🪷

AIブッダ 禅 経典データベース

153件
🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 153
すべて 智慧 4287 老い 929 苦しみ 775 正念 717 業・因果 365 359 執着 353 幸せ 347 怒り 347 人間関係 246 自己 243 家族 234 不安 177 仕事 154 渇愛 145 慈悲 126 無常 108 孤独 45 43 感謝 23
経典: 相応部経典 ✕ クリア
正念 相応部経典 趣旨一致
Ekaṁ samayaṁ āyasmā ca sāriputto āyasmā ca mahākoṭṭhiko bārāṇasiyaṁ viharanti isipatane migadāye. Atha kho āyasmā mahākoṭṭhiko sāyanhasamayaṁ paṭisallānā vuṭṭhito yenāyasmā sāriputto tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmatā sāriputtena saddhiṁ sammodi. Sammodanīyaṁ kathaṁ sāraṇīyaṁ vītisāretvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā mahākoṭṭhiko āyasmantaṁ sāriputtaṁ etadavoca: “kiṁ nu kho, āvuso sāriputta, sayaṅkataṁ jarāmaraṇaṁ, paraṅkataṁ jarāmaraṇaṁ, sayaṅkatañca paraṅkatañca jarāmaraṇaṁ
At one time Venerable Sāriputta and Venerable Mahākoṭṭhita were staying near Varanasi, in the deer park at Isipatana. Then in the late afternoon, Venerable Mahākoṭṭhita came out of retreat, went to Venerable Sāriputta, and exchanged greetings with him. When the greetings and polite conversation were over, he sat down to one side and said to Sāriputta: “Well, Reverend Sāriputta, are old age and death made by oneself? Or by another? Or by both oneself and another? Or do they arise anomalously, not
あるとき、尊者サーリプッタと尊者マハーコッティタは、ヴァーラーナシーの近く、イシパタナの鹿野苑に滞在されていた。やがて日暮れ時、尊者マハーコッティタは静修より出でて尊者サーリプッタのもとへ赴き、ともに挨拶を交わされた。挨拶と礼儀にかなった言葉を交わし終えると、かたわらに座して、サーリプッタにこう申し上げた。「して、尊者サーリプッタよ、老死とは自らによって作られるものでありましょうか。それとも他によって作られるものでありましょうか。あるいは自と他の両者によって作られるものでありましょうか。それとも自によらず他によらず、偶然に生起するものでありましょうか」
導線タグ: 罪悪感
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. “Jarāmaraṇaṁ, bhikkhave, ajānatā apassatā yathābhūtaṁ jarāmaraṇe yathābhūtaṁ ñāṇāya satthā pariyesitabbo; jarāmaraṇasamudayaṁ ajānatā apassatā yathābhūtaṁ jarāmaraṇasamudaye yathābhūtaṁ ñāṇāya satthā pariyesitabbo; jarāmaraṇanirodhaṁ ajānatā apassatā yathābhūtaṁ jarāmaraṇanirodhe yathābhūtaṁ ñāṇāya satthā pariyesitabbo; jarāmaraṇanirodhagāminiṁ paṭipadaṁ ajānatā apassatā yathābhūtaṁ jarāmaraṇanirodhagāminiyā paṭipadāya yathābhūtaṁ ñāṇāya satthā pariyesitabbo”ti. (Suttanto e
At Sāvatthī. “Mendicants, one who does not truly know or see old age and death should seek the Teacher so as to truly know old age and death. One who does not truly know or see the origin of old age and death should seek the Teacher so as to truly know the origin of old age and death. One who does not truly know or see the cessation of old age and death should seek the Teacher so as to truly know the cessation of old age and death. One who does not truly know or see the practice that leads to th
舎衛城にて。「比丘たちよ、老死をありのままに知らず、見ていない者は、老死をありのままに知るために、師のもとを求めるべきである。老死の生起をありのままに知らず、見ていない者は、老死の生起をありのままに知るために、師のもとを求めるべきである。老死の滅をありのままに知らず、見ていない者は、老死の滅をありのままに知るために、師のもとを求めるべきである。老死の滅に至る道をありのままに知らず、見ていない者は、老死の滅に至る道をありのままに知るために、師のもとを求めるべきである。
