbā”ti? “Asekhenāvuso sāriputta, bhikkhunā cattāro satipaṭṭhānā upasampajja vihātabbā. Katame cattāro? Idhāvuso, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ; vedanāsu …pe… citte …pe… dhammesu dhammānupassī viharati
At Sāketa. A mendicant who is an adept should enter and remain in these four kinds of mindfulness meditation.” Sāriputta said to Anuruddha: “Reverend Anuruddha, what things should a mendicant who is an adept enter and remain in?” “Reverend Sāriputta, a mendicant who is an adept should enter and remain in the four kinds of mindfulness meditation. What four? It’s when a mendicant meditates by observing an aspect of the body—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the worl
サーケタにて。 「熟達したる比丘は、これら四種の念処に入り、そこに住すべきである。」サーリプッタはアヌルッダに向かいてかく問えり。「尊者アヌルッダよ、熟達したる比丘は、いかなる法に入り、そこに住すべきでありましょうか。」「尊者サーリプッタよ、熟達したる比丘は、四種の念処に入り、そこに住すべきであります。いかなる四つかといえば、すなわち比丘が身において身を観じ、熱心に、正知にして正念あり、世間における貪欲と憂悩とを離れて瞑想修行するときであります。」
副テーマ: discipline
導線タグ: 罪悪感
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāketanidānaṁ. imesaṁ khvāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto. Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā sahassaṁ lokaṁ abhijānāmī”ti. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā sāriputto āyasmantaṁ anuruddhaṁ etadavoca: “katamesaṁ āyasmā anuruddho dhammānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto”ti? “Catunnaṁ khvāhaṁ, āvuso, satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā mahābhiññataṁ patto. Katamesaṁ catunnaṁ? Idhāhaṁ, āvuso, kāy
At Sāketa. I attained great direct knowledge by developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation. And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I directly know the thousandfold galaxy.” Sāriputta said to Anuruddha: “What things has Venerable Anuruddha developed and cultivated to attain great direct knowledge?” “Reverend, I attained great direct knowledge by developing and cultivating the four kinds of mindfulness meditation. W
サーケータにて。「私はこの四種の念処を修習し鍛錬することによって、大いなる神通智を証得した。またこの四種の念処を修習し鍛錬することによって、千世界を直かに知見するに至った。」 サーリプッタはアヌルッダに問うた。「尊者アヌルッダは、いかなる法を修習し鍛錬することによって、大いなる神通智を証得されたのですか。」 「友よ、私はこの四種の念処を修習し鍛錬することによって、大いなる神通智を証得したのです。
副テーマ: discipline
導線タグ: 罪悪感
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Tatra kho āyasmā anuruddho bhikkhū āmantesi: “āvuso bhikkhavo”ti. “Āvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato anuruddhassa paccassosuṁ. Āyasmā anuruddho etadavoca: “Cattārome, āvuso, satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā taṇhākkhayāya saṁvattanti. Katame cattāro? Idhāvuso, bhikkhu kāye kāyānupassī viharati …pe… vedanāsu …pe… citte …pe… dhammesu dhammānupassī viharati ātāpī sampajāno satimā, vineyya loke abhijjhādomanassaṁ— ime kho, āvuso, cattāro satipaṭṭhānā bhāvitā bahulīkatā taṇhākkhayāya sa
At Sāvatthī. There Venerable Anuruddha addressed the mendicants: “Reverends, mendicants!” “Reverend,” they replied. Anuruddha said this: “Reverends, when these four kinds of mindfulness meditation are developed and cultivated they lead to the ending of craving. What four? It’s when a mendicant meditates by observing an aspect of the body … feelings … mind … principles—keen, aware, and mindful, rid of covetousness and displeasure for the world. When these four kinds of mindfulness meditation are
舎衛城にて。そこで尊者アヌルッダは比丘たちに呼びかけられた。「友よ、比丘たちよ。」「友よ」と彼らは応えた。アヌルッダはこのように説かれた。「友よ、この四念処を修習し、多修するならば、渇愛の滅尽へと導かれます。いかなる四つかといえば、すなわち比丘が、身において身を観じ……受において受を観じ……心において心を観じ……法において法を観じ——熱心に、正知にして正念あり、世間に対する貪欲と憂悩を除き去って、修行するときであります。この四念処を修習し、多修するならば——」
副テーマ: discipline
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Assaddho ca hoti, ahiriko ca hoti, anottappī ca hoti, muṭṭhassati ca hoti, duppañño ca hoti—
“… They’re faithless, shameless, imprudent, unmindful, and witless. …”
「……彼女たちは、信なく、慚なく、愧なく、念なく、そして慧なし……」
正念 相応部経典 趣旨一致
“Imesañca panāhaṁ, āvuso, catunnaṁ satipaṭṭhānānaṁ bhāvitattā bahulīkatattā anekavihitaṁ iddhividhaṁ paccanubhomi—ekopi hutvā bahudhā homi …pe… yāva brahmalokāpi kāyena vasaṁ vattemī”ti.
