🔖 ブックマーク機能はLINEログインで利用できます
💬 AIブッダに相談
10,023
偈句数
6,901
日本語訳あり
9,975
パーリ原文
経典 18
テーマ 20
該当 3
すべて
智慧 4287
老い 929
苦しみ 775
正念 717
業・因果 365
死 359
執着 353
幸せ 347
怒り 347
人間関係 246
自己 243
家族 234
不安 177
仕事 154
渇愛 145
慈悲 126
無常 108
孤独 45
空 43
感謝 23
経典: ウダーナ
✕ クリア
孤独
ウダーナ
趣旨一致
長
Sakkudānasutta Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. Tena kho pana samayena āyasmā mahākassapo pippaliguhāyaṁ viharati, sattāhaṁ ekapallaṅkena nisinno hoti aññataraṁ samādhiṁ samāpajjitvā. Atha kho āyasmā mahākassapo tassa sattāhassa accayena tamhā samādhimhā vuṭṭhāsi. Atha kho āyasmato mahākassapassa tamhā samādhimhā vuṭṭhitassa etadahosi: “yannūnāhaṁ rājagahaṁ piṇḍāya paviseyyan”ti. Tena kho pana samayena pañcamattāni devatāsatāni ussukkaṁ āpannāni hon
Sakka’s Heartfelt Saying So I have heard. At one time the Buddha was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground. Now at that time Venerable Mahākassapa was staying in the Pipphali cave. Having entered a certain state of immersion, he sat cross-legged for seven days without moving. When seven days had passed, Mahākassapa emerged from that state of immersion. It occurred to him, “Why not enter Rājagaha for almsfood?” Now at that time five hundred deities were ready a
孤独
ウダーナ
趣旨一致
長
Piṇḍolasutta Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. Tena kho pana samayena āyasmā piṇḍolabhāradvājo bhagavato avidūre nisinno hoti pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya āraññiko piṇḍapātiko paṁsukūliko tecīvariko appiccho santuṭṭho pavivitto asaṁsaṭṭho āraddhavīriyo dhutavādo adhicittamanuyutto. Addasā kho bhagavā āyasmantaṁ piṇḍolabhāradvājaṁ avidūre nisinnaṁ pallaṅkaṁ ābhujitvā ujuṁ kāyaṁ paṇidhāya āraññikaṁ piṇḍapātikaṁ paṁsukūlikaṁ tecīva
The Alms-Gatherer So I have heard. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. Now at that time Venerable Bhāradvāja the Alms-Gatherer was sitting not far from the Buddha, cross-legged, with his body straight. He was one who lived in the wilderness, ate only almsfood, wore rag robes, and owned just three robes. He was of few wishes, content, secluded, aloof, and energetic, an advocate of austerities, dedicated to the higher mind. The Buddha saw hi
孤独
ウダーナ
趣旨一致
長
Saṅghabhedasutta Evaṁ me sutaṁ— ekaṁ samayaṁ bhagavā rājagahe viharati veḷuvane kalandakanivāpe. Tena kho pana samayena āyasmā ānando tadahuposathe pubbaṇhasamayaṁ nivāsetvā pattacīvaramādāya rājagahaṁ piṇḍāya pāvisi. Addasā kho devadatto āyasmantaṁ ānandaṁ rājagahe piṇḍāya carantaṁ. Disvāna yenāyasmā ānando tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ ānandaṁ etadavoca: “ajjatagge dānāhaṁ, āvuso ānanda, aññatreva bhagavatā aññatra bhikkhusaṅghā uposathaṁ karissāmi saṅghakammāni cā”ti. Atha kho āyasm
Schism in the Saṅgha So I have heard. At one time the Buddha was staying near Rājagaha, in the Bamboo Grove, the squirrels’ feeding ground. Now at that time Venerable Ānanda robed up in the morning and, taking his bowl and robe, entered Rājagaha for alms. Devadatta saw him wandering for alms, so he went up to him and said, “From this day forth, Reverend Ānanda, I shall perform the sabbath and legal proceedings of the Saṅgha apart from the Buddha and the Saṅgha of mendicants.” Then Ānanda wandere
⚠ 出家者向けの文脈
経典データの出典: SuttaCentral(CC0ライセンス)