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Addasā kho āyasmā ānando …pe… āyasmantaṁ sāriputtaṁ etadavoca: “vippasannāni kho te, āvuso sāriputta, indriyāni; parisuddho mukhavaṇṇo pariyodāto. Katamenāyasmā sāriputto ajja vihārena vihāsī”ti? “Idhāhaṁ, āvuso, vitakkavicārānaṁ vūpasamā ajjhattaṁ sampasādanaṁ cetaso ekodibhāvaṁ avitakkaṁ avicāraṁ samādhijaṁ pītisukhaṁ dutiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharāmi. Tassa mayhaṁ, āvuso, na evaṁ hoti: ‘ahaṁ dutiyaṁ jhānaṁ samāpajjāmī’ti vā ‘ahaṁ dutiyaṁ jhānaṁ samāpanno’ti vā ‘ahaṁ dutiyā
At Sāvatthī. Venerable Ānanda saw Venerable Sāriputta and said to him: “Reverend Sāriputta, your faculties are so very clear, and your complexion is pure and bright. What meditation were you practicing today?” “Reverend, as the placing of the mind and keeping it connected were stilled, I entered and remained in the second absorption, which has the rapture and bliss born of immersion, with internal clarity and mind at one, without placing the mind and keeping it connected. But it didn’t occur to
サーヴァッティーにおいてのことである。アーナンダ尊者はサーリプッタ尊者を見て、こう申し上げた。「尊者サーリプッタよ、あなたの諸根はいかにも澄み渡り、御顔の色は清らかに輝いております。今日はいかなる禅定を修されておられましたか。」 「尊者よ、わたくしは尋と伺とが静まり息んだのち、第二禅に入り、そこに留まっておりました。それは定より生じた喜と楽とを具え、内なる清明と心の一境性とを有し、尋と伺とを離れたものであります。しかしながら、わたくしの心には……という思いは起こりませんでした。」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Addasā kho āyasmā ānando …pe… “vippasannāni kho te, āvuso sāriputta, indriyāni; parisuddho mukhavaṇṇo pariyodāto. Katamenāyasmā sāriputto ajja vihārena vihāsī”ti? “Idhāhaṁ, āvuso, pītiyā ca virāgā upekkhako ca vihāsiṁ sato ca sampajāno sukhañca kāyena paṭisaṁvedemi; yaṁ taṁ ariyā ācikkhanti ‘upekkhako satimā sukhavihārī’ti tatiyaṁ jhānaṁ upasampajja viharāmi. Tassa mayhaṁ, āvuso, na evaṁ hoti: ‘ahaṁ tatiyaṁ jhānaṁ samāpajjāmī’ti vā ‘ahaṁ tatiyaṁ jhānaṁ samāpanno’ti vā ‘ahaṁ tati
At Sāvatthī. Venerable Ānanda saw Venerable Sāriputta and said to him: “Reverend Sāriputta, your faculties are so very clear, and your complexion is pure and bright. What meditation were you practicing today?” “Reverend, with the fading away of rapture, I entered and remained in the third absorption, where I meditated with equanimity, mindful and aware, personally experiencing the bliss of which the noble ones declare, ‘Equanimous and mindful, one meditates in bliss.’ But it didn’t occur to me:
サーヴァッティーにて。尊者アーナンダは尊者サーリプッタを見て、こう申し上げた。「尊者サーリプッタよ、あなたの諸根はまことに清澄にして、その面色は純浄にして晃耀たり。今日はいかなる禅定を修されましたか。」「尊者よ、喜が褪せ滅するにともない、わたくしは第三禅に入り住しました。そこにおいてわたくしは捨を具え、正念正知にして、身をもって楽を受領し、諸の聖者たちが『捨あり念あり、楽に住す』と宣説したる境地に禅定しておりました。しかしながら、その折わたくしの心には:
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Atha kho candimaso devaputto abhikkantāya rattiyā abhikkantavaṇṇo kevalakappaṁ jetavanaṁ obhāsetvā yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhito kho candimaso devaputto bhagavato santike imaṁ gāthaṁ abhāsi: “Te hi sotthiṁ gamissanti, kacchevāmakase magā; Jhānāni upasampajja, ekodi nipakā satā”ti. “Te hi pāraṁ gamissanti, chetvā jālaṁva ambujo; Jhānāni upasampajja, appamattā raṇañjahā”ti.