“… And it’s because of developing and cultivating these four kinds of mindfulness meditation that I wield the many kinds of psychic power: multiplying myself and becoming one again … controlling the body as far as the realm of divinity.”
……かくのごとく、この四種の念処を修習し、繰り返し培うがゆえに、我は種々の神通力を自在に行ずるなり。すなわち、一身を多身と化し、また多身を一身に還し……その神変は、天界の領域に至るまでにも及ぶのである。
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “ekadhammo, bhikkhave, bhāvito bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso. Katamo ekadhammo? Ānāpānassati. Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā? Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā suññāgāragato vā nisīdati pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā. So satova assasati, satova passasati. Dīghaṁ vā assasanto ‘dīghaṁ assasāmī’ti pajānāti, dīghaṁ vā passasanto ‘dīghaṁ passasāmī’ti pajān
At Sāvatthī. “Mendicants, when one thing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial. What one thing? Mindfulness of breathing. And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial? It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, or to an empty hut—sits down cross-legged, sets their body straight, and establishes mindfulness in their presence. Just mindful, they breathe in. Mindful, they breathe out. Breathing in
舎衛城にて。「比丘たちよ、一つのことを修習し、修行するならば、その功徳は甚大にして、大いなる利益をもたらすものである。その一つのこととは何か。すなわち、安那般那念(出入息念)である。では、安那般那念をいかに修習し、修行すれば、甚大な功徳と大いなる利益をもたらすのか。ここに一人の比丘がいて、阿蘭若(荒野)に赴き、あるいは樹下に赴き、あるいは空閑処に赴き、結跏趺坐して、身体を端正に保ち、念を目前に確立して坐するのである。ただ正念のうちに息を吸い、正念のうちに息を吐く。長く息を吸い込むときには、
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
“Ānāpānassati, bhikkhave, bhāvitā bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā. Kathaṁ bhāvitā ca, bhikkhave, ānāpānassati kathaṁ bahulīkatā mahapphalā hoti mahānisaṁsā? Idha, bhikkhave, bhikkhu ānāpānassatisahagataṁ satisambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ, ānāpānassatisahagataṁ dhammavicayasambojjhaṅgaṁ bhāveti …pe… ānāpānassatisahagataṁ upekkhāsambojjhaṅgaṁ bhāveti vivekanissitaṁ virāganissitaṁ nirodhanissitaṁ vossaggapariṇāmiṁ. Evaṁ bhāvitā kho, bhi
“Mendicants, when mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial. And how is mindfulness of breathing developed and cultivated to be very fruitful and beneficial? It’s when a mendicant develops mindfulness of breathing together with the awakening factors of mindfulness, investigation of principles, energy, rapture, tranquility, immersion, and equanimity, which rely on seclusion, fading away, and cessation, and ripen as letting go. Mindfulness of breathing,
比丘たちよ、入出息念を修習し、繰り返し実践するならば、その功徳は甚大にして、多大な利益をもたらすものである。では、いかにして入出息念を修習し、繰り返し実践することによって、かかる甚大な功徳と多大な利益が得られるのであろうか。それは、比丘が入出息念を、念覚支・択法覚支・精進覚支・喜覚支・軽安覚支・定覚支・捨覚支という七つの覚支とともに修習する時である。これらの覚支は、遠離に依り、離貪に依り、滅尽に依るものであり、解脱へと円熟するものである。入出息念は、
