🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,029
偈句数
9,999
日本語訳あり
9,982
パーリ原文
経典 19
テーマ 20
該当 11
すべて 智慧 4354 老い 931 苦しみ 772 正念 695 怒り 356 執着 350 350 業・因果 346 幸せ 337 自己 244 人間関係 243 家族 234 不安 168 仕事 165 渇愛 147 慈悲 115 無常 111 孤独 45 43 感謝 23
経典: 中部経典 ✕ クリア
仕事 中部経典 趣旨一致
So chandasamādhipadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti, vīriyasamādhipadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti, cittasamādhipadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti, vīmaṁsāsamādhipadhānasaṅkhārasamannāgataṁ iddhipādaṁ bhāveti, ussoḷhīyeva pañcamī. Sa kho so, bhikkhave, evaṁ ussoḷhipannarasaṅgasamannāgato bhikkhu bhabbo abhinibbidāya, bhabbo sambodhāya, bhabbo anuttarassa yogakkhemassa adhigamāya. Seyyathāpi, bhikkhave, kukkuṭiyā aṇḍāni aṭṭha vā dasa vā dvādasa vā. Tānassu kuk
They develop the basis of psychic power that has immersion due to enthusiasm, and active effort … the basis of psychic power that has immersion due to energy, and active effort … the basis of psychic power that has immersion due to mental development, and active effort … the basis of psychic power that has immersion due to inquiry, and active effort. And the fifth is sheer vigor. A mendicant who possesses these fifteen factors, including vigor, is capable of breaking out, becoming awakened, and
彼らは、熱意に基づく三昧と精励の行を具えた神足(神通力の基盤)を修習し、精進に基づく三昧と精励の行を具えた神足を修習し、心の修養に基づく三昧と精励の行を具えた神足を修習し、審察に基づく三昧と精励の行を具えた神足を修習する。そして第五は純粋なる精進である。精進を含むこれら十五の要素を具えた比丘は、よく突破し、覚りを得ることができるのである。
副テーマ: work,mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 努力,精進,集中力,やる気が出ない,目標達成,修行,自己鍛錬
⚠ 出家者向けの文脈
仕事 中部経典 趣旨一致
athāparo puriso sukkhaṁ udumbarakaṭṭhaṁ ādāya aggiṁ abhinibbatteyya, tejo pātukareyya. Taṁ kiṁ maññasi, mahārāja, siyā nu kho tesaṁ aggīnaṁ nānādāruto abhinibbattānaṁ kiñci nānākaraṇaṁ acciyā vā acciṁ, vaṇṇena vā vaṇṇaṁ, ābhāya vā ābhan”ti? “No hetaṁ, bhante”. “Evameva kho, mahārāja, yaṁ taṁ tejaṁ vīriyā nimmathitaṁ padhānābhinibbattaṁ, nāhaṁ tattha kiñci nānākaraṇaṁ vadāmi—yadidaṁ vimuttiyā vimuttin”ti. Cattārome, bhante, vaṇṇā— khattiyā, brāhmaṇā, vessā, suddā. Te cassu imehi pañcahi padhāniya
while another used wood of the cluster fig. What do you think, great king? Would there be any difference between the fires produced by these different kinds of wood, that is, in the flame, color, or luminosity?” “No, sir.” “In the same way, when fire has been churned by energy and produced by effort, I say that there is no difference between the freedom of one and the freedom of the other.” Sir, there are these four classes: aristocrats, brahmins, peasants, and workers. If they had these five fa