At Sāvatthī. Then, late at night, the glorious godling Candimasa, lighting up the entire Jeta’s Grove, went up to the Buddha, bowed, stood to one side, and spoke this verse in the Buddha’s presence: “Like deer in a mosquito-free marsh, they will reach a safe place having entered the absorptions, unified, alert, and mindful.” “Like fish when the net is cut, they will reach the far shore having entered the absorptions, diligent, with strife discarded.”
舎衛城にての事なり。夜も更けたる頃、光り輝く天子チャンディマサは、祇陀林の全域を照らしながら世尊のもとへと赴き、礼拝して傍らに立ち、世尊の御前にて次の偈を唱えた。「蚊虫なき沼沢に棲む鹿のごとく、禅定に入り、心一境にして、機敏にして念を保つ者たちは、安穏なる境地へと至るであろう。」〔世尊はこれに応じて説き給うた。〕「網を断ち切られたる魚のごとく、禅定に入り、怠りなく、諍いを捨て去りし者たちは、彼岸へと至るであろう。」
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ viharati. “Sattimā, bhikkhave, dhātuyo. Katamā satta? Ābhādhātu, subhadhātu, ākāsānañcāyatanadhātu, viññāṇañcāyatanadhātu, ākiñcaññāyatanadhātu, nevasaññānāsaññāyatanadhātu, saññāvedayitanirodhadhātu— imā kho, bhikkhave, satta dhātuyo”ti. Evaṁ vutte, aññataro bhikkhu bhagavantaṁ etadavoca: “yā cāyaṁ, bhante, ābhādhātu yā ca subhadhātu yā ca ākāsānañcāyatanadhātu yā ca viññāṇañcāyatanadhātu yā ca ākiñcaññāyatanadhātu yā ca nevasaññānāsaññāyatanadhātu yā ca saññāvedayitanirodhadhātu—im
At Sāvatthī. “Mendicants, there are these seven elements. What seven? The element of luminosity, the element of beauty, the element of the dimension of infinite space, the element of the dimension of infinite consciousness, the element of the dimension of nothingness, the element of the dimension of neither perception nor non-perception, and the element of the cessation of perception and feeling. These are the seven elements.” When he said this, one of the mendicants asked the Buddha, “Sir, due
以下に翻訳を示します。 --- 舎衛城にて。「比丘たちよ、これら七つの界がある。いかなる七つか。光明界、浄妙界、空無辺処界、識無辺処界、無所有処界、非想非非想処界、そして想受滅界である。これらが七つの界である。」かく説き給いたとき、比丘のひとりが仏陀に問うた、「世尊よ、いかなる縁に由りて
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ sambahulā bhikkhū, kosalesu viharanti himavantapasse araññakuṭikāya uddhatā unnaḷā capalā mukharā vikiṇṇavācā muṭṭhassatino asampajānā asamāhitā vibbhantacittā pākatindriyā. Atha kho jantu devaputto tadahuposathe pannarase yena te bhikkhū tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā te bhikkhū gāthāhi ajjhabhāsi: “Sukhajīvino pure āsuṁ, bhikkhū gotamasāvakā; Anicchā piṇḍamesanā, anicchā sayanāsanaṁ; Loke aniccataṁ ñatvā, dukkhassantaṁ akaṁsu te. Dupposaṁ katvā attānaṁ, gāme gāmaṇikā