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Tatra kho bhagavā …pe… etadavoca: “bhāvetha no tumhe bhikkhave, ānāpānassatin”ti? Evaṁ vutte, āyasmā ariṭṭho bhagavantaṁ etadavoca: “ahaṁ kho, bhante, bhāvemi ānāpānassatin”ti. “Yathā kathaṁ pana tvaṁ, ariṭṭha, bhāvesi ānāpānassatin”ti? “Atītesu me, bhante, kāmesu kāmacchando pahīno, anāgatesu me kāmesu kāmacchando vigato, ajjhattabahiddhā ca me dhammesu paṭighasaññā suppaṭivinītā. So satova assasissāmi, satova passasissāmi. Evaṁ khvāhaṁ, bhante, bhāvemi ānāpānassatin”ti. “‘Atth
At Sāvatthī. There the Buddha … said: “Mendicants, do you develop mindfulness of breathing?” When he said this, Venerable Ariṭṭha said to him: “Sir, I develop mindfulness of breathing.” “But mendicant, how do you develop it?” “Sir, I’ve given up desire for sensual pleasures of the past. I’m rid of desire for sensual pleasures of the future. And I have eliminated perception of repulsion regarding phenomena internally and externally. Just mindful, I will breathe in. Mindful, I will breathe out. Th
舎衛城にて。世尊は……かく説かれた。「比丘たちよ、汝らは入出息念を修めているか」と。かく仰せになると、尊者アリッタは世尊に申し上げた。「世尊よ、私は入出息念を修めております」と。「しかし比丘よ、汝はいかにしてそれを修めているのか」と。「世尊よ、私は過去における欲楽への欲求を捨て去りました。未来における欲楽への欲求も離れました。そして内外の諸法に関する嫌悪の想を除き去りました。ただ念じつつ、入息し、念じつつ、出息いたします」と。
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Tena kho pana samayena āyasmā mahākappino bhagavato avidūre nisinno hoti pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā. Addasā kho bhagavā āyasmantaṁ mahākappinaṁ avidūre nisinnaṁ pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya parimukhaṁ satiṁ upaṭṭhapetvā. Disvāna bhikkhū āmantesi: “Passatha no tumhe, bhikkhave, etassa bhikkhuno kāyassa iñjitattaṁ vā phanditattaṁ vā”ti? “Yadāpi mayaṁ, bhante, taṁ āyasmantaṁ passāma saṅghamajjhe vā nisinnaṁ ekaṁ vā raho nisinn
At Sāvatthī. Now at that time Venerable Mahākappina was sitting not far from the Buddha, cross-legged, his body set straight, and mindfulness established in his presence. The Buddha saw him, and addressed the mendicants: “Mendicants, do you see any disturbance or trembling in that mendicant’s body?” “Sir, whenever we see that mendicant meditating—whether in the middle of the Saṅgha or alone in private—we never see any disturbance or trembling in his body.” “Mendicants, when an immersion has been
舎衛城にての事なり。その時、尊者マハーカッピナは、世尊より程近からぬところに、結跏趺坐し、身を端正に保ち、念を目前に確立して座しておられた。世尊はその姿を御覧になり、比丘たちに告げられた。「比丘たちよ、汝らはかの比丘の身に、何らかの動揺あるいは震えを見るや。」「世尊よ、かの比丘が禅定に入っておられる姿を、僧伽の中においてであれ、独り閑静の処においてであれ、拝し奉るとき、わたくしどもはその御身に、いかなる動揺も震えも見たことがございません。」「比丘たちよ、三昧が
導線タグ: 罪悪感
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
“Ānāpānassatisamādhi, bhikkhave, bhāvito bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso. Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso? Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya: ‘appaṭikūlañca paṭikūlañca tadubhayaṁ abhinivajjetvā upekkhako vihareyyaṁ sato sampajāno’ti, ayameva ānāpānassatisamādhi sādhukaṁ manasi kātabbo. Tasmātiha, bhikkhave, bhikkhu cepi ākaṅkheyya: ‘vivicceva kāmehi vivicca akusalehi dhammehi savitakkaṁ savicāraṁ vivekajaṁ pītisu
