🪷

AIブッダ 禅 経典データベース

205件
🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます 💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 205
すべて 智慧 4287 老い 929 苦しみ 775 正念 717 業・因果 365 359 執着 353 幸せ 347 怒り 347 人間関係 246 自己 243 家族 234 不安 177 仕事 154 渇愛 145 慈悲 126 無常 108 孤独 45 43 感謝 23
経典: 相応部経典 ✕ クリア
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Yaṁ rūpaṁ aniccaṁ dukkhaṁ vipariṇāmadhammaṁ, ayaṁ rūpassa ādīnavo. Yo rūpasmiṁ chandarāgavinayo chandarāgappahānaṁ, idaṁ rūpassa nissaraṇaṁ. Yaṁ vedanaṁ paṭicca uppajjati sukhaṁ somanassaṁ, ayaṁ vedanāya assādo. Yaṁ saññaṁ paṭicca uppajjati …pe… yaṁ saṅkhāre paṭicca uppajjati sukhaṁ somanassaṁ, ayaṁ saṅkhārānaṁ assādo. Yaṁ viññāṇaṁ paṭicca uppajjati sukhaṁ somanassaṁ, ayaṁ viññāṇassa assādo. “Pubbeva me, bhikkhave, sambodhā anabhisambuddhassa bodhisattasseva sato etadahosi: Yaṁ
At Sāvatthī. That form is impermanent, suffering, and perishable: this is its drawback. Removing and giving up desire and greed for form: this is its escape. The pleasure and happiness that arise from feeling … perception … choices … consciousness: this is its gratification. “Mendicants, before my awakening—when I was still unawakened but intent on awakening—I thought: That consciousness is impermanent, suffering, and perishable: this is its drawback. Removing and giving up desire and greed for
舎衛城にて。 色は無常にして、苦にして、壊滅するものである。これがその過患である。色に対する欲と貪りを除き去り、捨て離れること、これがその出離である。受より生ずる楽と喜び……想……行……識より生ずる楽と喜び、これがその味わいである。 「比丘たちよ、私が覚りを開く以前、いまだ覚りを得ず、しかし覚りを求めて精進していた時、私はかく思惟した。識は無常にして、苦にして、壊滅するものである。これがその過患である。識に対する欲と貪りを除き去り、捨て離れること、これが
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
“Anantevāsikamidaṁ, bhikkhave, brahmacariyaṁ vussati anācariyakaṁ. Santevāsiko, bhikkhave, bhikkhu sācariyako dukkhaṁ na phāsu viharati. Anantevāsiko, bhikkhave, bhikkhu anācariyako sukhaṁ phāsu viharati. Kathañca, bhikkhu, santevāsiko sācariyako dukkhaṁ na phāsu viharati? Idha, bhikkhave, bhikkhuno cakkhunā rūpaṁ disvā uppajjanti pāpakā akusalā dhammā sarasaṅkappā saṁyojaniyā. Tyāssa anto vasanti, antassa vasanti pāpakā akusalā dhammāti. Tasmā santevāsikoti vuccati. Te naṁ samudācaranti, samudā
“Mendicants, this spiritual life is lived without a resident pupil and without a teaching master. A mendicant who lives with a resident pupil and a teaching master lives in suffering and discomfort. A mendicant who lives without a resident pupil and a teaching master lives in happiness and comfort. And how does a mendicant who lives with a resident pupil and a teaching master live in suffering and discomfort? When a mendicant sees a sight with the eye, bad, unskillful phenomena arise: memories a
比丘たちよ、この清浄行(梵行)は、常住の弟子なくして、また教授師なくして修められるものである。常住の弟子と教授師を持つ比丘は、苦悩と不快の中に住む。常住の弟子と教授師を持たぬ比丘は、安楽と快適の中に住む。では、いかにして常住の弟子と教授師を持つ比丘が苦悩と不快の中に住むのであるか。比丘が眼をもって色(しき)を見るとき、悪しき不善の諸法が生起する――すなわち、記憶と
⚠ 出家者向けの文脈
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthiyaṁ …pe… Atha kho, bhikkhave, vepacitti asurindo asure paṭipucchi: ‘vācemahaṁ, mārisā, sakkaṁ devānamindaṁ sambarimāyan’ti? ‘Mā kho tvaṁ, mārisa, vācesi sakkaṁ devānamindaṁ sambarimāyan’ti. Atha kho, bhikkhave, vepacitti asurindo sakkaṁ devānamindaṁ gāthāya ajjhabhāsi: bhagavā etadavoca: “bhūtapubbaṁ, bhikkhave, vepacitti asurindo ābādhiko ahosi dukkhito bāḷhagilāno. Atha kho, bhikkhave, sakko devānamindo yena vepacitti asurindo tenupasaṅkami gilānapucchako. Addasā kho, bhikkhave, vepaci