So I have heard. At one time several mendicants were staying in the Kosalan lands, in a wilderness hut on the slopes of the Himalayas. They were restless, insolent, fickle, scurrilous, loose-tongued, unmindful, lacking situational awareness and immersion, with straying minds and undisciplined faculties. Then on the fifteenth day sabbath the godling Jantu went up to those mendicants and addressed them in verse: “The mendicants used to live happily, as disciples of Gotama. Desireless they sought a
かく私は聞けり。ある時、数人の比丘たちがコーサラ国のヒマラヤ山麓、林中の庵に滞在していた。彼らは落ち着きなく、傲慢にして軽薄、口さがなく、饒舌であり、念を欠き、正知なく、三昧なく、心は散乱し、諸根は調御されていなかった。その時、十五日の布薩の日に、天子ジャントゥが彼ら比丘たちのもとへ赴き、偈をもって語りかけた。「かの比丘たちは、ゴータマの弟子として、幸いに住したものであった。欲を離れ、彼らは求めたり、
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. evameva kho, bhikkhave, yvāyaṁ jhāyī samādhismiṁ samādhikusalo ca hoti samādhismiṁ samāpattikusalo ca ayaṁ imesaṁ catunnaṁ jhāyīnaṁ aggo ca seṭṭho ca mokkho ca uttamo ca pavaro cā”ti. “Cattārome, bhikkhave, jhāyī. Katame cattāro? Idha, bhikkhave, ekacco jhāyī samādhismiṁ samādhikusalo hoti, na samādhismiṁ samāpattikusalo. Idha pana, bhikkhave, ekacco jhāyī samādhismiṁ samāpattikusalo hoti, na samādhismiṁ samādhikusalo. Idha pana, bhikkhave, ekacco jhāyī neva samādhismiṁ samādhik
At Sāvatthī. In the same way, the meditator skilled in immersion and entering it is the foremost, best, leading, highest, and finest of the four.” “Mendicants, there are these four meditators. What four? One meditator is skilled in immersion but not in entering it. One meditator is not skilled in immersion but is skilled in entering it. One meditator is skilled neither in immersion nor in entering it. One meditator is skilled both in immersion and in entering it. Of these, the meditator skilled
舎衛城にて。 「比丘たちよ、四種の禅定修行者がいる。いかなる四種か。ある禅定修行者は三昧に熟達しているが、その入定には熟達していない。ある禅定修行者は三昧には熟達していないが、入定には熟達している。ある禅定修行者は三昧にも熟達せず、入定にも熟達していない。ある禅定修行者は三昧にも入定にも、ともに熟達している。これらの中にあって、三昧に熟達し、かつ入定にも熟達している禅定修行者こそが、この四者の中で最勝にして最上、先導者にして至高、最も優れた者である。」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Cattārome, bhikkhave, jhāyī. Katame cattāro? Idha, bhikkhave, ekacco jhāyī samādhismiṁ samādhikusalo hoti, na samādhismiṁ vuṭṭhānakusalo.
At Sāvatthī. “Mendicants, there are these four meditators. What four? One meditator is skilled in immersion but not in emerging from it. …”
サーヴァッティーにて。「比丘たちよ、四種の禅定者がある。いかなる四種であるか。ある禅定者は、三昧に入ることには巧みであるが、そこより出ることには巧みでない。……」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Aṭṭhime, bhikkhave, dhammā bhāvitā bahulīkatā anuppannā uppajjanti, nāññatra tathāgatassa pātubhāvā arahato sammāsambuddhassa. Katame aṭṭha? Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi …pe… sammāsamādhi. Ime kho, bhikkhave, aṭṭha dhammā bhāvitā bahulīkatā anuppannā uppajjanti, nāññatra tathāgatassa pātubhāvā arahato sammāsambuddhassā”ti.