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it’s very fruitful and beneficial. How so? Now, a mendicant might wish: ‘May I meditate staying equanimous, mindful and aware, shunning both the repulsive and the unrepulsive.’ So let them closely focus on this immersion due to mindfulness of breathing. Now, a mendicant might wish: ‘Quite secluded from sensual pleasures, secluded from unskillful qualities, may I enter and remain in the first absorption, which
比丘たちよ、入出息念によって生じる三昧を修習し、よく鍛錬するならば、それは大いなる果報をもたらし、大いなる功徳となる。いかなるゆえにか。 さて、ある比丘がかく願うとする。「願わくば我は、苦しきものをも厭わず、楽しきものをも求めず、平静心を保ち、正念正知にして、かくの如く住せんことを。」ならばその者は、この入出息念による三昧に、ひたすら専注すべきである。 また、ある比丘がかく願うとする。「願わくば我は、欲楽よりまったく離れ、不善の諸法よりまったく離れて、尋と伺とを具え、離より生じた喜と楽とある、初禅に入り、具足して住せんことを。」
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā kimilāyaṁ viharati veḷuvane. Tatra kho bhagavā āyasmantaṁ kimilaṁ āmantesi: “kathaṁ bhāvito nu kho, kimila, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso”ti? Evaṁ vutte, āyasmā kimilo tuṇhī ahosi. Dutiyampi kho bhagavā …pe… tatiyampi kho bhagavā āyasmantaṁ kimilaṁ āmantesi: “kathaṁ bhāvito nu kho, kimila, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato mahapphalo hoti mahānisaṁso”ti? Tatiyampi kho āyasmā kimilo tuṇhī ahosi. Evaṁ vutte, āyasmā ānando
So I have heard. At one time the Buddha was staying near Kimbilā in the Freshwater Mangrove Wood. Then the Buddha said to Venerable Kimbila, “Kimbila, how is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so that it is very fruitful and beneficial?” When he said this, Kimbila kept silent. For a second time … And for a third time, the Buddha said to him, “How is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so that it is very fruitful and beneficial?” And
かくの如く、我は聞けり。ある時、世尊はキンビラーの近く、淡水の紅樹林の木立に滞在しておられた。その時、世尊はキンビラー尊者に仰せられた。「キンビラーよ、入出息念に基づく三昧は、いかに修習し、いかに鍛錬すれば、大いなる果報と大いなる功徳をもたらすのであるか。」かく問われたるも、キンビラーは沈黙を守った。再びまた……。そして三度目に、世尊は彼に仰せられた。「入出息念に基づく三昧は、いかに修習し、いかに鍛錬すれば、大いなる果報と大いなる功徳をもたらすのであるか。」されど
正念 相応部経典 趣旨一致
“Upaṭṭhitassati ca hoti, paññavā ca hoti …pe…
“… They’re faithful, conscientious, prudent, mindful, and wise. …”
「……彼女たちは信心深く、慚愧あり、慎み深く、念を具え、智慧を備えている。……」
正念 相応部経典 趣旨一致
Ekaṁ samayaṁ āyasmā lomasakaṁbhiyo sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme. Atha kho mahānāmo sakko yenāyasmā lomasakaṁbhiyo tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ lomasakaṁbhiyaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho mahānāmo sakko āyasmantaṁ lomasakaṁbhiyaṁ etadavoca: “so eva nu kho, bhante, sekho vihāro so tathāgatavihāro, udāhu aññova sekho vihāro añño tathāgatavihāro”ti? Ye ca kho te, bhikkhave, bhikkhū arahanto khīṇāsavā vusitavanto katakaraṇīyā ohitabhārā anuppattasa