一方、別の者がイチジク(優曇羅)の乾いた木を用いて火を起こし、炎を生じさせたとしましょう。大王よ、どのようにお思いになりますか。これらの異なる種類の木から生じた火には、炎と炎との間に、色と色との間に、あるいは光輝と光輝との間に、何らかの差異があるでしょうか」 「いいえ、尊師よ、そのようなことはございません」 「大王よ、まさにそのように、精励(パダーナ)によって生み出され、努力によって起こされたこの火においては、ある者の解脱(ヴィムッティ)と別の者の解脱との間に、いかなる差異もないと、わたしは申すのです」 「尊師よ、世には四つの階層(ヴァンナ)があります——刹帝利(クシャトリヤ)、婆羅門(バラモン)、毘舎(ヴェッサ)、首陀(スッダ)がそれであります。もし彼らがこれら五つの精励(パダーニヤ)の徳目を備えておったならば——」
副テーマ: work,wisdom,self,karma
導線タグ: 努力,平等,解脱,身分差別,精進,結果,公平性
仕事 中部経典 趣旨一致
uppannānaṁ pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya chandaṁ janeti, vāyamati, vīriyaṁ ārabhati, cittaṁ paggaṇhāti, padahati; anuppannānaṁ kusalānaṁ dhammānaṁ uppādāya chandaṁ janeti, vāyamati, vīriyaṁ ārabhati, cittaṁ paggaṇhāti, padahati; uppannānaṁ kusalānaṁ dhammānaṁ ṭhitiyā asammosāya bhiyyobhāvāya vepullāya bhāvanāya pāripūriyā chandaṁ janeti, vāyamati, vīriyaṁ ārabhati, cittaṁ paggaṇhāti, padahati. Tatra ca pana me sāvakā bahū abhiññāvosānapāramippattā viharanti. Puna caparaṁ, udāyi, akkhāt
They generate enthusiasm, try, make an effort, exert the mind, and strive so that bad, unskillful qualities that have arisen are given up. They generate enthusiasm, try, make an effort, exert the mind, and strive so that skillful qualities arise. They generate enthusiasm, try, make an effort, exert the mind, and strive so that skillful qualities that have arisen remain, are not lost, but increase, mature, and are fulfilled by development. And many of my disciples meditate on that having attained
彼らは、すでに生じた悪しき不善の諸法(あくぜんのしょほう)を断ずるために、意欲(チャンダ)を起こし、努め、精進(ヴィーリヤ)を発し、心を奮い起こし、励む。また、いまだ生じていない善の諸法(ぜんのしょほう)を生ぜしめるために、意欲を起こし、努め、精進を発し、心を奮い起こし、励む。さらに、すでに生じた善の諸法を保ち、失わず、いよいよ増大させ、円熟させ、修習(バーヴァナー)によって円満成就せしめるために、意欲を起こし、努め、精進を発し、心を奮い起こし、励む。そして、わが多くの弟子たちは、かくのごとく修行し、神通(アビンニャー)を究め尽くした最高の完成に達して、住している。
副テーマ: work,mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 努力,精進,やる気が出ない,継続,自己成長,修行,目標達成
仕事 中部経典 趣旨一致
No cetaṁ padaheyya, nayidaṁ saccamanupāpuṇeyya. Yasmā ca kho padahati tasmā saccamanupāpuṇāti. Tasmā saccānuppattiyā padhānaṁ bahukāran”ti. “Padhānassa pana, bho gotama, katamo dhammo bahukāro? “Padhānassa kho, bhāradvāja, tulanā bahukārā. “Tulanāya kho, bhāradvāja, ussāho bahukāro. “Ussāhassa kho, bhāradvāja, chando bahukāro. “Chandassa kho, bhāradvāja, dhammanijjhānakkhanti bahukārā. “Dhammanijjhānakkhantiyā kho, bhāradvāja, atthūpaparikkhā bahukārā. “Atthūpaparikkhāya kho, bhāradvāja, dhammad
If you don’t strive, you won’t arrive at the truth. You arrive at the truth because you strive. That’s why striving is helpful for arriving at the truth.” “But what quality is helpful for striving?” “Weighing up the teachings is helpful for striving … Zeal is helpful for weighing up the teachings … Enthusiasm is helpful for zeal … Acceptance of the teachings after deliberation is helpful for enthusiasm … Examining the meaning of the teachings is helpful for accepting them after deliberation … Re