At Sāvatthī. Then Vepacitti, lord of titans, asked the titans, ‘Good fellows, may I teach the Sambari sorcery to Sakka, lord of gods?’ ‘Do not, good fellow, teach the Sambari sorcery to Sakka!’ So Vepacitti addressed Sakka in verse: The Buddha said this: “Once upon a time, mendicants, Vepacitti, lord of titans, was sick, suffering, gravely ill. So Sakka went to see him to ask after his illness. Vepacitti saw Sakka coming off in the distance, and said to him, ‘Heal me, lord of gods!’ ‘Teach me, V
舎衛城にて。その時、阿修羅王ヴェーパチッティは阿修羅衆に問いかけた。「諸君よ、我はサンバリーの秘術を帝釈天、諸天の主に授けてもよかろうか。」「友よ、サンバリーの秘術を帝釈天に授けてはなりませぬ。」かくてヴェーパチッティは帝釈天に向かって偈を説いた。世尊はこのように仰せられた。「比丘らよ、かつて阿修羅王ヴェーパチッティが病を得て、苦しみ、重篤の状態にあった。そこで帝釈天が見舞いのためにヴェーパチッティのもとを訪れた。ヴェーパチッティははるか遠くから帝釈天の来られるのを見て、こう申した。『諸天の主よ、我が病を癒したまえ。』『ヴェーパチッティよ、我に教えたまえ――』」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. Yo dukkhaṁ nābhinandati, ‘parimutto so dukkhasmā’ti vadāmi. Yo vedanaṁ nābhinandati … yo saññaṁ nābhinandati … yo saṅkhāre nābhinandati … yo viññāṇaṁ nābhinandati, dukkhaṁ so nābhinandati. Yo dukkhaṁ nābhinandati, ‘parimutto so dukkhasmā’ti vadāmī”ti. “Yo, bhikkhave, rūpaṁ abhinandati, dukkhaṁ so abhinandati. Yo dukkhaṁ abhinandati, ‘aparimutto so dukkhasmā’ti vadāmi. Yo vedanaṁ abhinandati … yo saññaṁ abhinandati … yo saṅkhāre abhinandati … yo viññāṇaṁ abhinandati, dukkhaṁ so a
At Sāvatthī. If you don’t take pleasure in suffering, you’re free from suffering, I say. If you don’t take pleasure in feeling … perception … choices … consciousness, you don’t take pleasure in suffering. If you don’t take pleasure in suffering, you’re free from suffering, I say.” “Mendicants, if you take pleasure in form, you take pleasure in suffering. If you take pleasure in suffering, you’re not free from suffering, I say. If you take pleasure in feeling … perception … choices … consciousnes
舎衛城にて。 「もし汝らが苦において喜楽を見出さぬならば、汝らは苦より解脱せり、と我は説く。もし汝らが受……想……行……識において喜楽を見出さぬならば、汝らは苦において喜楽を見出さぬことになる。もし苦において喜楽を見出さぬならば、汝らは苦より解脱せり、と我は説く。 比丘らよ、もし汝らが色において喜楽を見出すならば、汝らは苦において喜楽を見出すことになる。もし苦において喜楽を見出すならば、汝らは苦より解脱せず、と我は説く。もし汝らが受……想……行……識において喜楽を見出すならば——」
苦しみ 相応部経典 趣旨一致
Sāvatthinidānaṁ. yo saṅkhārānaṁ … yo viññāṇassa nirodho vūpasamo atthaṅgamo, dukkhasseso nirodho rogānaṁ vūpasamo jarāmaraṇassa atthaṅgamo”ti. “Yo, bhikkhave, rūpassa uppādo ṭhiti abhinibbatti pātubhāvo, dukkhasseso uppādo rogānaṁ ṭhiti jarāmaraṇassa pātubhāvo. Yo vedanāya …pe… yo saññāya …pe… yo saṅkhārānaṁ …pe… yo viññāṇassa uppādo ṭhiti abhinibbatti pātubhāvo, dukkhasseso uppādo rogānaṁ ṭhiti jarāmaraṇassa pātubhāvo. Yo ca kho, bhikkhave, rūpassa nirodho vūpasamo atthaṅgamo, dukkhasseso nirod
At Sāvatthī. choices … consciousness is the cessation of suffering, the settling of diseases, and the disappearance of old age and death.” “Mendicants, the arising, continuation, and manifestation and regeneration of form is the arising of suffering, the continuation of diseases, and the manifestation of old age and death. The arising, continuation, and manifestation and regeneration of feeling … perception … choices … consciousness is the arising of suffering, the continuation of diseases, and
舎衛城にて。 ――行…識の滅尽こそは、苦の滅尽であり、諸病の平息であり、老死の消滅である。 「比丘たちよ、色の生起・存続・顕現・再生は、苦の生起であり、諸病の持続であり、老死の顕現である。受…想…行…識の生起・存続・顕現・再生は、苦の生起であり、諸病の持続であり、
← 前891011

経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)

© 2026 AIブッダ 禅 — トップ仏陀の教えブログお問い合わせ