At Sāvatthī. “Mendicants, these eight things don’t arise to be developed and cultivated except when a Realized One, a perfected one, a fully awakened Buddha has appeared. What eight? They are: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. These eight things don’t arise to be developed and cultivated except when a Realized One, a perfected one, a fully awakened Buddha has appeared.”
舎衛城にて。「比丘たちよ、これら八つのことは、如来・応供・正等覚者が世に出現されなければ、修習し修行するために生じることはない。八つとは何か。すなわち、正見・正思惟・正語・正業・正命・正精進・正念・正定である。これら八つのことは、如来・応供・正等覚者が世に出現されなければ、修習し修行するために生じることはないのである。」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Aṭṭhime, bhikkhave, dhammā parisuddhā pariyodātā anaṅgaṇā vigatūpakkilesā anuppannā uppajjanti, nāññatra tathāgatassa pātubhāvā arahato sammāsambuddhassa. Katame aṭṭha? Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi …pe… sammāsamādhi. Ime kho, bhikkhave, aṭṭha dhammā parisuddhā pariyodātā anaṅgaṇā vigatūpakkilesā anuppannā uppajjanti, nāññatra tathāgatassa pātubhāvā arahato sammāsambuddhassā”ti.
At Sāvatthī. “Mendicants, these eight things don’t arise to be purified, bright, flawless, and rid of corruptions except when a Realized One, a perfected one, a fully awakened Buddha has appeared. What eight? They are: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. These eight things don’t arise to be purified, bright, flawless, and rid of corruptions except when a Realized One, a perfected one, a fully awakened Budd
舎衛城にて。「比丘たちよ、これら八つのものは、如来・応供・正等覚者が世に出現されるのでなければ、清浄となり、光輝き、汚れなく、諸漏を離れた状態として生じることはない。八つとは何か。すなわち、正見・正思惟・正語・正業・正命・正精進・正念・正定である。これら八つのものは、如来・応供・正等覚者が世に出現されるのでなければ、清浄となり、光輝き、汚れなく、諸漏を離れた状態として生じることはないのである。」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
“Āditte, bhikkhave, cele vā sīse vā kimassa karaṇīyan”ti? “Āditte, bhante, cele vā sīse vā, tasseva celassa vā sīsassa vā nibbāpanāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyan”ti. “Ādittaṁ, bhikkhave, celaṁ vā sīsaṁ vā ajjhupekkhitvā amanasikaritvā anabhisametānaṁ catunnaṁ ariyasaccānaṁ yathābhūtaṁ abhisamayāya adhimatto chando ca vāyāmo ca ussāho ca ussoḷhī ca appaṭivānī ca sati ca sampajaññañca karaṇīyaṁ. Katamesaṁ catunnaṁ? Dukkhassa ariy
“Mendicants, if your clothes or head were on fire, what would you do about it?” “Sir, if our clothes or head were on fire, we’d apply extraordinary enthusiasm, effort, zeal, vigor, perseverance, mindfulness, and situational awareness in order to extinguish it.” “Mendicants, so long as you have not encompassed the four noble truths, regard your burning head or clothes with equanimity, ignore them, and apply extraordinary enthusiasm, effort, zeal, vigor, perseverance, mindfulness, and situational
「比丘たちよ、もし汝らの衣や頭に火がついたならば、いかにするであろうか」「世尊よ、もし私どもの衣や頭に火がついたならば、それを消し止めんがために、非常なる熱意・精進・勇猛・気力・堅忍・念・正知をもって当たるでありましょう」「比丘たちよ、汝らがいまだ四聖諦を悟り尽くしていない間は、燃え盛る頭や衣のことは平静をもって見過ごし、これを等閑に付し、むしろ非常なる熱意・精進・勇猛・気力・堅忍・念・正知をもって」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Micchattañca vo, bhikkhave, desessāmi, sammattañca. Taṁ suṇātha. Katamañca, bhikkhave, micchattaṁ? Seyyathidaṁ—micchādiṭṭhi …pe… micchāsamādhi. Idaṁ vuccati, bhikkhave, micchattaṁ. Katamañca, bhikkhave, sammattaṁ? Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi …pe… sammāsamādhi. Idaṁ vuccati, bhikkhave, sammattan”ti.