「もし精進しなければ、真理に到達することはできない。精進するがゆえに、真理に到達するのである。それゆえ、真理への到達のためには、精進(パダーナ)が大いに資するものである。」 「しかしながら、ゴータマ殿よ、精進のためには何の法(ダンマ)が大いに資するのでしょうか。」 「バーラドヴァージャよ、精進のためには、法を量り見ること(トゥラナー)が大いに資する。法を量り見るためには、勇猛心(ウッサーハ)が大いに資する。勇猛心のためには、意欲(チャンダ)が大いに資する。意欲のためには、法を熟慮したうえでの受容(ダンマニッジャーナッカンティ)が大いに資する。法を熟慮したうえでの受容のためには、義を精察すること(アットゥーパパリッカー)が大いに資する。義を精察するためには……」
副テーマ: work,wisdom,mindfulness,self
導線タグ: やる気が出ない,努力できない,精進,目標達成,行動力,モチベーション,自己成長
仕事 中部経典 趣旨一致
Idha panānanda, ekacco puggalo idha pāṇātipātā paṭivirato hoti, adinnādānā paṭivirato hoti, kāmesumicchācārā paṭivirato hoti, musāvādā paṭivirato hoti, pisuṇāya vācāya paṭivirato hoti, pharusāya vācāya paṭivirato hoti, samphappalāpā paṭivirato hoti, anabhijjhālu hoti, abyāpannacitto hoti, sammādiṭṭhi hoti. Idhānanda, ekacco samaṇo vā brāhmaṇo vā ātappamanvāya padhānamanvāya anuyogamanvāya appamādamanvāya sammāmanasikāramanvāya tathārūpaṁ cetosamādhiṁ phusati yathāsamāhite citte dibbena cakkhunā
But some other individual here refrains from killing living creatures, stealing, committing sexual misconduct, or using speech that’s false, divisive, harsh, or nonsensical. And they’re contented, kind-hearted, and have right view. Now, some ascetic or brahmin—by dint of keen, resolute, committed, and diligent effort, and right application of mind—experiences an immersion of the heart of such a kind that it gives rise to clairvoyance that is purified and superhuman. With that clairvoyance they s
ところが、アーナンダよ、ここにある人があって、生き物を殺すことを離れ、与えられぬものを取ることを離れ、邪淫を離れ、虚偽を語ることを離れ、離間の言葉を離れ、粗暴な言葉を離れ、無益な言葉(綺語)を離れ、貪らず(不貪)、心に怒りなく(不瞋)、正見(sammādiṭṭhi)を具えている。 さてアーナンダよ、ここにある沙門(samaṇa)あるいは婆羅門(brāhmaṇa)があって、熱烈な努力(ātappa)をもって、勇猛な精進(padhāna)をもって、専心の修行(anuyoga)をもって、不放逸(appamāda)をもって、そして正しく心を作意(sammāmanasikāra)することをもって、心の三昧(cetosamādhi)にそのように入定し、清浄にして超人的な天眼(dibba cakkhu)を以てかの人を観ずる時――
副テーマ: work,karma,wisdom,mindfulness
導線タグ: 努力が報われない,正しい行い,修行,精進,道徳的な生き方,善業,心の修養
仕事 中部経典 趣旨一致
Tadādhimutto vimalo ca ketumā. Ketumbharāgo ca mātaṅgo ariyo, Athaccuto accutagāmabyāmako; Sumaṅgalo dabbilo supatiṭṭhito, Athassumegho anīgho sudāṭho; Asayho khemābhirato ca sorato. Durannayo saṅgho athopi ujjayo, Aparo muni sayho anomanikkamo; Ānando nando upanando dvādasa, Bhāradvājo antimadehadhārī.
then Adhimutta, and Ketumā the immaculate. Ketumbharāga, Mātaṅga, and Ariya, then Accuta, Accutagāma, and Byāmaka, Sumaṅgala, Dabbila, Supatiṭṭhita, then Assumegha, Anīgha, and Sudāṭha, Asayha, Khemābhirata, and Sorata. Durannaya, Saṅgha, and also Ujjaya, another sage, Sayha of peerless effort. There are twelve Ānandas, Nandas, and Upanandas, and Bhāradvāja, bearing his final body.