At one time Venerable Lomasakaṅgiya was staying in the land of the Sakyans, near Kapilavatthu in the Banyan Tree Monastery. Then Mahānāma the Sakyan went up to Venerable Lomasakaṅgiya, bowed, sat down to one side, and said to him, “Sir, is the meditation of a trainee just the same as the meditation of a realized one? Or is the meditation of a trainee different from the meditation of a realized one?” For those mendicants who are perfected—who have ended the defilements, completed the spiritual jo
あるとき、尊者ロマサカンギヤはサッカ国のカピラヴァッツ近郊、ニグローダ精舎に滞在しておられた。するとサッカ族のマハーナーマが尊者ロマサカンギヤのもとに参り、礼拝して一方に坐し、こう申し上げた。「尊者よ、有学の者の禅定と、証果を得た者の禅定とは、同じものでございましょうか。それとも、有学の禅定と証果を得た者の禅定とは、異なるものでございましょうか。」漏尽の境地に達し、梵行を完成し、なすべきことをすべてなし終えた阿羅漢なる比丘たちにとって……
導線タグ: 罪悪感
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
“Ānāpānassatisamādhi, bhikkhave, bhāvito bahulīkato saṁyojanappahānāya saṁvattati …pe….
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to giving up the fetters …”
「比丘たちよ、入息念に基づく三昧を修習し、繰り返し実践するならば、それは諸々の結縛を断捨することへと導くのである……」
正念 相応部経典 趣旨一致
“… Anusayasamugghātāya saṁvattati ….
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to uprooting the underlying tendencies …”
「比丘たちよ、入出息念に基づく三昧を修習し、繰り返し닦くならば、それは随眠を根絶へと導くのである……」
正念 相応部経典 趣旨一致
“… Addhānapariññāya saṁvattati ….
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to completely understanding the course of time …”
「比丘たちよ、入出息念に基づく三昧を修習し、繰り返し닦くならば、それは時の流れを完全に了知することへと導くのである……」
正念 相応部経典 趣旨一致
“… Āsavānaṁ khayāya saṁvattati. addhānapariññāya saṁvattati …pe… āsavānaṁ khayāya saṁvattatī”ti. Kathaṁ bhāvito ca, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi kathaṁ bahulīkato saṁyojanappahānāya saṁvattati … anusayasamugghātāya saṁvattati … addhānapariññāya saṁvattati … āsavānaṁ khayāya saṁvattati? Idha, bhikkhave, bhikkhu araññagato vā rukkhamūlagato vā …pe… paṭinissaggānupassī assasissāmīti sikkhati, paṭinissaggānupassī passasissāmīti sikkhati. Evaṁ bhāvito kho, bhikkhave, ānāpānassatisamādhi evaṁ bahulī
“Mendicants, when immersion due to mindfulness of breathing is developed and cultivated it leads to the ending of defilements. completely understanding the course of time, and ending the defilements.” And how is immersion due to mindfulness of breathing developed and cultivated so as to lead to giving up the fetters, uprooting the underlying tendencies, completely understanding the course of time, and ending the defilements? It’s when a mendicant—gone to a wilderness, or to the root of a tree, o
比丘たちよ、入息出息念に基づく三昧を修習し、繰り返し実践するならば、それは諸々の煩悩の滅尽へと導くものである。時の流れを完全に了知し、そして煩悩を滅尽せしめるのである。」では、いかにして入息出息念に基づく三昧を修習し、繰り返し実践するならば、諸々の結縛を捨断し、随眠を根絶し、時の流れを完全に了知し、そして煩悩を滅尽せしめることへと導くのであろうか。それは、ある比丘が——阿蘭若に赴き、あるいは樹木の根元に赴き、あるいは
⚠ 出家者向けの文脈
← 前16171819202122次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