At Sāvatthī. “Mendicants, I will teach you the wrong way and the right way. Listen … And what is the wrong way? It is wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. This is called the wrong way. And what is the right way? It is right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. This is called the right way.”
舎衛城にて。「比丘たちよ、私は邪道と正道を説こう。よく聴くがよい……では邪道とは何か。それは邪見、邪思惟、邪語、邪業、邪命、邪精進、邪念、邪定である。これを邪道と呼ぶ。では正道とは何か。それは正見、正思惟、正語、正業、正命、正精進、正念、正定である。これを正道と呼ぶ。」
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Akusale ca kho, bhikkhave, dhamme desessāmi, kusale ca dhamme. Taṁ suṇātha. Katame ca, bhikkhave, akusalā dhammā? Seyyathidaṁ—micchādiṭṭhi …pe… micchāsamādhi. Ime vuccanti, bhikkhave, akusalā dhammā. Katame ca, bhikkhave, kusalā dhammā? Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi …pe… sammāsamādhi. Ime vuccanti, bhikkhave, kusalā dhammā”ti.
At Sāvatthī. “Mendicants, I will teach you skillful and unskillful qualities. Listen … And what are unskillful qualities? They are wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. These are called unskillful qualities. And what are skillful qualities? They are right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. These are called skillful qualitie
舎衛城にて。「比丘たちよ、我は汝らに不善法と善法を説かん。諦聴せよ……では不善法とは何か。それは邪見、邪思惟、邪語、邪業、邪命、邪精進、邪念、邪定である。これらを不善法と称す。では善法とは何か。それは正見、正思惟、正語、正業、正命、正精進、正念、正定である。これらを善法と称す。」
副テーマ: discipline
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Micchāpaṭipadañca vo, bhikkhave, desessāmi, sammāpaṭipadañca. Taṁ suṇātha. Katamā ca, bhikkhave, micchāpaṭipadā? Seyyathidaṁ—micchādiṭṭhi …pe… micchāsamādhi. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, micchāpaṭipadā. Katamā ca, bhikkhave, sammāpaṭipadā? Seyyathidaṁ—sammādiṭṭhi …pe… sammāsamādhi. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, sammāpaṭipadā”ti.
At Sāvatthī. “Mendicants, I will teach you the wrong practice and the right practice. Listen … And what’s the wrong practice? It is wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. This is called the wrong practice. And what’s the right practice? It is right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. This is called the right practice.”