次いでアディムッタ(Adhimutta)、そして清浄なるケトゥマー(Ketumā)。ケトゥンバラーガ(Ketumbharāga)、マータンガ(Mātaṅga)、そしてアリヤ(Ariya)、次いでアッチュタ(Accuta)、アッチュタガーマ(Accutagāma)、ビャーマカ(Byāmaka)、スマンガラ(Sumaṅgala)、ダッビラ(Dabbila)、スパティッティタ(Supatiṭṭhita)、次いでアッスメーガ(Assumegha)、アニーガ(Anīgha)、そしてスダーター(Sudāṭha)、アサイハ(Asayha)、ケーマービラタ(Khemābhirata)、そしてソラタ(Sorata)。ドゥランナヤ(Durannaya)、サンガ(Saṅgha)、さらにウッジャヤ(Ujjaya)、もう一人の聖者、比類なき精進を具えたサイハ(Sayha)。アーナンダ(Ānanda)、ナンダ(Nanda)、ウパナンダ(Upananda)はそれぞれ十二人おり、そしてバーラドヴァージャ(Bhāradvāja)は最後の身体(最終身)を保てる者なり。
副テーマ: work,wisdom,self,mindfulness
導線タグ: 精進,努力,修行,目標達成,継続,聖者の道,最後の境地
仕事 中部経典 趣旨一致
‘ramaṇīyo vata bho bhūmibhāgo, pāsādiko ca vanasaṇḍo, nadī ca sandati setakā supatitthā, ramaṇīyā samantā ca gocaragāmo. Alaṁ vatidaṁ kulaputtassa padhānatthikassa padhānāyā’ti. So kho ahaṁ, rājakumāra, tattheva nisīdiṁ: ‘alamidaṁ padhānāyā’ti. Apissu maṁ, rājakumāra, tisso upamā paṭibhaṁsu anacchariyā pubbe assutapubbā. Seyyathāpi, rājakumāra, allaṁ kaṭṭhaṁ sasnehaṁ udake nikkhittaṁ. Atha puriso āgaccheyya uttarāraṇiṁ ādāya: ‘aggiṁ abhinibbattessāmi, tejo pātukarissāmī’ti. Taṁ kiṁ maññasi, rāja
‘This park is truly delightful, a lovely grove with a flowing river that’s clean and charming, with smooth banks. And nearby there’s a village to resort to for alms. This is good enough for striving for a gentleman wanting to strive.’ So I sat down right there, thinking, ‘This is good enough for striving.’ And then these three similes, which were neither supernaturally inspired, nor learned before in the past, occurred to me. Suppose there was a green, sappy log, and it was lying in water. Then
「この土地はまことに清らかで、森の木立は美しく、澄んだ川が流れ、渡り場も穏やかで心地よい。あたりには托鉢(たくはつ)に赴くべき村もある。これは、精進(しょうじん)を志す善家の子が、励みに努めるにふさわしい場所である」と。 王子よ、そこでわたしはまさにその場に坐し、「ここは精進するに十分な場所である」と思うたのです。 そのとき、王子よ、かつて聞いたことも学んだこともない、三つの譬え(たとえ)が、おのずとわたしの心に浮かんで来ました。 たとえば、王子よ、水気をふくんだ生木(なまき)が、水の中に置かれていたとします。そこへある人がやって来て、火きり棒(上鑽〔うわきり〕)を手にとり、「火を起こそう、炎を燃やし出そう」と試みたとします。王子よ、あなたはいかにお思いになりますか――
副テーマ: work,mindfulness,wisdom,self
導線タグ: 努力が報われない,やる気が出ない,環境を整える,精進,目標達成,準備不足,取り組む姿勢
仕事 中部経典 趣旨一致
Āraññikenāvuso, bhikkhunā abhidhamme abhivinaye yogo karaṇīyo. Santāvuso, āraññikaṁ bhikkhuṁ abhidhamme abhivinaye pañhaṁ pucchitāro. Sace, āvuso, āraññiko bhikkhu abhidhamme abhivinaye pañhaṁ puṭṭho na sampāyati, tassa bhavanti vattāro. ‘Kiṁ panimassāyasmato āraññikassa ekassāraññe serivihārena yo ayamāyasmā abhidhamme abhivinaye pañhaṁ puṭṭho na sampāyatī’ti— Tasmā āraññikena bhikkhunā abhidhamme abhivinaye yogo karaṇīyo. Āraññikenāvuso, bhikkhunā ye te santā vimokkhā atikkamma rūpe āruppā tat
A wilderness monk should make an effort in regards to the teaching and training. There are those who will question a wilderness monk about the teaching and training. If he is stumped, there’ll be some who say: ‘What’s the point of this wilderness venerable’s staying alone and autonomous in the wilderness, since he is stumped by a question about the teaching and training?’ That’s why a wilderness monk should make an effort to learn the teaching and training. A wilderness monk should practice medi
森林に住む比丘(āraññika)は、法(アビダンマ)と律(アビヴィナヤ)に励まなければならない。友よ、森林に住む比丘に対して、法と律について問いを発する者たちがいる。もし森林に住む比丘が、法と律についての問いを受けて答えに窮するならば、次のように言う者たちが現れるであろう。「この尊者は森林に一人、自由に住んでおられるが、法と律について問われて答えられないとは、いったい何のためであろうか」と。それゆえに、森林に住む比丘は、法と律に励まなければならない。 また、森林に住む比丘は、かの寂静なる解脱(ヴィモッカ)――色(ルーパ)を超えて無色(アルーパ)に至る――を修習しなければならない。
副テーマ: work,wisdom,loneliness,self
導線タグ: 勉強不足,専門知識,孤独な修行,怠惰,自己研鑽,責任感,目的意識
⚠ 自己責任論に誤解されやすい,出家者向けの文脈
仕事 中部経典 趣旨一致
Nāhaṁ, bhikkhave, ādikeneva aññārādhanaṁ vadāmi; api ca, bhikkhave, anupubbasikkhā anupubbakiriyā anupubbapaṭipadā aññārādhanā hoti. Kathañca, bhikkhave, anupubbasikkhā anupubbakiriyā anupubbapaṭipadā aññārādhanā hoti? Idha, bhikkhave, saddhājāto upasaṅkamati, upasaṅkamanto payirupāsati, payirupāsanto sotaṁ odahati, ohitasoto dhammaṁ suṇāti, sutvā dhammaṁ dhāreti, dhatānaṁ dhammānaṁ atthaṁ upaparikkhati, atthaṁ upaparikkhato dhammā nijjhānaṁ khamanti, dhammanijjhānakkhantiyā sati chando jāyati,
Mendicants, I don’t say that enlightenment is achieved right away. Rather, enlightenment is achieved by gradual training, progress, and practice. And how is enlightenment achieved by gradual training, progress, and practice? It’s when someone in whom faith has arisen approaches a teacher. They pay homage, actively listen, hear the teachings, remember the teachings, examine their meaning, and accept them after deliberation. Then enthusiasm springs up; they make an effort, weigh up, and persevere.
比丘たちよ、私は最初から直ちに究極の智慧(aññā)が成就されると説くのではない。むしろ、比丘たちよ、段階的な修学(anupubbasikkhā)、段階的な実践(anupubbakiriyā)、段階的な道の歩み(anupubbapaṭipadā)によってこそ、究極の智慧は成就されるのである。 では、比丘たちよ、いかにして段階的な修学・実践・道の歩みによって究極の智慧は成就されるのか。 すなわちここに、信(saddhā)を生じた者が師のもとへと近づく。近づいてはよく親しみ仕え、親しみ仕えては耳を傾ける。耳を傾けては法(dhamma)を聴き、聴いては法を心に保ち保ちたる法の意義を深く考察する。意義を考察するうちに、法は内なる熟慮(nijjhāna)に堪えるものとなる。法が熟慮に堪えるとき、そこに意欲(chanda)が生じ、励み努め、はかり、そして精進(paggāha)するのである。
副テーマ: work,wisdom,mindfulness,self
導線タグ: 努力が報われない,焦り,成長,学び,継続,段階的な進歩,モチベーション
仕事 中部経典 趣旨一致
Katamo cāvuso, sammākammanto? Pāṇātipātā veramaṇī, adinnādānā veramaṇī, kāmesumicchācārā veramaṇī, ayaṁ vuccatāvuso: ‘sammākammanto’. Katamo cāvuso, sammāājīvo? Idhāvuso, ariyasāvako micchāājīvaṁ pahāya sammāājīvena jīvikaṁ kappeti, ayaṁ vuccatāvuso: ‘sammāājīvo’. Katamo cāvuso, sammāvāyāmo? Idhāvuso, bhikkhu anuppannānaṁ pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ anuppādāya chandaṁ janeti vāyamati vīriyaṁ ārabhati cittaṁ paggaṇhāti padahati, uppannānaṁ pāpakānaṁ akusalānaṁ dhammānaṁ pahānāya chandaṁ janeti