舎衛城にて。「比丘たちよ、我は今、邪道と正道を説かん。よく聴くがよい……では、邪道とは何か。それは邪見、邪思惟、邪語、邪業、邪命、邪精進、邪念、邪定である。これを邪道と呼ぶ。では、正道とは何か。それは正見、正思惟、正語、正業、正命、正精進、正念、正定である。これを正道と呼ぶ。」
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Gihino vāhaṁ, bhikkhave, pabbajitassa vā micchāpaṭipadaṁ na vaṇṇemi. Gihi vā, bhikkhave, pabbajito vā micchāpaṭipanno micchāpaṭipattādhikaraṇahetu nārādhako hoti ñāyaṁ dhammaṁ kusalaṁ. Katamā ca, bhikkhave, micchāpaṭipadā? Seyyathidaṁ—micchādiṭṭhi …pe… micchāsamādhi. Ayaṁ vuccati, bhikkhave, micchāpaṭipadā. Gihino vāhaṁ, bhikkhave, pabbajitassa vā micchāpaṭipadaṁ na vaṇṇemi. Gihi vā, bhikkhave, pabbajito vā micchāpaṭipanno micchāpaṭipattādhikaraṇahetu nārādhako hoti ñāyaṁ dhamm
At Sāvatthī. “Mendicants, I don’t praise wrong practice for laypeople or renunciates. Because of wrong practice, neither laypeople nor renunciates succeed in the system of the skillful teaching. And what’s the wrong practice? It is wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. This is called the wrong practice. I don’t praise wrong practice for lay people or renunciates. Because of wrong practice, neither laypeople
舎衛城にて。「比丘たちよ、私は在家者においても出家者においても、邪なる修行を称讃しない。邪なる修行によっては、在家者も出家者も、善なる教えの体系において成就することはできない。では、邪なる修行とは何か。それはすなわち、邪見・邪思惟・邪語・邪業・邪命・邪精進・邪念・邪定である。これを邪なる修行と呼ぶ。私は在家者においても出家者においても、邪なる修行を称讃しない。邪なる修行によっては、在家者も出家者も
正念 相応部経典 趣旨一致
Ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati gijjhakūṭe pabbate. “Atthi kho, bhikkhu, imamhā papātā añño papāto mahantataro ca bhayānakataro cā”ti. Atha kho bhagavā bhikkhū āmantesi: “āyāma, bhikkhave, yena paṭibhānakūṭo tenupasaṅkamissāma divāvihārāyā”ti. “Evaṁ, bhante”ti kho te bhikkhū bhagavato paccassosuṁ. Atha kho bhagavā sambahulehi bhikkhūhi saddhiṁ yena paṭibhānakūṭo tenupasaṅkami. Addasā kho aññataro bhikkhu paṭibhānakūṭe mahantaṁ papātaṁ. Disvāna bhagavantaṁ etadavoca: “mahā vatāyaṁ, bhante,
At one time the Buddha was staying near Rājagaha, on the Vulture’s Peak Mountain. “There is, mendicant.” Then the Buddha said to the mendicants, “Come, mendicants, let’s go to Inspiration Peak for the day’s meditation.” “Yes, sir,” they replied. Then the Buddha together with several mendicants went to Inspiration Peak. A certain mendicant saw the big cliff there and said to the Buddha, “Sir, that big cliff is really huge and scary. Is there any other cliff bigger and scarier than this one?” “But
時に、世尊は王舎城の耆闍崛山(ぎじゃくっせん)の近くに滞在しておられた。「比丘よ、そのようなものがある。」そして世尊は比丘たちに告げられた。「さあ、比丘たちよ、今日の坐禅のために霊感の峰へと赴こうではないか。」「かしこまりました、世尊よ。」と彼らは答えた。そして世尊は数人の比丘たちと共に霊感の峰へと向かわれた。そこである比丘が大いなる断崖を目にし、世尊に申し上げた。「世尊よ、あの大いなる断崖は、まことに巨大にして恐るべきものでございます。これよりも大きく、これよりも恐ろしい断崖が、ほかにございましょうか。」「しかしながら——」
⚠ 出家者向けの文脈
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Asappurisañca vo, bhikkhave, desessāmi, sappurisañca. Taṁ suṇātha. Katamo ca, bhikkhave, asappuriso? Idha, bhikkhave, ekacco micchādiṭṭhiko hoti, micchāsaṅkappo, micchāvāco, micchākammanto, micchāājīvo, micchāvāyāmo, micchāsati, micchāsamādhi— ayaṁ vuccati, bhikkhave, asappuriso. Katamo ca, bhikkhave, sappuriso? Idha, bhikkhave, ekacco sammādiṭṭhiko hoti, sammāsaṅkappo, sammāvāco, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi— ayaṁ vuccati, bhikkhave, sappuris