And what is right action? Refraining from killing living creatures, stealing, and sexual misconduct. This is called right action. And what is right livelihood? It’s when a noble disciple gives up wrong livelihood and earns a living by right livelihood. This is called right livelihood. And what is right effort? It’s when a mendicant generates enthusiasm, tries, makes an effort, exerts the mind, and strives so that bad, unskillful qualities don’t arise. They generate enthusiasm, try, make an effor
では、正業(sammākammanto)とは何か。生き物を殺すことを慎むこと、与えられていないものを取ることを慎むこと、諸々の欲における邪な行いを慎むこと——これを正業という。 では、正命(sammāājīvo)とは何か。ここに聖なる弟子(ariyasāvaka)が邪命(micchāājīva)を捨て、正命によって生計を立てる——これを正命という。 では、正精進(sammāvāyāmo)とは何か。ここに比丘(bhikkhu)が、いまだ生じていない悪しき不善の諸法(pāpakā akusalā dhammā)が生じることのないよう、意欲を起こし、努め、精力を振り起こし、心を励まし、奮励する。また、すでに生じた悪しき不善の諸法を断ずるために、意欲を起こし、努め、精力を振り起こし——
副テーマ: work,karma,mindfulness,wisdom
導線タグ: 仕事の取り組み方,正しい生き方,悪い習慣をやめたい,努力の方向性,精進,自己改善,行動の正しさ
⚠ 自己責任論に誤解されやすい,出家者向けの文脈
仕事 中部経典 趣旨一致
yadi muddāya yadi gaṇanāya yadi saṅkhānena yadi kasiyā yadi vaṇijjāya yadi gorakkhena yadi issatthena yadi rājaporisena yadi sippaññatarena— sītassa purakkhato uṇhassa purakkhato ḍaṁsamakasavātātapasarīsapasamphassehi rissamāno khuppipāsāya mīyamāno; ayampi, bhikkhave, kāmānaṁ ādīnavo sandiṭṭhiko, dukkhakkhandho kāmahetu kāmanidānaṁ kāmādhikaraṇaṁ kāmānameva hetu. Tassa ce, bhikkhave, kulaputtassa evaṁ uṭṭhahato ghaṭato vāyamato te bhogā nābhinipphajjanti. So socati kilamati paridevati urattāḷiṁ
arithmetic, accounting, calculating, farming, trade, raising cattle, archery, government service, or one of the professions. But they must face cold and heat, being hurt by the touch of flies, mosquitoes, wind, sun, and reptiles, and risking death from hunger and thirst. This is a drawback of sensual pleasures apparent in the present life, a mass of suffering caused by sensual pleasures. That gentleman might try hard, strive, and make an effort, but fail to accrue money. If this happens, they s
算術、会計、計算、農業、商業、牧畜、弓術、官吏奉職、あるいはいずれかの職業に従事するのである。しかしながら彼らは、寒さと暑さに耐え、蠅、蚊、風、日光、および爬虫類の接触による苦痛を受け、飢えと渇きによる死の危険を冒さねばならない。これが現世において明らかなる欲楽の過患であり、欲楽によってもたらされる苦しみの集積である。かの人はいかに懸命に努め、励み、精進を尽くそうとも、財を積むことができぬ場合がある。そのような事態が生じた時、彼らは……
副テーマ: work,suffering,craving,anxiety
導線タグ: 仕事が報われない,努力が実らない,働いても成果が出ない,生活の苦しさ,職業上の苦労,経済的不安,頑張っても無駄

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