At Sāvatthī. “Mendicants, I will teach you an untrue person and a true person. Listen … And what is an untrue person? It’s someone who has wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. This is called an untrue person. And what is a true person? It’s someone who has right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. This is called a true pers
舎衛城にて。「比丘たちよ、われは今、非真人と真人について説かん。よく聴くがよい……では、非真人とはいかなる者か。邪見・邪思惟・邪語・邪業・邪命・邪精進・邪念・邪定を具える者、これを非真人と呼ぶ。では、真人とはいかなる者か。正見・正思惟・正語・正業・正命・正精進・正念・正定を具える者、これを真人と呼ぶ。」
⚠ 自己責任論に誤解されやすい
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Asappurisañca vo, bhikkhave, desessāmi, asappurisena asappurisatarañca. Sappurisañca vo, bhikkhave, desessāmi sappurisena sappurisatarañca. Taṁ suṇātha. Katamo ca, bhikkhave, asappuriso? Idha, bhikkhave, ekacco micchādiṭṭhiko hoti …pe… micchāsamādhi— ayaṁ vuccati, bhikkhave, asappuriso. Katamo ca, bhikkhave, asappurisena asappurisataro? Idha, bhikkhave, ekacco micchādiṭṭhiko hoti …pe… micchāsamādhi, micchāñāṇī, micchāvimutti— ayaṁ vuccati, bhikkhave, asappurisena asappurisataro
At Sāvatthī. “Mendicants, I will teach you an untrue person and an even more untrue person, a true person and an even truer person. Listen … And what is an untrue person? It’s someone who has wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort, wrong mindfulness, and wrong immersion. This is called an untrue person. And what is an even more untrue person? It’s someone who has wrong view, wrong thought, wrong speech, wrong action, wrong livelihood, wrong effort,
舎衛城にて。「比丘たちよ、我は汝らに、真人にあらざる者と、さらに真人にあらざる者を、また真人と、さらに真なる真人を説かん。よく聴くがよい……では、真人にあらざる者とは何か。それは、邪見・邪思惟・邪語・邪業・邪命・邪精進・邪念・邪定を有する者である。これを真人にあらざる者と言う。では、さらに真人にあらざる者とは何か。それは、邪見・邪思惟・邪語・邪業・邪命・邪精進・
正念 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. “Seyyathāpi, bhikkhave, kumbho anādhāro suppavattiyo hoti, sādhāro duppavattiyo hoti; evameva kho, bhikkhave, cittaṁ anādhāraṁ suppavattiyaṁ hoti, sādhāraṁ duppavattiyaṁ hoti. Ko ca, bhikkhave, cittassa ādhāro? Ayameva ariyo aṭṭhaṅgiko maggo, seyyathidaṁ— sammādiṭṭhi …pe… sammāsamādhi. Ayaṁ cittassa ādhāro. Seyyathāpi, bhikkhave, kumbho anādhāro suppavattiyo hoti, sādhāro duppavattiyo hoti; evameva kho, bhikkhave, cittaṁ anādhāraṁ suppavattiyaṁ hoti, sādhāraṁ duppavattiyaṁ hotī”
At Sāvatthī. “A pot without a stand is easy to overturn, but if it has a stand it’s hard to overturn. In the same way, a mind without a stand is easy to overturn, but if it has a stand it’s hard to overturn. And what’s the stand for the mind? It is simply this noble eightfold path, that is: right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right mindfulness, and right immersion. This is the stand for the mind. A pot without a stand is easy to overturn, but if
舎衛城にて。「台座なき壺は倒れやすく、台座あれば倒れ難し。同じく、依り処なき心は揺らぎやすく、依り処あれば揺らぎ難し。では、心の依り処とは何か。それはすなわち、この八聖道に他ならない。正見、正思惟、正語、正業、正命、正精進、正念、正定——これぞ心の依り処なり。台座なき壺は倒れやすく、台座あれば倒れ難し。」
← 前1234567次 →

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